Under ledning av Jord- och skogsbruksministeriet bereds riktlinjer och åtgärder för att restaurera och återväta torvmarker som en del av skyldigheterna enligt EU:s förordning om restaurering av natur. Noteras kan att en stor del av Finlands torvåkrar finns i de fyra österbottniska landskapen, samma landskap som ligger i framkant i fråga om jordbruksproduktion och investeringar under de senaste åren.
Den nationella restaureringsplanen enligt EU:s förordning om restaurering av natur är under arbete vid Jord- och skogsbruksministeriet. Förordningen kräver att restaureringsåtgärder genomförs på 50 procent av torvåkerarealen senast 2050.
En del av restaureringen måste ske genom så kallad återvätning, i klartext genom att höja grundvattennivån. Tack vare bland annat Finlands påverkansarbete kan en del av kraven även uppfyllas genom att restaurera torvmarksskogar eller områden som använts för torvutvinning.
230.000 hektar enligt JSM:s förslag
Hur mycket torvmark som ska restaureras beror på hur stor areal torvåker som beräknas finnas i Finland.
Definitionen av en torvåker har beretts under ledning av Jord- och skogsbruksministeriet. Ministeriets inledande förslag är att som torvåkrar betraktas sådana åkrar som har ett minst 40 centimeter tjockt torvlager och som får jordbruksstöd.
Enligt den här definitionen finns det drygt 230.000 hektar jordbruksmark med torvjord i Finland.
– Utgångspunkten för diskussionen är det 40 centimeter tjocka torvlagret på åkern. Det här diskuteras i förberedande arbetsgrupper och under vår kommande turné. Slutliga beslut om definitionen har ännu inte fattats. Det är viktigt att notera att återvätningsåtgärder kan genomföras förutom på torvåkrar också på torvutvinningsområden. En del av åtgärderna kan också genomföras i dikade torvmarksskogar. Allt behöver alltså inte göras uttryckligen på torvåkrar, säger kanslichef Pekka Pesonen vid Jord- och skogsbruksministeriet.
Frivillighet och livsmedelsproduktion viktigast
I samband med restaureringsarbetet granskas också möjligheterna att restaurera torvåkrar som redan tagits ur bruk. Att återväta dessa åkrar hindrar inte en aktiv jordbruksproduktion.
Återvätning av övergivna åkrar kräver dock ytterligare utredningar.
– De viktigaste principerna här är frivillighet och prioritering av hållbar livsmedelsproduktion. Vi måste hitta lösningar genom att utnyttja befintliga system utan att skapa ett nytt, komplicerat system, säger Pesonen.
Jord- och skogsbruksministeriet förbereder sig nu, tillsammans med närings-, trafik- och miljöcentralernas nationella klimatenhet och landsbygdsnätverket, för att höra jordbrukarnas och andra intressentgruppers synpunkter och förslag i frågan under turnén ”Framtidens torvmarker” till de berörda delarna av Finland, det här från den 28 oktober till den 6 november.
Tillfället i Parkano den 28 oktober är tvåspråkigt.