Opinion

Ledaren:
Matens pris stiger i sommar
och höst, men lantbrukets
kassakris är här och nu

I början av veckan kom Pellervos ekonomiska forskningsinstitut PTT med sin prognos över jordbrukets och matens utveckling för 2022.

Vad det gäller jordbrukets produktionsinsatser är vi just med om berg- och dalbana utan dess like. PTT bedömer att priset på handelsgödsel stiger med hela 65 procent under 2022. En hel del av den ökningen har vi redan sett under de första månaderna av det här året, men fortfarande kommer handelsgödselpriserna att stiga.

Odlingssäsongen 2022 är så gott som här, med allt vad det innebär, så detta skapar främst oro inför 2023. Vid offentliggörandet av PTT:s prognos betonades också att många länder nu vill bryta sitt beroende av rysk handelsgödsel, men det återstår att se hur det kommer att falla ut i praktiken.

Förutom handelsgödsel så kommer också priserna på bland annat växtskyddsmedel, foder, byggmaterial och maskiner att stiga. Gällande energi, och kanske framför allt bränsle, finns det ändå vissa tecken på att den kraftiga ökningen mattas av inom ett antal månader. Ändå skulle vi också där landa på en nivå som är ungefär 30 procent över fjolårets nivå.

Högre kostnader överförs ändå mycket långsamt på konsumentpriserna och speciellt för vissa produkter är avtalen mellan handeln och livsmedelsindustrin extremt långa.

Regeringens krispaket till jordbruket på cirka 300 miljoner euro är i rätt storleksordning, men fortfarande vet vi inte med säkerhet hur mycket av pengarna som kan hjälpa till att lindra den akuta kassakris som det finländska lantbruket går igenom för tillfället. Gällande krispaketet har vi i skrivande stund inte ett fullständigt svar på frågan hur, allra minst har vi ett svar på frågan när.

Från EU-kommissionen kommer det nämligen oroväckande signaler om att en betydande del av regeringens krispaket kan betalas ut först i höst. Finland behöver EU:s godkännande för att betala ut de ifrågavarande stödpengarna, beroende på vilka redskap man kan använda sig för att få ut pengarna till jordbrukarna. Förståelsen för vilken brådska som faktiskt råder nu verkar vara liten i Bryssel, alltför liten.

Marknaden är alltjämt den plats där lösningen bör hittas. Detaljhandeln och den förädlande industrin borde helt enkelt låta prisförhöjningar gå igenom i livsmedelskedjan så att välbehövda pengar kommer ut till de krisande gårdarna.

Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT förutspår att matpriserna kommer att gå upp med 11 procent ännu under detta år, mest i sommar och höst. Det här är betydligt mer än den allmänna inflationen, det är de facto den största årliga prishöjningen på mat som finländarna får uppleva under EU-tiden. Men det är i sommar och höst det och det är inte heller självskrivet att den förhöjningen av konsumentpriserna skulle gå till producentledet.

Det finns en överhängande risk för att den andelsmässiga fördelningen inom livsmedelskedjan förblir i stort sett densamma och därmed landar mest euron av den ökningen, de reda pengarna, i handelns fickor.

De skenande produktionskostnaderna har redan lett till betalningssvårigheter för våra lantbrukare. Skuldsatta bönder har anhållit och fått amorteringsfrihet på sina lån, men det är en högst tillfällig lösning.

Under EU-tiden har vi upplevt många perioder med dålig lönsamhet men så här illa har det inte varit tidigare. Nu är det krisläge inom så gott som alla produktionsinriktningar och på många håll är den dessutom akut.

Vi kommer tyvärr att se en tilltagande strukturrationalisering och en allt snabbare nedläggning av gårdar och produktionsenheter. Inget ont som inte för något gott med sig heter det, men just nu är det ändå mycket svårt att se någonting gott i den ekonomiska situationen för det finländska lantbruket.