Den tyska förbundsregeringen har nått enighet om en nationell strategisk CAP-plan för perioden till 2027. Planen är resultatet av långa förhandlingar mellan delstaterna och partierna inom regeringskoalitionen.
Enligt nya CAP ska alla EU:s medlemsländer utforma en egen nationell strategisk CAP-plan. Planen ska ge medlemsländerna mer flexibilitet och möjlighet att rikta insatser i både pelare ett och pelare två enligt behoven i vart och ett EU-land.
Tysklands jordbruksminister Julia Klöckner informerade på tisdagen om riktningen för nästa CAP i tysk tappning. Landets bönder kan också i fortsättningen räkna med jordbruksstöd, men direktstödens andel begränsas.
Från och med 2023 sjunker grundpremien från 180-210 euro till 140-150 euro per hektar, luckan ska i stället kompenseras med miljötjänster. Jordbrukarna förverkligar det som samhället kräver av dem, sammanfattade Klöckner vid en pressinformation på tisdagen.
Från 2023 ska direktstöden i hög grad kopplas till miljötjänster eller omfördelas till betalningar för miljöåtgärder. Redan nästa år kommer andelen direktstöd som överförs till den andra pelaren att öka från sex till åtta procent.
Från 2023 ska 10 procent av medlen omfördelas och andelen ökar gradvis till 15 procent fram till 2026. Därutöver ska 25 procent av direktstöden flyta in i de nya miljösystemen från 2023.
De tyska förhandlingarna mellan det konservativt styrda (CDU) jordbruksministeriet och det socialdemokratiskt styrda miljöministeriet har varit hårda. De enskilda delstaterna har också påverkat slutresultatet.
Katalog med åtgärder
Enligt de nya miljöreglerna ska odlarna välja mellan åtgärder som berättigar till ersättningar i en särskild katalog. Denna katalog har utvidgats i förhandlingar mellan de båda ministerierna.
Hit hör till exempel grödor på extensiva gräsmarker som består av specifika målarter, odling utan växtskyddsmedel inom bestämda kulturer och ett bonussystem för ekologiska tjänster inom skyddade områden.
Ersättningar beviljas till jordbrukare som utvidgar icke-produktiva arealer till mer än tre procent av arealen. Reservering av arealer är möjliga för blommor och gräs samt odling av mångsidiga åkerkulturer inklusive baljväxter på minst tio procent av arealen.
CAP-planen gynnar dessutom utvidgning av permanent gräsmark med minskad slåtter, gödsling och betesbruk. Skogsbruk på åkermark eller permanent gräsmark ska också uppmuntras.
Det är ännu oklart om ersättningarna ska betalas ut som ett engångsbelopp till varje gård eller som ersättning för separata åtgärder. Under en övergångsfas mellan 2023 och 2024 ska jordbruksministeriet företa noggrannare justeringar.
Skrinlagd degression
Grundpremien ska till en början betalas ut till ett belopp av mellan 140 och 160 euro per hektar. Villkoret är att gårdarna reserverar minst tre procent av sin åkermark eller permanenta odlingsmark som icke-produktiva områden eller för landskapselement.
Nytt är en premie för betande boskap som får, getter samt am- och dikor. Regeringen går dessutom in för en kompromiss som gör det möjligt att omfördela grundpremien mellan regioner med olika förutsättningar för jordbruk.
Små och medelstora gårdar ska gynnas genom att bevilja tolv procent av direktstöden till mindre gårdar som får förhöjt stöd för de första hektaren. Alla gårdar får ett tillägg på 70 euro upp till 40 hektar och 40 euro upp till 60 hektar.
De ursprungliga planerna på en degression med gradvis avtagande stöd från och med 330 hektar lämnades utanför planen. Därmed har Tyskland skrinlagt planerna på ett stödtak som skulle begränsa stödrätten för stora gårdar.
Den tyska regeringen har enats om ett särskilt stöd för unga jordbrukare. Under det nya systemet ska unga jordbrukare beviljas 70 euro per hektar upp till en odlingsyta av 120 hektar. Det motsvarar omkring två procent av medlen i den första pelaren.
Regeringens förslag går nu vidare till det tyska parlamentet, som förhoppningsvis ska klubba av paketet före sommarpausen. Under tiden förväntas EU-kommissionen, rådet och parlamentet nå enighet om trepartsförhandlingarna om CAP.
Enligt Klöckner kommer nästa ”supertrilog” att äga rum den 11 maj. Då ska tvistefrågor som ekosystem, villkorade stöd, skyddsremsor för vattendrag och förbud mot växtskydd behandlas.