Intresset för odling av flodkräfta på Åland var så stort att en föreläsning som Ålands Hushållningssällskap ordnade med stöd av Leader-pengar måste flyttas från landsbygdscentret i Jomalaby till större utrymmen i Alandicas konferenssal i Mariehamn.
– I Sverige är det 30-40 år för sent, men Åland har ännu en unik chans att utrota signalkräftorna och satsa enbart på flodkräfta, tyckte föreläsaren Tomas Jansson från projektet Rädda flodkräftan i Sverige.
Han driver företaget Kräftmannen AB som framför allt i Värmland och västra Sverige genomför uppdrag för att bevara och vidareutveckla de bestånd av flodkräftor som finns kvar.
Men fiskeribiolog Kaj Ådjers från landskapsregeringens fiskeribyrå ser det som omöjligt att få bort signalkräftan.
– Den finns i Tjudö träsk som med sina ca 80 hektar nog är alltför stor för att man skulle kunna utrota signalkräftan. Däremot kunde det lyckas där det finns bekräftade förekomster i mindre sjöar och dammar på Vårdö Simskäla, Föglö och Kumlinge.
Millennieskiftet toppår för kräftor
Ådjers passade på att dela ut broschyrer som landskapsregeringen gett ut om kräftor och kräftfiske på Åland. Kräftor finns ”i stort sett i varje sjö och träsk” samt i flertalet grävda dammar på Åland.
Enligt landskapsregeringens officiella statistik för åren 1997-2018 var antalet inköpta kräftor på Åland som högst åren kring millennieskiftet. Toppen nåddes år 2000 då ca 55.000 åländska kräftor såldes för totalt 180.000 euro. Men den här statistiken omfattar enbart inköpare och inte de kräftor som restauranger och privatpersoner köpte.
I fjol såldes däremot mindre än 10.000 åländska kräftor och intäkterna stannade på drygt 20.000 euro.
Landskapsregeringen vill bevara det nuvarande livskraftiga åländska beståndet av flodkräftor, som bland annat förekommer i Ålands stora ytvattentäkter Långsjön och Markusbölefjärden.
Flodkräftan föredrar sjöar och vattendrag och den anses också vara den ursprungliga arten på Åland. Flodkräftan betingar dessutom ett bättre pris och med sitt tunnare skal anses den lättare att äta än signalkräfta.
”Kräftor som en fotboll”
Exempelvis Varggropens sand i Hammarland har gott om kräftor i sina vattenfyllda gropar, men dessa kräftor växer aldrig till full storlek. Tomas Janssons förklaring var att det sannolikt beror på att för lite näring och att det behövs en stödutfodring.
Kräftor är kannibaler och om de inte får tillräckligt med mat finns risken att de äter upp varandra. Särskilt passar de på under skalömsningen.
– Det kan se ut som en fotboll när de äter upp varandra. Det är grymt!
Tomas Jonsson beklagar den negativa utvecklingen i Sverige efter att signalkräftor olagligt flyttats mellan sjöar med kräftpest som följd på många ställen. Delvis minskade antalet kräftsjöar också som en följd av bland annat vattendragens försurning.
Men den i särklass största anledningen till att bestånden med flodkräfta kraftigt minskat är enligt Jansson att människor sprider kräftpesten genom att flytta signalkräftor från ett vatten till ett annat.
– Signalkräftor bär alltid på kräftpest, betonar han och kallar det ”en tragisk utveckling” att de kvarvarande bestånden av flodkräfta i Sverige enbart under perioden 2007-2018 minskade från ca 1.000 till 600.
Innan kräftpesten kom till Sverige 1907 fanns ca 30.000 sjöar och vattendrag med flodkräftor.
Passar bra för odling i små dammar
Flodkräftan trivs bra på hårda sten- och grusbottnar med växtlighet, medan kräftbeståndet i regel är sämre i sjöar med stor andel mjukbottnar. Flodkräftan passar också bra för odling i små dammar.
De 60-talet kursdeltagarna fick av Tomas Jansson många praktiska tips om odling av flodkräfta i dammar och även inomhus. Han passade också på att ta död på myter som exempelvis att signalkräftan skulle växa mycket snabbare än flodkräftor.
Med enkla metoder kan man förbättra kräftans livsmiljö och därmed öka sitt kräftfiske. Det gäller framför allt att se till att vattenkvaliteten och även vattnets temperatur är gynnsamma och att det finns tillräckligt med syre och föda.
Det måste dessutom finnas tillgång till gömslen för ynglen och även med tanke på kräftornas skalbyte.
– Mängden och placeringen av gömslen är avgörande för hur bra produktionen blir. Kräftorna ska inte heller få mera foder än de äter upp inom 48 timmar.
Bättre med små och flera dammar
Jansson rekommenderar också flera mindre sammankopplade dammar på mellan 300 och 1.000 kvadratmeter i stället för en enda större damm. Helst ska en odlingsdamm också vara tömningsbar.
– Tänk igenom väldigt noggrant innan ni börjar med en odling så ni slipper göra dom misstag jag har gjort.
En så kallad generationsdamm kan under fyra år i bästa fall inbringa uppemot 45.000 euro om kräftornas kilopris är 80 euro.
En av kursdeltagarna var skogsägaren Bengt Sjöblom från Lemland. Han har ett skogsskifte med en våtmark som eventuellt kunde utnyttjas för kräftodling. Men Tomas Jansson visade bland annat bilder på skogsområden som han ansåg att inte lämpar sig för kräftodlingsdammar.
– Undvik för mycket träd och buskar runt dammarna. Matjord och annan syrekrävande jordmån måste bort. Kräftor är allätare som äter småkryp och plankton men behöver även alger. Också blad från al är bra föda.
Avslutningsvis uppmanade fiskeribiologen Kaj Ådjers kursdeltagarna att vara noga med att undvika kräftodling nära platser med signalkräftor.
Bengt Sjöblom konstaterade för sin del att han fått mycket att tänka på.
– Det gäller att fundera ytterst noga om man vill börja odla kräftor. Ingenting att hasta iväg med.