Den varma och regnfattiga försommaren har gjort att odlingarna i Åboland lider hårt av torka. Speciellt vårgrödorna är utsatta.
– Det är ganska bedrövligt. Det här är nog den värsta torkan jag upplevt på flera år, säger odlaren Glen Österås i Kimito.
Han betraktar ett av sina fält med maltkorn där torkan har slagit till ordentligt på en del höglänta områden. Stråna är korta och axbildningen är undermålig.
–Det fyller inte på ordentligt i axen och kärnorna blir små. Växterna borde ha fått regn, men nu är det för sent, säger Österås, som odlar spannmål och sockerbetor.
Också sockerbetorna har drabbats av torkan även om de är betydligt tåligare än spannmålsväxterna.
Situationen börjar likna året 2018
Åboland har drabbats av torka varje sommar de senaste åren. Men i år är det extra besvärligt.
– Situationen börjar likna året 2018 som var det värsta året hittills. Då minskade skördarna med i snitt hälften på grund av torkan. På vissa gårdar blev det helt oskördat, säger Peter Fritzén, växtodlingsrådgivare vid Finska Hushållningssällskapet.
Men situationen är också utmanande för betorna. Här är det inte bara torkan som gör sig påmind. Betorna har drabbats av frostnätter och jordloppor.
På vissa håll har också stora regnmängder strax efter sådden gjort att det bildats en jordskorpa som hämmat plantornas tillväxt. Angreppen av jordloppor har försvårat läget ytterligare.
Enligt Fritzén är de flesta sockerbetsodlingar i mellersta och sydvästra Finland angripna av jordloppor. Han säger att myndigheternas beslut i våras att förbjuda betade frön med bekämpningsmedel riktat i ett tidigt skede mot jordloppor var mycket olyckligt.
Extremt mycket jordloppor i år
– Det är fatalt. Nu har vi extremt mycket jordloppor. Beslutet gjorde mera skada än nytta eftersom odlarna blivit tvungna att bespruta betorna fler gånger än vanligt, säger Fritzén.
Österås instämmer. Han har besprutat sina betodlingar 3-4 gånger mot jordloppor.
– Tanken med att förbjuda bekämpningsmedlet var att skydda insekterna som söker sig till betornas blommor. Men de många besprutningar som nu gjorts har tagit kål på allt. Och det var knappast meningen med det förbudet, säger Österås.
Här ska noteras att sockerbetor blommar först andra året de växer, men sockerbetor skördas redan första året de odlas och dess blomning är därför irrelevant i sammanhanget.
Han är ändå optimist och hoppas att betorna återhämtar sig bara de få vatten eftersom de är tåliga och har en lång växtperiod. Men torkan gör att vårsådden ger en dålig skörd.
Torkan var också ett hett samtalsämne på den fältträff som Pro Agria Finska Hushållningssällskapet ordnade i Kimito i tisdags. Träffen ordnade hos Kenneth Ginman på Rosendal-Backa gård.
– Alla gårdar har odlingar som mer eller mindre dabbats av torka, säger Ginman.
Vårsådden går inte att rädda längre
Också Ginmans odlingar lider hårt av torkan. Han säger att vårsådden inte går att rädda längre.
– Vårvetet går för tidigt i ax. Här kan man redan börja tala om missväxt.
Utöver vårvete odlar Ginman maltkorn, stärkelsekorn och ärter.
Bristen på regn är påtaglig. Inte förrän på sistone när vädret blev mera ostadigt har det kommit lite regn på Kimitoön. Men regn- och åskskurarna har varit lokala, och de kom alldeles för sent.
Före regnen var det kruttorrt överallt. Regnmängderna har varit katastrofalt små.
– I juni har det kommit tre skurar som gett totalt 5 millimeter regn. Den senaste skuren kom i söndags, då kom det en millimeter, säger Ginman.
På fältträffen som lockade många odlare diskuterades aktuella frågor med växtodlingsrådgivare Peter Fritzén. Peter Österman från A-Spannmåls talade om odlarsamarbete och informerade om A-Spannmåls verksamhet. Anne Nordling från Baltic Sea Action Group informerade om kolbindning och organisationens verksamhet.