På tisdagen tog SLC unga och Maaseutunuoret kossorna till stan och visade upp dem utanför Porthania vid Helsingfors Universitets centrumkampus. SLC och MTK:s unga hade med sig Jerseykon Orawa och Holsteinkon Okadi från Tavastkyro. Mjökbonden Eeva Linnainmaa visar stolt upp sina kor.
– Okadi sov största delen av vägen, medan Orawa nyfiket tittade omkring på omgivningen, säger hon och hanterar djuren med van hand.
Enligt henne är de unga böndernas kojippo inte ett svar på Helsingfors universitetets lunchrestaurang- och kafékedja Unicafés beslut att sluta servera nötkött i februari 2020.
– Vi vill inte förmedla något annat budskap än att det är viktigt att man talar öppet om olika frågor och att man baserar sina argument på fakta, säger hon.
Kons roll i kampen mot klimatförändringen
SLC och MTK vill visa upp kor för stadsborna och de studerande vid landets största universitet då man anser att det är viktigt att unga överlag känner till var maten kommer ifrån, hur produktionen går till och hur produktionsdjuren ser ut.
För de unga bönderna är också kons roll i kampen mot klimatförändringen viktig.
– I jordbruket vill vi bli kolneutrala i enlighet med Parisavtalet och Finlands klimatmål. Att ställa finländskt nötkött och mjölk mot växtbaserade produkter är inte den mest hållbara lösningen i våra nordliga förhållanden, speciellt inte när ekonomisk och social hållbarhet tas i beaktande. Matval är individens eget val, säger Kaisa Pihlaja, medlem i MTK:s styrelse.
Enligt henne är kon en del av ett helhetspussel som är större än kon själv.
– På grund av Finlands nordliga läge lämpar sig inte alla våra åkrar för att odla växtbaserad mat. I uppfödningen av nötkreatur är däremot vall ett grundelement, och som odlingsväxt är den helt överlägsen när det gäller förmågan att binda kol i marken. Dessutom stärker vallodling åkrarnas livskraft och minskar läckage av näringsämnen från åkrarna, säger Pihlaja.
De unga producenterna vill också öka odlingen av växtproteiner i de sydliga delarna av landet för att kunna erbjuda inhemska alternativ av växtprotein till konsumenterna.
Nötköttet i den offentliga debatten
I den offentliga debatten har nötköttet bland annat kritiserats för kons höga metanutsläpp, för att produktionsformen kräver mycket vatten och för att näringsämnen som härstammar från den tar sig ut i vattendragen.
I våras uppmanade Finlands jubileumsfond Sitra människor att sluta äta nötkött med hänvisning till nötköttets klimatavtryck och i augusti underströk den internationella klimatpanelen IPCC nötköttskonsumtionens negativa effekter.
Det som kanske har relevans i ett internationellt sammanhang har det nödvändigtvis ändå inte nationellt. Just den finländska matproduktionen har generellt ett hållbart vattenavtryck. Ett kilo nötkött producerat i Finland förbrukar enbart hälften av mängden vatten jämfört med i många andra länder.
Dessutom har vi inte brist på sötvatten i Finland tack vare vårt goda grundvatten och förhållandevis rikliga nederbörd. Det är förnuftigt att producera vattenintensiva husdjursprodukter i länder med rikliga sötvattenresurser, som Finland.
Endast 10 procent av det grundvatten som bildas här är i användning. I Finland är dessutom mjölk- och köttproduktionen särskilt integrerad och hela 80 procent av nötköttet härstammar från mjölkkor.
– I nötkötts- och mjölkproduktionen uppstår växthusgasutsläpp, men vallodling binder koldioxid effektivt. I växtföljden bidrar också odling av vall till att förbättra markens växtkraft. Enligt naturresursinstitutet Luke och Statistikcentralen står mjölkkor för 3,9 procent och köttrasiga nötdjur för 2,7 procent av Finlands totala utsläpp av växthusgaser. I utsläppsberäkningarna beaktas dock inte för tillfället alls det kol som binds i marken och i växtligheten via jordbruket, säger Kaisa Pihlaja.
Många har knappast sett en ko
Christian Jensén är mjölkproducent i Sibbo. Han har tagit sig till Helsingfors universitet för att vara tillgänglig om människor har frågor om kor eller mjölkproduktion.
– Visst är det bra att Helsingforsarna får bekanta sig med kor. Många som rör sig här har knappast sett livs levande mjölkkor, säger han.
Jensén tycker att jippot är ett bra sätt för producenterna att få synlighet för sitt budskap och föra en dialog med konsumenterna, för det är här de finns i allt högre utsträckning, i staden.
– Finland är ett grönt land och korna kan dra nytta av vallen. Kon bidrar till en levande landsbygd och ett öppet landskap. De kan dra nytta av sådant som inte människan annars kunde använda sig av, säger han.
Enligt FN-organet FAO använder sig världens produktionsdjur av sammanlagt 6 miljarder ton foder, var av 86 procent är odugligt som människoföda. Av den areal som används för odling av foder är 57 procent odugligt till annan odling. Det huvudsakliga fodret för idisslare är vallfoder som människan inte kan äta som sådant.
Jenséns kollega, mjölkproducenten Karl-Erik Oljemark, också från Sibbo, håller med och lyfter upp kolbindningen.
– Det är egentliga enbart de gröna näringarna, jord- och skogsbruket, som kan fungera som kolsänka. Allt annat och alla övriga i samhället frigör koldioxid. Och dessutom måste precis alla äta mat varje dag, säger han.
Både Jensén och Oljemark anser att det är synd att klimat- och miljödiskussionen blivit så polariserad. Framför allt anser Sibbobönderna att man bör basera beslut på vetenskaplig fakta och beakta proportionalitet.
Oroad för djuren
Kristo Muurimaa, kampanjchef vid djurrättsorganisationen Oikeutta eläimille (på svenska Rättigheter till djuren), drar ner mössan över öronen där han står i snålblåsten och tittar på Holsteinkon Okadi.
– Vi måste diskutera klimatförändringen och djurens rättigheter. Därför är det glädjande att de unga bönderna tagit initiativ till det här. Precis som de anser vi att djuren ska behandlas som individer och att deras välbefinnande är viktigt. Men sedan skiljer sig våra åsikter åt. Alla produktionsdjur dör och till djurens grundläggande evolution hör trots allt att de inte vill dö. Vi vill ändå inte anklaga producenterna personligen, för oss är det här mer av en samhällelig fråga. Hur ska vi producera mat hållbart i framtiden, frågar sig Muurimaa.
Parallellt med de unga böndernas kojippo pågick Oikeutta eläimilles motdemonstration alldeles intill. Muurimaa hade också bekantat sig med det pressmeddelande som producenterna publicerat under morgonen.
– Jag tycker att man får intrycket av att bönderna beaktar djuren enbart som produktionsenheter och livsmedel. Det är sorgligt att se, säger han.
