Småbrukare i Zambia får ofta tilläggsinkomster genom direktförsäljning av färska mangofrukter under säsongen från mitten av oktober till mitten av februari. Samtidigt är också mangofrukten en viktig näringskälla för småbrukarfamiljerna själva. Fruktflugan bactrocera dorsalis har förorsakat stora förluster, men nu har man hittat lösningar med bland annat naturliga fiender av flugan. De ingår i ett koncept med kombinationer av bekämpningsmetoder kallat Integrated Pest Management.
Nu har konceptet kommit litet av spåret på grund av Covid-19, men samtidigt har epidemin bidragit till att utveckla metoder för att förtjäna på mangofrukten också utanför säsongen. Till exempel torkar man frukt eller pressar saft.
Rosemary Lungu, 59, har privilegiet att vara kvinnlig ledare i en mansdominerad gemenskap. Hon är byaordförande i byn Mupwaya Village i Rufunsadistriktet, ungefär 150 kilometer öster om Lusaka, Zambias huvudstad. Hennes hem finns mindre än 100 meter från huvudvägen, Great East road, som förenar Zambia med grannländerna Malawi och Mozambique.
Närheten till vägen ger Rosemary Lungu tillgång till varor och tjänster och öppnar samtidigt en marknad för hennes egna varor. Omgivna av mangoträd som de är, utnyttjar invånarna i Mupwaya alla möjligheter att sälja färska mangofrukter längs vägen och försöker få ut det mesta av mangosäsongen som vanligtvis sträcker sig från mitten av oktober till mitten av februari.
Byns kvinnliga ledare är inget undantag. Hon deltar aktivt i det liv och den rörelse som kännetecknar vägmarknaden under mangosäsongen.
Källa till näring och sysselsättning
– Utöver att odla traditionella grödor som majs och jordnötter säljer jag också färska mangofrukter när det är säsong, förklarar Rosemary Lungu, medan hon pekar på en hög mangofrukter intill vägen.
– En god dag kan jag förtjäna omkring 100 zambiska kwacha (knappt 4 euro). Det är en god business som hjälper oss att betala för basförnödenheter så som badtvål, tvättmedel, salt och matolja samt betala skolavgifter. Den enda nackdelen är att säsongen bara pågår under några månader, noterar hon.
I den här delen av landet, där nästan varje jordbrukarfamilj har ett mangoträd, spelar frukten en avgörande roll för försörjningen under säsongen genom att förse familjerna med näring och en välkommen inkomst.
Enligt tillgänglig statistik är mango en viktig fruktgröda i de flesta afrikanska länderna söder om Sahara. Den ger näringsrik mat, sysselsättning och möjligheter för försörjning genom inkomster.
Forskare säger att det finns fler och fler vittnesbörd om att jordbrukare som satsar på trädgårdsgrödor och i synnerhet fruktgrödor, kan förtjäna större inkomster av jordbruket, än de som odlar enbart stapelgrödor.
Enligt jämförelser med andra sektorer inom jordbruket, kräver fruktsektorn mer arbetskraft och bidrar med periodvisa sysselsättningsmöjligheter för småbrukare, i synnerhet kvinnor.
– I själva verket ger mangofrukt tilläggsvärden till vår växtodling i Zambia, säger Mathias Ndhlovu, som är specialist på jordbrukssystem och ekonomi vid forskningsinstitutet för jordbruk i Zambia, Zambia Agriculture Research Institute (ZARI).
– Vi har noterat att mangofrukt ger ett indirekt bidrag i kultiveringen av vår stapelgröda, majs. Under mangosäsongen som sammanfaller med växtsäsongen för majs, har de flesta gårdarna en låg tillgång till mat och mangofrukten brukar rädda situationen som energikälla.
Pilotprojekt i fyra länder
Ett projekt i regi av fonden för uppodling i Afrika, The Cultivate Africa’s Future Fund (CultiAF), som stöds av det internationella forskningscentret för utveckling, International Development Research Centre (IDRC) samt Australiens center för jordbruksforskning, försöker främja en ökad användning bland bönderna av Integrated Pest Management, IPM, mot fruktfluga. För tillfället drivs IPM som pilotprojekt i fyra länder i södra Afrika: Zambia, Zimbabwe, Malawi och Mozambique.
– Integrated Pest Management IPM är egentligen en process baserad på kunskap och rationalitet, säger projektledaren, Shepard Ndlela vid ICIPE. Projektet baserar sig på strävan efter god hälsa för människor och djur samt för miljön.
I Zambia har projektet haft ZARI som partner för att sprida ut en rad gångbara åtgärder så som betningsteknik, eliminering av hannar, applicering av biopesticider samt sanering av fruktträdgårdar. De här alternativen testas i olika agroekologiska zoner för att höja anpassningen på vissa områden.
– IPM-paketet för bekämpning av fruktflugan har flera möjligheter. Bonden kan välja minst tre strategier beroende på varierande faktorer, förklarar Ndlela. Vi anstränger oss för att säkerställa att den privata sektorn tar upp utmaningen att utnyttja några av komponenterna från IPM-paketet, så att jordbrukarna kan få tillgång till dem för priser de har råd att betala.
Enligt doktor Ndlela är IPM-paketet mot fruktflugan miljövänligt, lätt att använda, effektivt och relativt överkomligt med tanke på priset. Jordbrukarna har tränats, och de som kan läsa har fått referensmaterial för guidning, allt har utvecklats för att säkerställa anpassning och anammande av teknologin.
Med speciellt fokus på kvinnor och ungdomar, utvärderar projektet också de socioekonomiska påverkningarna av IPM-optionen samt samarbetsparternas kapacitet att använda tekniken och därigenom reducera riskerna med användning av syntetiska pesticider för mänsklig hälsa och miljö.
– Till exempel så säkerställer användningen av betning och punktvis applicering av växtskyddsmedel, att bara en liten mängd insekticider används. De sprutas inte heller direkt på frukten, vilket hindrar förekomst av kemiska rester i frukt, förklarar Dr. Ndlela.
Det slutliga målet är att nå ut till uppemot 4.000 mangoodlare, däribland resursfattiga manliga och kvinnliga bönder med avsikten att förbättra livsmedels- och näringssäkerheten samt främja möjligheterna att skaffa sig inkomster och förbättra försörjningen.
Covid-19 bromsar, men …
Projektet som inleddes i april 2019 och som pågår till september 2022 har kommit något av spåret på grund av Covid-19. Som en följd av restriktioner av människors rörlighet har de flesta bönderna blivit utan inkomstkällor, eftersom de inte har haft möjligheter att köpa och sälja varor på vanligt sätt.
Men restriktionerna på grund av Covid-19 har å andra sidan gett projektets aktörer en möjlighet att göra saker och ting på ett annat sätt, nämligen att träna bönderna i metoder för torkning av frukt och annat som kan ge tilläggsvärde på gårdarna.
– Vi jobbar med bönderna för att ge dem färdigheter i att torka mangofrukter så att överskottet, som inte kan konsumeras färskt i stället kan konsumeras eller säljas utanför säsongen. Det är en hållbar och smidig mekanism som säkerställer en försörjning med näringsrik mat och samtidigt genererar inkomster under Covid-19-eran. Vi kom fram till att vi inte bara kunde sätta oss och tillåta pandemin att ödelägga böndernas försörjningskällor, säger doktor Ndlela.
En grupp kvinnor i Mwembeshiregionen, 45 kilometer väster om Lusaka har helhjärtat tagit till sig kampanjen för tilläggsvärde av mangoodling, som Covid-19 har förorsakat.
– På grund av pandemin har vi inte varit kapabla att sälja mangofrukter som vanligt, men vi gör bra ifrån oss med aktiviteter som ger tilläggsvärde. Vi torkar mango med soltorkning och pressar även mangosaft, säger 61-åriga gruppmedlemmen Falesi Ngoma.
Det är värt att notera att tilläggsvärdeskomponenten har attraherat ungdomarna till kvinnogrupperna.
Med en god förståelse för moderna recept, har således 19-åriga universitetsstuderanden Etambuyu Isiteketo blivit en nyckelmedlem och ett stöd för kvinnornas tekniska kunnande kring processer som ger tilläggsvärde.
– Min mor är en nyckelmedlem i teamet och när jag backar upp hennes aktiviteter har jag också blivit en nyckelmedlem och blivit mer involverad. I processen har jag lärt att vi som unga människor har en viktig roll i att skapa positiv omvandling genom jordbruket, säger Etambuyu Isiteketo.
Perfekta IPM-tekniker
För att återkomma till det miljövänliga temat kring IPM så föredrar de flesta bönderna som har vidtalats IPM-tekniken och påstår samtidigt att den är mer lämpad speciellt för kvinnor, som inte bara är viktiga arbetare, men också tar hand om familjen.
– De här teknikerna är perfekta speciellt för oss mödrar; vi behöver inte bekymra oss om barn när vi har bråttom med jordbruket, sammanfattar Falesi Ngoma.
Med en global miljökris förorsakad av okontrollerat utnyttjande av resurser för ekonomisk tillväxt, kunde IPM-metoden i kampen mot skadedjur och sjukdomar bli den perfekta och hållbara responsen för att säkerställa en ökad produktivitet, samtidigt som miljöbalansen upprätthålls.
Friday Phiri
Friday Phiri jobbar som kommunikatör inom miljöbyrån Zambia Environmental Management Agency (ZEMA) och som frilansjournalist. Fridays rapport publiceras med anledning av ett avtal som Landsbygdens Folk har ingått med FFD, den finländska utvecklingsorganisationen för jord- och skogsbrukssektorn. Enligt avtalet försöker Landsbygdens Folk främja professionell journalistik i utvecklingsländerna för att underlätta jordbrukarnas beslut om sin produktion. Utöver SLC är också MTK, Pellervo Coop Center och ProAgria Centralernas Förbund medlemmar i FFD.
