Tydligt missnöje över förda
politiken på ÖSP:s höstmöte

Den gröna politiken inom EU, missnöje med över hur krispaketet fördelats och handelns stora makt. Det finns mycket som irriterar landets jordbrukare för tillfället. Det var tydligt på ÖSP:s höstmöte där budskapet var att intressebevakningen bör skärpas.

– År 1987 år deltog jag i mitt första ÖSP-möte och då frågade en deltagare var ljuset i tunneln fanns. Nu, 35 år efter det, frågar jag samma sak: Var finns ljuset i tunneln? Inte mycket har gått i rätt riktning och läget börjar bli prekärt för oss, säger Kjell Forsgård, potatisodlare i Jeppo.

Måttet börjar vara rågat för många. Det var tydligt på ÖSP:s höstmöte i Vörå i tisdags och Forsgård med flera kritiserade handeln starka ställning och framför allt kutymen när det förhandlas om priser.

– S-kedjan kör med auktionsförfarande ett år på förhand och då slås priset fast. Med tanke på kostnadsutvecklingen ställs vi mot väggen och det här gör mig arg, ledsen och förbannad. Vi måste göra något åt hur handeln roffar åt sig, fortsätter han.

Alla i salen var överens om att något måste göras. Den stora frågan är bara: hur? Det gäller i synnerhet i dagens läge då politiken som förs både nationellt och på EU-nivå har en mycket stark grön betoning på miljö och klimat.

– Det som sker i skogssektorn är ett bevis på vad som håller på att hända inom hela EU. Det är projekt med olika bokstäver och det mesta riskerar bara skapa elände för skogsägarna. Kanske vi är för dåliga på att muta rätt personer? säger Henrik Holm från Nykarleby.

Klimat och miljö påverkar för mycket

Henrik Strandberg, även han från Nykarleby, höll med om att dagens förda politik medför stora utmaningar för jordbruket.

– Det är taxonomi och restaureringsförordningar och betoningen i dem är densamma: Man ska strypa den vanliga produktionen i miljöns namn. Det är svårt att se något ljus i kristallkulan och den förda politiken från EU och vår egen regering är ohållbar.

– Se bara på utvecklingen i Holland där 6.000 gårdar ska bort och tas av staten. Nu sprider sig den trenden till Tyskland och det är mycket viktigt vi bevakar den här utvecklingen, säger han.

Diskussionen inleddes efter SLC:s ordförande Mats Nylunds lantbrukspolitiska översikt. Han beskriver läget inom beslutsfattandet i EU som mycket svårt.

– Finland har 14 europaparlamentariker där bara hälften stöder vår egen riksdags linje och fem motarbetar den. Utöver det har vi en kraftig politiserad EU-kommission full med miljölobbyister. Det här beror på hur befolkningen har röstat.

– Jag börjar se att pendeln lite är på väg att vända men inget händer på allvar inom EU:s politik förrän efter nästa val, säger Nylund.

ÖSP:s ordförande Tomas Långgård kritiserade också den gröna fanatismen som verkar vara på stark frammarsch i Finland.

– Jag tycker den är värre här än i Sverige där de gröna krafterna verkar vara lite på tillbakagång. Men den gröna politiken genomsyrar många andra partier och det här gör att vi ofta får leva med dåliga kompromisser. Det blir mer byråkrati och käppar i hjulen för oss, säger han.

Utnyttja resurserna bättre

Dan Hermans från Kimo frågade sig om inte Finlands skogsindustri har en tillräcklig bred lobbning i EU. Han efterlyste en aktivare roll och mera gemensamma tag från alla organisationer som representerar jord- och skogsbruket.

– Vi måste utnyttja de resurser som vi har och lyfta våra frågor mycket starkare, säger han.

Skärpt bevakning av i synnerhet SLC var något som också efterlystes på höstmötet. Bland annat Kjell-Göran Paxal och Henrik Holm anser att bevakningen av krisstödet och stödet för  fastighetsskatten inte har bevakats tillräckligt.

– Varför gick det så här? Det verkar som att SLC och MTK inte till en början var tillräckligt vaksamma på de här sakerna. Om vi inte har de rätta redskapen måste vi skaffa dem eller bygga ett nytt system om det inte går. Vi måste börja bli tuffare och inte låta det gå till som det gjorts på sistone, säger de.

Nylund konstaterade att ingen hade som avsikt att inte alla skulle kunna söka om stöd för fastighetsskatten och att det skulle avgöras utgående från vilken skattelag olika gårdar med olika bolagsformer tillhör. Inte ens MTK:s kunniga jurist kände till att dilemmat skulle uppstå.

– Vi har inte stött på den här problemställningen tidigare och tyvärr var det här en sak som slank förbi mångas ögon. Sedan har det inte heller varit lätt att få förståelse i MTK för de här frågorna, påpekar han.

Gårdar som beskattas enligt näringsskattelagen faller nu utanför och det gäller många gårdar förutom växthus i Österbotten.

– Det här handlar om en rättvisesak mellan gårdarna – inte något som bara gäller österbottningar som försöker plocka russinen ur kakan. Sådana påståenden tycker jag inte om utan vi behöver solidaritet inom producentrörelsen, påpekade Paxal.

Bör se över intressebevakningen

ÖSP:s viceordförande Niclas Sjöskog, höll med om att det är viktigt att man inom intressebevakningen är på alerten.

– Problemet är att alla typer av beredningar innehåller otroliga mängder information. Hur ska vi som organisationer bevaka allt när det handlar om tiotusentals sidor med text där märkliga skrivelser som kan få stora konsekvenser kan smygas in.

– Här finns kanske anledning att fundera på strategin som organisation och vi behöver kanske se över vår intressebevakning för att komma åt sådant här i ett tidigare skede, säger han.

Även Henrik Holm ställde sig frågan hur böndernas egen intressebevakning ska skötas framöver. Det viktigaste är att tonen och budskapet är gemensam.s

– Ingen annan talar om jordbruket förutom vi själva. Och det går inte att leva i en värld utan bönder. Det är något som unga producenter måste ta med sig. Men vi måste få någon sorts verklighetsförankring i besluten som görs just nu, säger han.

Jussi Murto-Koivisto från Närpes lyfte fram vikten av att eventuella nya krispaket riktas rätt i framtiden.

– Jag hoppas att jag inte senare i vinter behöva läsa att unga producenter som investerat i nya mjölkningsrobotar inte har råd att betala elräkningen för dem. Får vi mer krispengar ska de riktas till dem som ska ha förutsättningar att fortsätta så att de inte snubblar på mållinjen, säger han.

Något som också togs upp på höstmötet var linjegatorna för el från vindkraft där många efterlyste en lösning. Behovet av markägargrupper i samband med vindkraftsetableringar lyftes också fram som viktigt. Speciellt att det finns personer med erfarenhet av avtal.

På höstmötet återvaldes Tomas Långgård till ordförande för ÖSP för 2023. Även Niclas Sjöskog återvaldes som förbundets viceordförande.

Av de medlemmar i förbundsstyrelsen i tur att avgå återvaldes alla: Tommy Ehrs från Vörå med Leif Bäck från Vörå som ersättare, Jonny Kronqvist från Nykarleby med Robin Strand från Pedersöre som ersättare. Mandattiden för styrelsemedlemmar är tre år. 

Ett kompletteringsval gjordes i förbundsstyrelsen där Sören Stenroos från Malax valdes som ny ersättare till ordinarie medlem Bjarne Mara från Korsholms södra för resterande mandatperiod 2021-2023.

Läs också:
Långgård: Grön politik har försatt hela Europa i en sårbar situation
ÖSP: Jord- och skogsbrukarna behöver en fungerande marknad
Nylund: Vilseledande uppgifter används när EU bereder taxonomin
Stora investeringar på gång i Vasaregionen
JMK-Milkhouse utsett till årets praktikvärd av YA