Calyxt
Den genredigerade sojaoljan från Calyxt marknadsförs i USA som GMO-fri produkt. FOTO: Calyxt
Jordbruk Globalt Marknad

USA-företag marknadsför
”GMO-fri” genredigerad soja

En ny och lätt sojaolja har nyligen lanserats på USA-marknaden. Oljan med namnet Calyno framställs av genredigerade sojabönor, men marknadsförs fullt lagligt som GMO-fri produkt. I EU vore det inte möjligt.

Bakom lanseringen står det Minnesota-baserade teknologiföretaget Calyxt, som redan länge utvecklar nya växtsorter med hjälp av genredigering. Enligt USA-myndigheternas uppfattning handlar det inte om GMO.

Oljan uppges innehålla mer hälsosamma fettsyror och mindre mättat fett än konventionella sojaprodukter. Det ska förbättra oljans kvalitet och hållbarhet. Enligt uppgift oxiderar oljan inte och bildar därigenom mindre transfetter.

Produkten saluförs redan på USA-marknaden. Som råvara används en sojaböna med förändrad fettsyraprofil. Sojasorten får odlas och bearbetas som vilken konventionell sort som helst. Produkten är till och med försedd med etiketten ”GMO-fri”.

I Europa vore det omöjligt att sälja sojaoljan, än mindre under GMO-fri flagg. Här skulle Calyno automatiskt gälla som en gentekniskt förändrad produkt. Ett försäljningstillstånd i EU förutsätter långa och omständiga tester, i praktiken utan utsikt till resultat.

Ny produktvåg på kommande i USA

Calyxt koncentrerar sig på egenskaper som gör produkterna attraktiva för både odlare och konsumenter. Längst har Calyxt kommit med sin sojaböna med hög halt av oljesyra och låg linolsyrehalt. Det eliminerar behovet av hydrering och förhindrar transfetter.

För ändamålet har forskarna blockerat två gener. Den nya sorten har en fettsyraprofil som påminner om olivolja. Mängden mättade fettsyror kan reduceras med en femtedel jämfört med vanlig sojabönsolja.

I den nya produkten har andelen hälsosamma fettsyror höjts till 80 procent, jämfört med 22 procent hos motsvarande konventionella produkter. Vid uppvärmning uppstår bara obetydliga mängder transfettsyror, som anses vara skadliga för hälsan.

Den kommersiella odlingen av de redigerade sojabönorna startade redan för två år sedan i den amerikanska mellanvästern. Under det första året besåddes 6.700 hektar med den genredigerade sorten. I år har arealen utvidgats till omkring 40.000 hektar.

I odlingskontraktet förpliktar sig farmarna att följa stränga regler och odlingsprinciper. Skörden får bara levereras till fastställda anläggningar. Därmed kan en sluten kedja från jord till bord garanteras, argumenterar Calyxt.

Calyxt arbetar ännu med den äldre och mer komplicerade redigeringstekniken Talen. I likhet med den modernare gensaxen Crispr-Cas9 bygger Talen på exakta mutationer i arvsmassan, som genomförs utan tillförsel av främmande genmaterial.

Den genredigerade grödan får hanteras och odlas utan särskilda säkerhetsföreskrifter på samma sätt som konventionellt förädlade grödor. I praktiken kommer de flesta nya sorter antagligen ändå att odlas separat för att undvika korsningar med billigare massprodukter.

Stora koncerner hakar på trenden

I motsats till klassiska GMO-sorter är det inte möjligt att särskilja genredigerade grödor från konventionellt växtmaterial. Eventuella inblandningar i spannmålslager och -transporter går inte att upptäcka.

Calyxt har stora planer på att utvidga sitt produktsortiment. Talen-redigerad alfalfa för djurfoder med sänkt halt av lignin är redan på kommande, likaså vete med förhöjd halt av fiber. Potatis, raps, havre, ärter och jordnötter är likaså under utveckling.

De första produkterna härstammar från mindre, innovativa teknologiföretag men också de stora och globala agrarkoncernerna hakar på trenden. De är redan sysselsatta med genredigering av nya produkter som inte förutsätter GMO-tillstånd.

I EU klassas genredigerade produkter som gentekniskt förändrade organismer (GMO), enligt ett utslag i EU-domstolen. Sådana produkter får inte importeras, produceras eller säljas utan tillstånd på den europeiska marknaden.

Konventionell GMO går att avslöja med analyser men genredigering kan inte avslöjas med provtagning. Det kan bli ett problem inom den internationella handeln med livsmedel, befarar EU:s gemensamma forskningscentrum JRC.