Tema

Utredning: Naturvården
i ekonomiskogar kan
effektiviseras ytterligare

Enligt en utredning som gjorts för statsrådet förutsätter effektivare naturvård i ekonomiskogar att naturvården beaktas inom skogsbranschens hela verksamhetsfält: lagstiftningen, anvisningarna, incitamenten och styrningen av skogsägare, meddelar Jord- och skogsbruksministeriet samt miljöministeriet.

Detta förutsätter tillräckliga tids-, penning- och personresurser. Det behövs också indikatorer för bedömning av naturvårdens effekter.

Målet för EU:s riktlinjer och åtgärder för biologisk mångfald är att stoppa förlusten av biologisk mångfald och att vända dess utveckling i en positiv riktning före 2030. EU har också föreslagit att dess övergripande ambition ska vara att senast 2050 säkerställa att alla världens ekosystem har återställts, är motståndskraftiga och skyddas i tillräcklig utsträckning.

Naturresursinstitutet och Finlands skogscentral har utrett olika sätt att stödja och effektivisera naturvården och främjandet av biologisk mångfald i ekonomiskogar. Utredningsarbetet ska stödja den nationella beredningen av en skogsstrategi och en strategi för biologisk mångfald, som bägge ska bidra till EU-målen.

Enligt utredningen behövs det forskningsdata om naturvårdens effekter. Detta kräver långsiktiga empiriska testserier.

– Vi behöver indikatorer för bedömning av såväl ekologiska, sociala som ekonomiska effekter för att synliggöra naturvårdens effekter, säger Minna Räty, som är specialforskare vid Naturresursinstitutet.

Regionala särdrag bör beaktas

Genom att beakta regionala särdrag vid planeringen av naturvården kan man stärka naturvårdens effekter. De mest verkningsfulla och kostnadseffektiva naturvårdsåtgärderna är inte desamma i alla delar av landet, liksom inte heller förhållandena.

Man kan stärka de ekologiska effekterna genom att ta hänsyn till sammanlänkningen av olika arters livsmiljöer och övergångszoner. Till exempel naturvården i skogar gagnar i bästa fall både arter som lever i skogar och arter som lever i vatten.

För närvarande är naturvården i ekonomiskogar en del av den normala skogsbruksverksamheten. Enligt utredningen önskar skogsägarna få praktisk information om naturvårdsåtgärder och naturvårdens effekter. En betydande informationskälla är skogsexperter, som förväntas ha bred kompetens och tala öppet och ärligt.

Miljöfördelar skulle kunna innebära en ny förtjänstmöjlighet vid sidan av virkesproduktion för intresserade skogsägare. Miljöfördelar som uppnås genom naturvård kräver nya ekonomiskt betydande verksamhetsmodeller. Det är också viktigt att bedöma dessa verksamhetsmodellers effekter.

– Marknaden för olika miljöfördelar håller på att utvecklas, och den kan bli betydande redan inom en nära framtid. En förändring i verksamhetsmiljön som bidrar till den här utvecklingen är ekonomiska incitament för ekosystemtjänster och miljöfördelar som skogsägarna producerar, säger Esa-Jussi Viitala, som är specialforskare vid Naturresursinstitutet.

Naturresursinstitutet och Finlands skogscentral har utrett metodutbudet inom naturvården i ekonomiskogar och naturvårdens kostnadseffektivitet i projektet LUONTEVA inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2021. I projektet kartlades skogsaktörernas och skogsägarnas kunskap om och inställning till naturvård. I utredningsrapporten föreslås också vissa uppdateringar som gäller uppföljningen av naturvården.