Utsläpp från labbkött upp till
25 gånger större än från
konventionell köttproduktion

Ny forskning sammanställd vid University of California visar att labbkött kan förorsaka klimatutsläpp som är upp till 25 gånger större än de som uppstår vid konventionell köttproduktion. Labbköttet är dessutom ytterst kostsamt att framställa och snarast omöjligt att massproducera.

Den vetenskapliga studien Environmental impacts of cultured meat: A cradle-to-gate life cycle assessment som publicerades i april 2023 av en grupp forskare vid University of California visar att framställningen av kött i laboratorium skapar 4-25 gånger större utsläpp än den traditionella köttproduktionen. Mätt i global uppvärmningspotential (GWP) uppgår labbköttets utsläpp till 246-1508 kg CO2-ekv/kg, som i undersökningen jämfördes med nötköttets 60 kg CO2-ekv/kg.

I Finland är dock nötköttets koldioxidavtryck enligt ilmasto-opas.fi 15 kg CO2-ekv/kg, vilket betyder att labbköttet i finska förhållanden blir 16-100 gånger mera skadligt för klimatet än den nuvarande köttproduktionen. Beaktar man dessutom det faktum att metanutsläppen hittills överskattats med en faktor på 3-4 (se senaste LF) blir resultatet ännu sämre för labbköttets del.

I forskningen beaktades utsläpp från labbköttets hela livscykel baserat på energikonsumtionen inom de olika framställningsprocesserna. Labbkött framställs genom att djurceller odlas i en bioreaktor som är fylld med näringslösning. De största utmaningarna i processen handlar om att tillföra cellerna näringsämnen, avlägsna slaggprodukter, hålla dem varma och skydda dem mot kontaminering.

Dessutom skapar framställningen av näringslösningen som cellerna matas med stora utsläpp. Lösningen innehåller bland annat socker, tillväxtserum, salter, aminosyror och vitaminer som är energidryga att producera.

Det främsta argumentet för labbköttproduktion har hittills bottnat i en tanke om att den är bättre för klimatet än den konventionella köttproduktionen. De nya forskningsresultaten pekar dock på att situationen är omvänd, och med god marginal.

Produktion i industriell skala är omöjlig

Labbköttet stöter på ytterligare klimatmässiga och ekonomiska problem om processen skall kunna fungera i industriell skala. Enligt tankesmedjan Good Food Institute som fokuserar på alternativa proteinkällor skulle det kosta 450 miljoner dollar att producera en labbköttsproducerande anläggning med kapacitet att producera 10 kiloton labbkött per år. För att ersätta 0,3 procent av den globala köttproduktionen måste 100 sådana anläggningar byggas.

Anläggningarnas energiförbrukning skulle vara enorm. Även behovet av råmaterial för byggandet av anläggningarna skulle vara ansenligt. Bioreaktorerna skapar även värmeradiering vilket betyder att omfattande luftkonditionering behövs. Enligt en utredning skulle det krävas 4.000 anläggningar för att få upp andelen labbkött till 10 procent av världens köttproduktion fram till år 2030. Detta betyder mera än en ny anläggning per dag till ett totalpris på 1,8 biljoner dollar.

David Humbird som är ingenjör i kemiteknik kom i en tekno-ekonomisk studie från 2020 fram till att labbköttet stöter på oöverstigliga problem beträffande produktion i industriell skala. Problemen gäller termodynamik, cellernas ämnesomsättning, byggande av bioreaktorer, kostnader för ingredienser samt andra faktorer.

Om industriell produktion trots allt kunde åstadkommas skulle produktionskostnaderna enligt Humbird uppgå till 25 dollar per kilo, med ett hyllpris i butiken på minst 50 dollar/kg (47 euro) för en produkt som motsvarar köttfärs.

I dagsläge går kilopriset på malet kött av nöt och gris på under 7 euro/kg. Trots detta arbetar Good Food Institute med att sänka produktionskostnaderna för labbkött från dagens 22.000 dollar/kg till 2 dollar/kg år 2030.

Kan cellsörja ersätta en saftig biff?

Ytterligare ett problem med labbköttet är att det inte är riktigt kött eftersom ”köttet” i fråga saknar struktur och innehåller endast en del av de komponenter som finns i riktigt kött.

Det är ingalunda saftiga biffar som utgör slutprodukten i laboratoriet, utan något som kallas ”cell slurry” (”cellsörja”). Slurryn är en vattnig substans som måste blandas med andra ingredienser för att skapa en köttfärsliknande struktur.

I riktigt kött ingår muskelceller, fettceller, bindväv, blodceller, brosk och ben. Bortsett från den strukturella olikheten måste ingredienser även läggas till för att åstadkomma samma näringsinnehåll som finns i kött. I slutändan är det svårt och dyrt att på teknologisk väg framställa det som kossan utan problem producerar och sköter själv i egenskap av livslevande djur.

Trots de enorma utmaningarna görs konstant nya försök att nå kommersiellt hållbara metoder att producera labbkött. År 2013 lyckades exempelvis ett forskarteam finansierat av Google-medgrundaren Sergey Brin skapa 140 gram labbköttsbiff som av en provsmakare beskrevs som en ”animalieproteinkaka”. Prislappen landade dessvärre på 330.000 dollar.

Företaget Eat Just har nyligen inlett produktion av labb-kycklingnuggets till ett styckpris på 50 dollar. Dessa går idag att köpa på en exklusiv restaurang i Singapore. Av produkten består 70 procent av labbkött och resten av växtbaserade ingredienser.

Människans förmåga att extrahera djurceller och hålla dem vid liv i laboratorier har varit tillgänglig sedan 1950-talet. Under 2000-talet har prognoserna om labbköttets genombrott haglat tätt, dock helt utan resultat.

Trots detta har ändå över 2 miljarder dollar pumpats in i företag som investerar i labbkött, vilket enligt de nya forskningsresultaten kan förklaras med för upphaussade analyser om labbköttets potential att ersätta den konventionella köttproduktionen under kommande decennier.

Genombrottet låter ännu vänta på sig.