Jordbruk Marknad

Uppgången av arrendepriset
för åkermark har planat ut

År 2019 betalade jordbruks- och trädgårdsföretagen i genomsnitt 230 euro per hektar i arrende för åkermark. Uppgången i arrendepriserna som pågått under hela 2000-talet har planat ut de senaste åren och inom många produktionsinriktningar har priserna gått ner. Uppgifterna bygger på Naturresursinstitutets lönsamhetsbokföring.

De regionala skillnaderna i arrendepriserna är stora. De landskap med de högsta arrendepriserna för åkermark 2019 var Egentliga Finland med 410 euro per hektar, Egentliga Tavastland med 300 euro per hektar och Södra Österbotten med 290 euro per hektar. De lägsta priserna fanns i Lappland och Kajanaland med 70 euro respektive 60 euro per hektar.

– De regionala skillnaderna i arrendepriserna beror dels på skillnader i efterfrågan på åkermark och fördelningen mellan olika produktionsinriktningar i regionen, säger specialforskare Arto Latukka vid Naturresursinstitutet.

År 2019 betalade svingårdar 390 euro per hektar för åkermark, medan frilandsodling av trädgårdsväxter och fjäderfägårdar betalade cirka 330 euro per hektar.

Spannmålsgårdar och övriga växtodlingar betalade 220 euro respektive 200 euro per hektar. På mjölkgårdar och på gårdar med får, getter och betesdjur var arrendepriset endast 190 euro per hektar.

De ekonomiskt sett största gårdarna betalade mer i arrende än mindre gårdar.

En tredjedel av åkrarna är arrendemark

Numera är cirka 43 procent av företagens balansvärde bundet i åkermark. Det beror på att åkerarealerna har blivit större och priserna har gått upp. I takt med att husdjursgårdar minskar i antal minskar också de tillgångar som hänför sig till djurhållning, och i gengäld ökar åkermarkens andel.

Utan arrende av åkrar skulle en ännu större areal och andel av företagens tillgångar vara bundna i åkermark. Dessutom är det en dyr investering att köpa åkermark, eftersom det inte kan dras av i beskattningen.

Numera är ungefär en tredjedel av åkrarna på arrendemark. Andelen arrendeåkrar är störst bland jordbrukare i åldersgruppen 45-65 år. Att ta åker på arrende är ett smidigt sätt för jordbruksföretagare att utöka gårdsstorleken och samtidigt spara kapital för andra investeringar som behövs på den större gården. I gengäld har de som arrenderar ut åkermark på sätt och vis investerat i livsmedelssektorn i Finland.

Utvecklingen av arrendepriserna för åkermark sedan 2000 finns i tjänsten Jordbruks- och trädgårdsproduktion på Ekonomidoktorn. På fliken Egna val kan man granska resultaten enligt olika områdesindelningar och per produktionsinriktning. Resultaten bygger på lönsamhetsbokföringsdata och har viktats för relevans.