Vaxtskyddsar 1
Alla som har haft skadeangrepp i sin trädgård vet att det svider och för yrkesodlarna kan angrepp på växtligheten leda till stora ekonomiska förluster, påpekar kanslichefen vid jord- och skogsbruksministeriet Jaana Husu-Kallio.
Jordbruk Globalt

Växternas hälsa
avgör vår framtid

Att satsa på växternas hälsa är att satsa på sin egen framtid. Det gäller helt bokstavligen, eftersom dålig växthälsa förorsakar förluster. Det vet alla som har haft skadeangrepp i sin trädgård, och för yrkesodlarna kan angrepp på växtligheten leda till stora ekonomiska förluster. Det här säger kanslichefen på jord- och skogsbruksministeriet Jaana Husu-Kallio på en information om FN:s internationella växtskyddsår i år. Året firas på Finlands initiativ.

Vi kan inte förbise klimatförändringen enligt kanslichefen, som låter förstå att vi inte behöver så mycket mer än att gå ut en stund för att märka att allt inte står rätt till.

– Det är förstås vackert med blommor av violsläktet, men det ska inte vara Finland mitt i vintern. Vetenskapen varnar för att riskerna ökar och så är det, säger hon. Skadegörare trivs i fukt och i värme och de är en extremt stor utmaning.

Enligt Jaana Husu-Kallio bör växtskyddet få samma status i övervakningen som man har inom livsmedelsproduktionen överlag.

Vidare påminner hon om det aktuella gisslet vi har med granbarkborre i våra skogar. Som orsak framhåller hon att vårt skogsbruk har blivit ensidigare.

– Ska vi vara bekymrade? Ja det ska vi, men på ett sunt sätt.

Vid FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO:s möte i Rom i december, då växtskyddsåret lanserades, var ett av budskapen att alla FN-länder ska berätta vad de gjort för växternas hälsa.  

Vaxtskyddsar 2
Att satsa på växternas hälsa är att bekämpa fattigdom och svält, säger Ralf Lopian, specialsakkunnig vid jord- och skogsbruksministeriet.

Riskerna för skador ökar

Specialsakkunnige Ralf Lopian, som svarar för internationella kontakter inom växtskydd på jord- och skogsbruksministeriet, bekräftar att riskerna med skador på växtligheten har ökat. Detta bland annat som en följd av att den internationella handeln har blivit allt livligare.

– I förpackningsmaterial av trä från USA har man till exempel påträffat tallvedsnematoden, som förorsakar enorma skador på tall.

Också Ralf Lopian påminner om klimatförändringen, som förorsakar störningar i ekosystemen.

– Att arrangera ett internationellt växtskyddsår är ett försök att väcka uppmärksamhet och kännedom om växtskyddets betydelse.

Man kan säkert säga att vi har en bra situation i Finland, men vi står inför en del risker i framtiden. Tallvedsnematoden har till exempel kommit till Portugal från Nordamerika eller Kina 1999, där den påträffades. Året efter observerade man de första fynden i grannlandet Spanien. Numera har den påträffats på ett stort område i Portugal. I Japan har nematoden ställt till med skador på 2,4 miljoner kubikmeter tall under 1979.

Den har påträffats också i Finland i förpackningsmaterial till importvaror.

– I våra nuvarande förhållanden torde det inte finnas risk för att vi skulle drabbas av så stora skador, men om nematoden sprids här skulle det leda till att vår internationella handel med trävaror försvåras betydligt.

Päronpest 2014

Ralf Lopian är också inne på päronpesten som påträffats 2014 på Åland och ett år senare på fastlandet.

– Sjukdomen är ganska allmän i Europa men inte i Finland, säger han. Vi är i alla fall ännu i beredskap, i fall sjukdomen skulle påträffas på nytt.

Även den asiatiska långhorningen har observerats i Finland i förpackningsmaterial. Den ger sig främst på lövträd.

– Vi hittade den 2015 i Vanda. Det har lett till att vi måste vara extra observanta i fem års tid.

I Nordamerika har contortabastborren spritt sig allt högre norrut och förstört enorma mängder tall i de kanadensiska skogarna.

Växtskydd är också att bekämpa fattigdom

Ralf Lopian påminner vidare om att meningen med växtskydd är att bekämpa fattigdom, svält och att gynna mänskligt arbete.

– FAO uppskattar att 40 procent av världens skördar förstörs av insekter och sjukdomar. Det här kommer inte att gå ihop med att världens befolkning fram till 2050 växer till tio miljarder. Det betyder att vi måste öka matproduktionen med 70 procent. 

I fall vi blir bättre på växternas hälsa minskar kravet på ökat produktion, men under senare år har andelen skador ganska långt varit den samma när produktionsvolymerna har ökat. Det tyder på att det inte blir en helt lätt uppgift att minska den andel som förstörs.

Ett annat exempel på en ödesdiger förstörare är nattfjärilen Spodoptera frugiperda, som kommer från Amerika. Larver av den här nattfjärilen, som kallats majsfly på svenska, påträffades första gången i Afrika 2016 och har efter det spritt sig explosionsartat, så att den nu är vanlig på afrikanska kontinenten och håller på att spridas också i Asien. Den ger sig främst på majs och kan ödelägga upp till 80 procent av ett års majsskörd. 

Skadorna värderades i Afrika 2018 till ett belopp motsvarande cirka tio miljarder dollar.

Enligt Ralf Lopian är det bara en tidsfråga när Spodoptera frugiperda påträffas i Grekland eller Italien.

– Om vi vill att människor ska kunna leva och klara sig i Afrika, så måsta vi med andra ord jobba för växternas hälsa, säger Ralf Lopian.

Vaxtskyddsar 4
– Just nu är huvudvikten på växtskyddsinspektörernas arbete att övervaka egenkontrollen hos aktörer som utfärdar exempelvis växtpass eller stämplar förpackningar i trä, säger växtskyddsinspektör Kim Tilli vid livsmedelsverket.

Förebyggande satsningar

Det uppstår en debatt om hur man ska kunna satsa på växtskydd och växthälsa när växtskyddmedlen hela tiden blir färre i EU och deras användning begränsas.

Svaret är att man måste satsa på förebyggande arbete.

– Vi kan ju inte heller ha kemikalier som är farliga för naturen, säger kanslichef Jaana Husu-Kallio.

– Det är viktigt at vi upprätthåller mångfalden av pollinerare också, säger Reima Leinonen från NTM-centralen i Kajanaland. Det finns tydliga exempel på att också de hållit på att minska.

Inspektören vid livsmedelsverket Kim Tilli berättar att växtkyddsinspektörernas arbete har ändrats sedan företagens ansvar för egenkontroll har ökat. Det är med andra ord företagen som måste kolla att alla handlingar, till exempel växtpass, är i skick och inspektera sina varor samt vid behov själva ta prov och låta analysera dem.

Växtskyddsinspektörerna övervakar sedan hur företagarna förverkligar egenkontrollen, men ger också råd och vägledning.

– I år ligger huvudvikten än så länge på att övervaka egenkontrollen hos aktörer som exempelvis utfärdar växtpass eller stämplar träförpackningar.

Kim Tilli ger också exempel på partier vars import har stoppats, till exempel på grund av nematoder eller insekter i träförpackningar.

Han påminner om att växter inte kan importeras ens av privatpersoner utan sundhetscertifikat och att i partiförsäljning av växter behöver dessa vara försedda med växtpass.

I fjol verkställdes bland annat ett förbud mot försäljning av ett parti fruktträd på grund av att kvaliteten var för dålig.

Vaxtskyddsar 3
När man månar om växternas hälsa ökar också chansen för högre skördar, säger specialforskare Marja Jalli vid naturresursinstitutet Luke.

God växthälsa lika med större och bättre skördar

Specialforskare Marja Jalli vid naturresursinstitutet Luke påminner om nyttan med att måna om växternas hälsa. Det ger också större skördepotential, säger hon. Genom att satsa på växthälsan ska man kunna minska skadeförlusterna med upp till 20-40 procent. 

Framgången varierar visserligen, mycket långt beroende på vädret och vad som tidigare hänt på odlingarna samt på förebyggande åtgärder, till exempel att satsa på härdiga sorter.

Marja Jalli gav också exempel på den ekonomiska betydelsen avatt satsa på växtskydd:

– I fall man låter bli att skydda korn och vete mot skadeangrepp och ogräs, skulle skörden minska med cirka 750 kilo per hektar i medeltal. Skadeangreppen skulle stå för 500 kilo och ogräset för 250 kilo. Med ett spannmålspris på 130 euro för korn och 160 euro för vete skulle det bli en sammanlagt minskning av inkomster på närmare 73 miljoner euro årligen med en kornareal på cirka 500.000 hektar och en veteareal på cirka 200.000 hektar. Det är alltså en minskning av bruttoinkomsten, inbesparingar i växtskyddsmedel har inte beaktats.

– Också kvaliteten lider när skörden drabbas. Genom att satsa på växternas hälsa försäkrar man således att våra livsmedel håller måttet för försäljning.

Marja Jalli berättar som exempel att man för närvarande jobbar mycket med att förädla fram sorter som är härdiga mot toxiner, eftersom de gör väldigt stor skada på spannmål. Många skador framkommer i övrigt först under lagringstiden, till exempel gråmögel.

Hon påminner vidare om att skador i odlingarna leder till sämre växt. Därmed tar växterna upp mindre näringsämnen som i stället riskerar urlakas i våra vattendrag.

– Växternas hälsa är också en garant för blomningen, som säkrar fortbestånden för våra pollinerare. Dessutom bildar en sund växt även ett sunt rotnät, vilket ger en naturlig struktur i marken.

Landskapsdesignern vid Rosling Manor Gardens Taina Suonio berättar om ambitionerna inför årets version av Chelsea Flower Show 2020, där Finland satsar på att få guldmedalj för sitt trädgårdsprojekt i år. I fjol deltog Finland första gången och fick förgylld silvermedalj. Evenemanget är enormt inom trädgårdsbranschen vilket ger ett bra tillfälle att också marknadsföra betydelsen av god växthälsa.

Vaxtskyddsar