En eventuell anslutning av Ukraina till den europeiska unionen skulle förutsätta omfattande förändringar i jordbrukets stödregler. Ett systemskifte kan bli en lång och dyr process. Men omvänt kan Ukraina också generera inkomster till Bryssel.
I Bryssel har tankesmedjan Bruegel skissat upp en vision som bland annat försöker beakta påföljder, kostnader och samhälleliga konsekvenser av en anslutning av Ukraina till EU. En intressant aspekt är processens konsekvenser för EU och jordbrukets subventioner.
Initiativet till Ukrainas anslutning till Europeiska unionen tog på allvar fart som en följd av Rysslands krigshandlingar. EU skred snabbt till verket genom att inleda en integration av det krigsdrabbade landet. Kandidatstatus beviljades i juni 2022.
I december förra året beslöt EU-rådet att inleda konkreta anslutningsförhandlingar med Ukraina. Processen förutsätter att Ukraina slutför ytterligare reformer med avseende på rättsstatsprincipen och god förvaltning.
Kriget komplicerar anslutningsprocessen, men Ukraina arbetar successivt för att uppfylla inträdesvillkoren. I Bryssel kalkylerar EU-experter fram beräkningar som ska belysa kostnaderna för EU, unionens medlemsländer och Ukraina.
Svårt att förutse konsekvenserna
Hur skulle Ukrainas anslutning till EU påverka de andra medlemsländerna ekonomiskt? En analys har ställts upp för att beräkna de kostnader som med all sannolikhet kan uppstå i en situation där hela landet skulle integreras.
Det är särskilt subventionerna till landets jordbruk som kostar stora summor pengar. Ukraina är ett utpräglat jordbruksland. Men parallellt utreder experterna också chanserna att processen kan generera inkomster för Bryssel.
En anslutning av Ukraina till EU skulle enligt författarna framkalla betydande ekonomiska konsekvenser för de nuvarande medlemsländerna i det fall att reglerna för finansieringen inte ändras.
Som basvärde för prognosen använder experterna stödreglerna för EU:s nuvarande långtidsbudget för perioden 2021 till 2027. Budgetmedlen kunde flyta in i Ukraina efter att den territoriella integriteten har återställts.
Enligt Bruegel-författarnas beräkningar skulle de totala EU-kostnaderna för att integrera Ukraina under den nuvarande EU-budgetperioden 2021 till 2027 uppgå till cirka 136 miljarder euro. Den största andelen skulle härstamma från jordbruksstöden.
Enbart jordbruksstöden från EU skulle uppgå till 85 miljarder euro under sjuårsperioden. Ukraina skulle bli den största mottagaren. Tankesmedjan noterar å andra sidan att nettomottagarnas och betalarnas ställning i EU knappast skulle förändras.
Enligt beräkningarna motsvarar de totala kostnaderna på 136 miljarder euro endast omkring 0,13 procent av EU:s bruttonationalprodukt (BNP) under motsvarande period. Ukrainas anslutning kunde också omvänt få en positiv inverkan på EU:s ekonomiska resultat.
Å andra sidan skulle Ukrainas medlemskap knappast förändra förhållandet mellan nettobetalare och -mottagare av budgetmedel. Ukraina skulle trots en sannolik återhämtning förbli med avstånd den fattigaste EU-staten.
En integration av Ukraina förväntas med tiden generera nya inkomster via handel, migration och utländska direktinvesteringar, samt ökad sysselsättning, produktion och stigande skatteintäkter.
Det är osannolikt att reglerna förblir identiska i ett fall av integration. Sannolikt skulle höga belopp av agrarsubventioner flyta in i Ukraina. Summan av subventioner skulle stiga kännbart i det fall att landets territoriella integritet måste återställas i sin helhet.
I praktiken skulle detta innebära att förorenad eller minerad jordbruksmark måste saneras och återställas. Eftersom EU-bidragen i första hand beräknas utifrån storleken på den odlade arealen.
En lång process väntar
Dessutom skulle landet enligt beräkningar ha rätt till 32 miljarder euro i så kallade sammanhållningspolitiska betalningar. Dessa medel är avsedda att hjälpa strukturellt svaga regioner att växa för att kompensera för ekonomiska och sociala skillnader.
De nuvarande medlemsländerna skulle i gengäld avstå från 24 miljarder euro från sammanhållningsfonderna. Enligt beräkningarna skulle ytterligare sju miljarder euro strömma till Ukraina via andra EU-program.
Författarna betecknar det som osannolikt att EU:s nuvarande budgetregler skulle tillämpas vid anslutningen av Ukraina utan några som helst övergångsregler. I början av november rekommenderade EU-kommissionen förhandlingarna med Ukraina borde inledas.
Vid ett toppmöte i mitten av december enades EU:s stats- och regeringschefer konkret om att inleda förhandlingarna. Men dessa har inte ens börjat ännu och kommer sannolikt att hålla i många år.