En utredning har gjorts för att förbättra kommunikationen till jordbrukare gällande miljö och klimat. Utredningen beställdes av jord- och skogsbruksministeriet och utfördes av Kaskas Media och Demos Helsinki.
Utredningen visar att jordbrukarna får största delen av informationen från media, och i synnerhet tidningar. Producenterna litar på sina kollegor i miljöfrågor, men samtidigt anser de att jordbruket i massmedia görs till en abstrakt politisk fråga.
– Jordbrukarna själva upplever den offentliga debatten som beskyllande, där bönderna kollektivt klandras, säger Iina Ala-Kurikka från Kaskas media som presenterade resultaten för undersökningen förra veckan.
Ofta saknas specifik information i artiklarna, som ifall det handlar om globalt eller lokalt jordbruk, eller vilket tidsperspektiv det är frågan om.
– Sällan är det heller jordbrukarna som kommer till tals i artiklarna. Där har vi däremot sett en viss förbättring under det senaste året.
För att ytterligare förbättra kommunikationen kring miljöfrågor borde informationen riktas tydligt till berörda produktionsinriktningar, och skillnader i bland annat jordmån beaktas i frågor gällande utsläpp.
– Jordbrukarna är kritiska vid granskning av källmaterial och vill veta varifrån informationen kommer. De litar också på inhemsk forskning och vill vara med och utveckla det egna yrket, säger Ala-Kurikka.
Samarbetet mellan forskning och jordbruk kunde därför vara tätare. Också rådgivningen kunde förnyas genom utbildning och integrering av ny teknik. Dessutom föreslås en gemensam faktabank om jordbruk som kunde sammanställas av Livsmedelsverket, Naturresursinstitutet och jordbrukarna själva.
– Kommunikationen måste bli mera rationell så att bonden kan vara med och producera information och tillämpa kunskapen bättre på sin gård.
Brist på kunskap är en bromsande faktor för miljöåtgärder på gårdarna, men också finansieringen spelar in.
– Den pressade ekonomin hindrar i dag många från att utföra ytterligare miljöåtgärder, påpekar Ala-Kurikka. Därför kan man inte tackla miljöutmaningarna endast genom ytterligare kommunikation.
Utredningen baserade sig på analys av mediematerial och diskussioner, intervjuer med jordbrukare samt ett försök med hur olika tonfall i artiklar påverkade jordbrukarnas intentioner att utföra åtgärder på gården.