Uppfödningen och utplanteringen av flodpärlmusslor i Finland har tagit ett steg framåt. Allt fler musselyngel planteras ut direkt i vattendrag, vilket sparar in ett arbetsmoment för dem som jobbar med att rädda stammen från att dö ut.
Flodpärlmusslor föds upp inom ramen för LIFE Revives-projektet som syftar till att förbättra överlevnadsmöjligheterna för den kraftigt hotade stammen av flodpärlmusslor i Finland, Sverige och Estland. I projektet, som startade 2021, ingår också att restaurera vattendrag där musslorna lever.
I Finland ansvarar Jyväskylä universitets forskningsanläggning i Konnevesi för odlingen och utplanteringen, medan Forststyrelsen har hand om återställandet av vattendrag.
I runda slängar planterade forskarteamet i Konnevesi ut 5.000 yngel av flodpärlmussla i somras. Det skedde i fyra olika vattendrag, alla i Lappland (Livojoki, Lutto, Simojoki och Suomujoki). Nästan 3.500 av ynglen planterades ut i Suomujoki.
Det var nu fjärde sommaren i rad man kunde plantera ut musselyngel. I fjol var mängden ett par hundra flera, men året innan bara drygt 500.
Krävande arbete
– Vi är nöjda med resultatet. Att föda upp flodpärlmusslor är ett krävande arbete. Men ännu viktigare är att restaurera de vattendrag där de fortfarande förekommer, säger professor Jouni Taskinen på Jyväskylä universitet. Han basar för LIFE Revives.
I år planterades sammanlagt några hundra yngel ut direkt i bottengruset i Simojoki och Suomujoki. De första försöken gjordes sommaren 2023.
Ynglen, som inte behöver vara större än en millimeter, läggs med pipett i bottengruset på ställen där vattnet strömmar.
De flesta av årets yngel lades dock, såsom tidigare i gruslådor på lämpliga ställen i vattendragen, där de lever några år innan de befrias. På det sättet kan forskarna följa med hur musslorna klarar sig.
– Under flera års tid har vi, tack vare lådorna, lärt oss hur man bäst planterar ut musselynglen direkt i naturen. Målet är att slopa lådorna. Nästa sommar kanske vi för ut alla nya musselyngel fritt i naturen, säger Henri Nummela, tekniskt biträde som ansvarar för uppfödningsverksamheten i Konnevesi.
Forskarna har till exempel lärt sig att hitta de bästa miljöerna för utplanteringarna.
– Vi har också kommit underfund med hur man effektivast odlar flodpärlmusslor, säger Nummela.
Enligt Nummela befrias troligen samtliga yngel från de lådor, som lagts ut de senaste åren, nästa sommar och sommaren därpå, då LIFE Revives upphör. Då får forskarna ytterligare data om hur musselynglen klarat sig.
Förökar sig fritt endast i norr
Ynglen, som planterades ut i somras, härstammar från gamla musslor som förts till forskningsanläggningen enkom för att föröka sig. Fortplantningsdugliga flodpärlmusslor finns numera endast i norra Finland.
Populationerna i landets södra delar kan inte längre föröka sig, bland annat på grund av att vattendragen, där de lever, förorenats och ställvis dämts upp.
När flodpärlmusslornas ägg befruktats utvecklas de till glochidielarver. De kan leva och utvecklas till musselyngel endast i gälarna på en lax eller en öring.
Sommarens yngel lossnade från sina värdfiskar under våren och försommaren. Totalt tog forskarna i Konnevesi i år till vara ungefär 20.000 yngel.
Allt detta sker i laboratorieförhållanden vid anläggningen i Konnevesi. Här finns könsmogna musslor som producerar glochidielarver, som flyttas till bassänger där de fäster sig på laxars och öringars gälar för att utvecklas till musselyngel som 9-10 månader senare frigör sig från värdfisken.
Endast en fjärdedel av ynglen är tillräckligt starka för att överleva tills de ska planteras ut vid 3-4 månaders ålder.
Av de flodpärlmusslor, som föds upp i Konnevesi och planteras ut i naturliga vattendrag, överlever 70-75 procent till följande år.
– Därefter stiger överlevnadsprocenten år för år, och efter det femte året dör endast ett fåtal innan de långt senare dukar under på grund av åldern, upplyser Taskinen.
En flodpärlmussla kan bli över 200 år.
Även om LIFE Revives-projektet upphör om knappt två år är Jouni Taskinen övertygad om att arbetet med att säkra flodpärlmusslans framtid fortsätter, åtminstone i Finland.
– Jyväskylä universitet har, bland privatpersoner och företag, startat en penninginsamling som redan inbringat några tusen euro, men vi hoppas få med även andra finansiärer, säger han.