Naturresursinstitutet Lukes färska rapport om att tillväxten av landets vitsvanshjortstam har avstannat visar att satsningen på ökad jakt har gett resultat. Det är första gången på tio år som man lyckats minska vitsvanshjortstammen.
I Egentliga Finland fälldes under senaste jaktsäsong 25.700 vitsvanshjortar. Det är betydligt fler än säsongen 2020-2021 då 22.800 hjortar fälldes.
Tack vare den ökade avskjutningen minskade vitsvanshjortstammen i landskapet med cirka 7 procent till 31.200 individer.
– Det är en stor minskning. Vi har jägarna att tacka för det här, de har gjort ett bra jobb, säger viltplanerare Antti Rinne vid Finlands viltcentrals Åbokontor.
Han är positivt överraskad över resultatet även om hjortstammen i Egentliga Finland proportionellt sett inte minskat lika mycket som i övriga delar av landet. Enligt Lukes rapport minskade landets vitsvanshjortbestånd med 9,5 procent till 109.000 individer under senaste jaktsäsongen, som avslutades i februari.
– Vi är ändå mycket nöjda. Vi väntade oss inte en så här stor minskning, vi hade räknat en minskning på cirka 5 procent, säger Rinne.
Vitsvanshjortbeståndet har minskat i tre av landskapets fem älgförvaltningsområden. Väståboland hör till de områden där hjortstammen har minskat. Också på Kimitoön har en minskning skett.
Mycket jobb ligger bakom resultatet. Luke, Finlands viltcentral, jägare och markägare är involverade i arbetet med att hitta effektiva metoder som gör att man kan reducera den kraftigt växande vitsvanshjortstammen.
– Lukes metoder att bestämma populationen har utvecklats. Dessutom har jägarna samlat in observationer på hjortdjur som de sett. Det här gjorde man första gången i fjol, säger Rinne.
Plan för hållbar jakt
I fjol var också första gången som det regionala viltrådet gjorde upp målsättningar för hur många hjortar det ska finnas efter jaktsäsongen i landskapets fem älgförvaltningsområden.
Utgående från målen gör man varje år en plan för hur många hjortar man får fälla under nästa jaktsäsong. Planen inverkar på ansökningarna av jaktlicenser, syftet är att upprätthålla en hållbar och livskraftig hjortstam.
– Man får inte skjuta för många djur, jakten måste vara hållbar, säger Rinne.
Avsikten med planen är också att hålla antalet viltskador samt trafikolyckor på en skälig nivå.
För att åstadkomma en lyckad plan behövs uppdaterade och tillförlitliga uppgifter om viltbeståndet.
Rinne betraktar fjolårets plan som lyckad eftersom man lyckades minska vitsvanshjortstammen i regionen.
– Också antalet trafikolyckor med vitsvanshjortar har minskat på vissa områden, säger han.
Olyckorna minskade i tre av landskapets fem älgförvaltningsområden, bland annat i området dit Väståboland hör.
Vad beträffar minskningen av hjortstammen kom man enligt Rinne under den senaste jaktsäsong ganska nära planens målsättningar inom flera älgförvaltningsområden. Till dessa områden hör bland annat Pargas och Kimitoön.
– Det här är en bra början att bygga vidare på. Målet är att vi i fortsättningen ska kunna minska vitsvanshjortbeståndet med 10 procent varje år, säger Rinne.
Ny plan med nya mål
I vår har det regionala viltrådet satt upp nya mål för hur många hjortar det ska finnas i Egentliga Finland efter kommande jaktsäsong. I regionala viltrådet sitter representanter från NTM-centralen, Landskapsförbundet, Skogscentralen, markägarna och regionens jaktvårdsföreningar.
De nya målen omfattar de två följande jaktsäsongerna under åren 2022-2024. Målen sammanfaller med viltrådets treåriga plan för avskjutningen av älg, den planen gäller fram till 2024.
Avsikten är att målen görs upp parallellt i fortsättningen för tre år i taget.
– På det här viset blir planeringen enklare och smidigare. Det är också lättare att se helheten, säger Rinne.
Målen görs upp i samarbete med NTM-centralen, regionala viltrådet och representanter för skogs- och markägarna.
Beträffande den nya planen för avskjutningen av hjortdjur har intressegrupperna hörts och det regionala viltrådet har fattat ett beslut om målsättningarna. I praktiken handlar det om hur många hjortdjur per 1.000 hektar som ska finnas på ett älgförvaltningsområde för att stammen ska vara livskraftig.
Enligt Rinne har man kommit fram till att målsättningarna är de samma som i den förra planen. Det betyder att kvoten i älgförvaltningsområdet där Kimitoön ingår är 19-23 hjortar per 1.000 hektar. I området där Pargas och Väståbolands skärgård ingår är kvoten 21-26 hjortar per 1.000 hektar.
Jaktvårdsföreningarna tar ställning till planen senast i mitten av april. I slutet av april ska ansökningarna om jaktlicenser för nästa jaktsäsong vara inlämnade.
Viktigt att man jagar effektivt
När det gäller intressegruppernas syn på hjortstammen har Rinne den uppfattningen att de är nöjda över att stammen minskat.
– Men de påpekar att vi ännu inte har nått målet och att den effektiva jakten måste fortsätta, säger han.
Mickel Nyström, jordbrukare och skogsägare i Korpo instämmer.
– Det är en bra början. Vi är nu på rätt väg tack vare jägarnas idoga arbete, nu är det bara att fortsätta, säger han.
Nyström är själv jägare och är verksamhetsledare för Åbolands skärgårds jaktvårdsförening.
Han säger att jakten på vitsvanshjort har förlöpt bra i vinter bortsett från situationen på öarna där isläget ställde till med bekymmer.
– Isarna har varit dåliga på många ställen i vinter. Det har gjort att man inte kunnat ta sig ut till öarna för att jaga. Vi kunde ha skjutit fler hjortar än vad som var möjligt.
Han poängterar att det är viktigt att man nu går in för en fortsatt ökad avskjutning och att man jagar effektivt.
– Det gör man bäst genom att fokusera på att skjuta hindar och kalvar, säger Nyström.