Nästan två år har de två åländska skogsbolagen varit inriktade på att reda upp efter stormen Alfridas våldsamma förödelse i de åländska skogarna. Men nu börjar de enligt Ålands Skogsindustrier skogschef Oskar Qvarnström komma ”tillbaka i vanliga rutiner”.
– Vi har nu ett stort virkesbehov av alla sorter. Speciellt försöker vi få in mera timmer och eftersom prisbilden på sågad vara är positiv har vi kunnat höja priserna framför allt på talltimmer.
Stormen Alfridas förödelse i de åländska skogarna natten till den 2:a januari 2019 var så omfattande att det motsvarade cirka fem års avverkningar. De två senaste avverkningssäsongerna har därför helt koncentrerats på att reda upp efter stormen och försöka rädda så mycket timmer som möjligt.
Ännu i början på den här hösten handlade det fortfarande om att slutföra en del arbeten på stormytor genom att putsa kanter och ta bort lövträd så att Ålands Skogsvårdsförening kunde utföra markberedningar inför nästa års nyplanteringar.
Väldig efterfrågan på åländskt virke
Hösten har varit bra med tanke på virkesdrivningar, men den senaste tidens nederbörd börjar ställa till det för entreprenörerna i skogarna.
Qvarnström påpekar att man måste vara extra försiktig i gallringsbestånd och risa körvägarna i skogen, men hittills har bolaget ändå haft sysselsättning för alla sina maskiner.
– Och eftersom det på den åländska hemmamarknaden varit väldigt stor efterfrågan på åländskt virke har vi under hösten också sågat en del specialvirke och grövre tallvirke i Jomala Önningeby trots att det sågverket enligt planerna skulle sättas i malpåse redan i somras.
Men trots den stora aktiviteten i skogarna köper Ålands Skogsindustrier fortsättningsvis gärna virke av alla sorter.
– Särskilt försöker vi nu avverka timmerskogar eftersom vi sedan höstens putsningar efter Alfrida lidit lite brist på timmer.
Insektsskadorna växande problem
Skogsbruksingenjör Kennet Berndtsson som startade sitt företag SkogAx bara några månader innan stormen Alfrida drabbade Åland har svårare att definiera vad som är ett normalt år för hans del.
– Men nu har jag två maskinkedjor i gång. Båda får gå för fullt och jag tycker att arbetet löper på lite bättre nu än hösten 2018.
Också de entreprenörer som jobbar för SkogAx har ännu den här hösten haft en del arbete med att reda upp och förstora redan avverkade ytor för att göra dem ”vettiga” att markbereda och plantera.
– Dessutom finns det tyvärr också en hel del gamla skogar där man fått ta bort träd som angripits av granbarkborrar. Yngre granskogar verkar däremot ha bättre motståndskraft.
Under de dryga två år som företaget SkogAx funnits har det skett en klar svängning när det gäller efterfrågan på virke. Tidigare var det mest massaved som gällde, men nu är det mera efterfrågan på timmer än massaved.
Berndtsson konstaterar att det hör till branschen att ”när det ena går ner så går det andra upp”.
– Prisutvecklingen går ofta hand i hand med växande efterfrågan, men ännu är det för tidigt att säga om priset på timmer faktiskt kommer att stiga, tycker Berndtsson som hittills förmedlat allt sitt inköpta virke till Stora Enso för förädling i sydöstra Finland.
Bra tillväxt för nyplanteringar
Nyplanteringarna i de stormskadade skogspartierna har kommit bra igång. I våras planterades 600.000 granplantor på 300 hektar, vilket är cirka femtio procent mer än ett vanligt år.
– Nästa år blir det också 600.000 plantor. År 2022, som är det tredje och sista året som man får landskapets stöd för nyplanteringar efter Alfrida, kan det eventuellt bli en liten minskning, men vår målsättning har varit att fördela nyplanteringarna ganska jämnt över åren, säger Ålands Skogsvårdsförenings verksamhetsledare Torbjörn Björkman.
Han konstaterar att både 2019 och 2020 väderleksmässigt var bra år för skogsplanteringarna, som ”lyckades väldigt bra”.
Men även om de allra flesta skogsägarna har skött sig bra i samband med återbeskogningen så börjar både de och skogsvårdsföreningens personal känna sig ”lite trötta” på allt extraordinarie slit som Alfrida medfört.
Efter två somrar med stormskadade skogsarealer visade det sig i somras bli en ganska stor ökning av skador från granbarkborren.
– Så nu blir det jättespännande att nästa år följa upp landskapsregeringens försök med fällor för granbarkborren för att se hur populationen utvecklar sig, påpekar skogsvårdsföreningens verksamhetsledare.