I Alfrida-stormens spår utökar de åländska skogsentreprenörerna sin maskinpark med tre maskiner. I dagarna kan det också bli klart att en eller två maskiner från Baltikum kommer till Åland för att hjälpa till att få bort stormfällen ur de åländska skogarna.
– Alla skogsmaskiner går nu för högvarv och när vi kommer till slutet av februari finns det möjligheter att ta in ytterligare resurser från Finland och Sverige, säger Ålands Skogsindustriers vd Joakim Blom.
Han räknar med att skogsindustrin under de två kommande åren enbart kommer att jobba med att reda upp de väldiga skogsskador som stormen Alfrida, eller Aapeli som den kallas på fastlandet, har vållat på Åland. Enligt Blom är planen att under det första året ta bort alla stormfällda träd och spara bestånd där många träd har klarat sig.
– Det andra året friserar vi upp så man ser var det kan bli bra skogsbestånd som klarar sig utan att det behövs nyplantering.
Flygfotografering kan kartlägga läget
Ännu finns ingen klar bild av stormskadornas totala omfattning, men skogsfolkets beräkningar är att det kan motsvarar tre års avverkningar på Åland vilket betyder över 600.000 kubikmeter.
Landskapsregeringen har varit i kontakt med jord- och skogsbruksministeriet i Helsingfors för att höra om det där kan finnas någon någon hjälp att få.
En möjlighet som nämndes när landskapsregeringen ordnade presskonferens nyligen är att Lantmäteriverket skulle hjälpa till med flygfotografering för att kartlägga var de värst skadade områdena finns.
Landskapsforstmästare Mikael Sandvik som är chef för landskapsregeringens skogsbruksbyrå påpekar att skadorna i stor utsträckning har drabbat ”produktiva och välskötta gallringsskogar” mellan 20 och 60 år.
Vissa kommuner och skogsägare har drabbats särskilt hårt, medan andra klarat sig relativt bra.
– Men det finns vindfällen överallt på Åland och ett första fokus är nu att rädda det virke som räddas kan och få ut virket ur skogarna innan det uppstår massangrepp av skadeinsekter.
Enligt Sandvik kommer skogsbranschen under röjningsarbetet att prioritera områden med stora och omfattande skador. En ”stormgrupp” har redan tillsatts för att koordinera insatserna.
Han påpekar landskapsregeringens alla byråer och avdelningar samverkat gränsöverskridande för att göra förfarandet så smidigt som möjligt när skogsägarna elektroniskt kan ansöka om tillstånd att avverka skog och lasta virke.
Förutom planerade flygfotograferingar för att få fram ett bra kartmaterial över de skadade skogsarealerna ska landskapsregeringen också ta fram en särskild app som enligt landskapsforstmästaren har en ”mera utvecklad platspositionering”.
Röjning kan påbörjas direkt efter anmälan
Skogsbruksingenjör Henrik Pettersson berättar att skogsbruksbyrån redan fått in många tiotals ansökningar om avverkningar. Totalt väntas flera hundra sådana anmälningar.
– Röjningsarbetet får påbörjas få fort det lämnats in en ansökan om var man vill avverka och tillstånden beviljas i efterhand i den takt vi hinner med, förklarar Pettersson.
Infrastrukturavdelningen har nu på sin hemsida noggranna anvisningar om hur virke får lagras och lastas i anslutning till allmänna vägar och avgifterna för lastningsplaner har tagits bort, vilket Ålands producentförbund i ett tidigt skede ansökte om.
Också landskapsregeringens miljö- och kulturbyråer är involverade för minimera riskerna för nya skador på naturskyddsområden och fornlämningar i samband med skogsröjningarna.
Enligt ögonvittnen finns det bland annat väldigt stora stormskador också på Herrö uddes naturskyddsområde i Lemland.
Vädjan om försiktighet
Lantrådet Katrin Sjögren som är Ålands regeringschef passar på att uppmana skogsägare och alla andra att vara väldigt försiktiga under röjningsarbetet. Hon hänvisar till att 13 personer dog när man i Sverige röjde upp efter stormen Gudruns härjningar 2005.
En människa har hittills omkommit på Åland i anslutning till röjningsarbetet. Landskapsregeringens social- och hälsovårdsministern Wille Valve berättar att Ålands centralsjukhus efter stormen har haft en klar ökning av antalet patienter med lättare skador.
De åländska politikerna har också tackat de hjälpande elmontörerna från fastlandet och Sverige genom att bjuda på pizza. Utan hjälpen utifrån skulle det ha dröjt betydligt längre att få elektriciteten tillbaka.
I början på veckan var mindre än 247 hushåll utan el inom Ålands Elandelslags distributionsområde, men på under tisdagen och onsdagen uppstod nya skador på ledningsnätet. På onsdagsförmiddagen var nästan 1.000 abonnenter åter utan elström.