Ett exceptionellt läge med rekordhöga spannmålspriser och lager som sinar. Finns det tillgång på gödsel nästa år? Frågorna var många – och svaren få – då ÖSP ordnade webbinariet Greppa marknaden som lockade över hundra deltagare.
– Det jag säger i dag är föråldrat i morgon. Allting är osäkert.
Det sa Tamer Umdu, råvaruanalytiker på Lantmännen i Sverige, efter hans framförande om den globala spannmåls- och råvarumarknaden på ÖSP:s webbinarium Greppa marknaden i torsdags.
Och läget är just det. Ingen vet hur morgondagen ser ut, men däremot gav han en mycket bra bild av läget just nu.
– Vi har i dag ett vetepris som är på en aldrig tidigare skådad nivå. Och det gäller också majspriset och priserna på övriga spannmålsgrödor. Och vi vet inte hur priserna utvecklas, men det enda vi vet är att osäkerheten är stor, säger Umdu.
Det som skapar stor osäkerhet just nu är gaspriset som stigit med 1.000 procent jämfört med snittpriset under 2000-talet – på mindre än ett år. Framställningen av kväve är mycket energikrävande så det har en stor inverkan på gödselpriset.
Sanktionerna mot Ryssland har gjort gasmarknaden ännu mera volatil samtidigt som Kina i slutet av förra året minskade på exporten av urea och fosfor.
– I år finns det ännu gödsel, men lagren sinar. Till exempel Sydamerika signalerar att de har drygt tre månaders behov av gödsel kvar och Argentina kan tappa hela 25 procent av sin veteskörd om de inte lyckas köpa in mer gödsel.
– Och den verkligt stora frågan är om det ens finns gödsel att få tag på för odlingssäsongen 2023, säger han.
Ukraina, vädret och Kina
Tre andra stora saker påverkar också råvarumarknaden just nu. Den ena är hur det blir med de ukrainska skördarna av vete, korn, majs och solros och oljeväxter. Hela världen är beroende av den produktionen samt den i Ryssland.
– Det har kraftigt drivit upp spannmålspriserna och just nu saknas miljontals ton spannmål på marknaden. Europa är en stor importör av exempelvis korn och majs och stora länder tvingas nu hitta nya lösningar. Spanien bland annat har fått dispens och köpt upp GMO-majs från USA, berättar Umdu.
Transporterna av råvaror i Ukraina sker till hög grad på järnvägar till exporthamnar intill Svarta havet. De hamnarna är stängda så just nu står spannmålsexporten helt stilla.
– De försöker få ut varor från Ukraina mot Bulgarien, Rumänien och Ungern men det går trögt.
På grund av kriget räknar Umdu med att 30-50 procent av vårsådden i Ukraina går förlorad. Hela den ukrainska livsmedelsproduktionen är med andra ord i vågskålen.
– Mjölkproduktionen håller på att sluta fungera, likaså äggproduktionen. Det finns rapporter om att 3 miljoner hönor som håller på att svälta ihjäl. Elen fungerar inte och den ryska militären har minerat vägar, bombat broar och det är svårt att få tag på insatsvaror, berättar han.
Det andra som kan få stor påverkan på den globala råvarumarknaden är vädret. I fjol gick en stor del av den globala spannmålsproduktionen förlorad på grund av torka och andra väderproblem.
– Det finns mycket som tyder på att det kan bli ett nytt torrt år och det har kommit varningar från olika håll. Det här är bara prognoser, men oron är stor.
Den tredje utmaningen skrivs Kina som är en stor importör av egentligen allt som sojabönor, majs och spannmål. Redan 2020 köpte Kina upp stora lager spannmål men nu börjar de lagren sina.
– De kommande åren behöver Kina en ny inköpsomgång och det ökar troligen importen ännu mera, vilket kommer att påverka priserna, säger Umdu.
Minskad produktion i Finland?
SLC:s ombudsman Rikard Korkman vände i sitt anförande perspektivet mot Finland. Något han fokuserade mycket på var balansen mellan spannmålslager i förhållande till den totala användningen på ett år i Finland.
– Finland hade en rekordlåg spannmålsproduktion 2021 och det har ätit av våra lager. Just nu är lagren i förhållande till den totala användningen nere i 20 procent när vi tidigare år varit uppe i 40 procent. Vi har nu en rätt bra balans mellan utbud och efterfrågan, vilket gynnar det inhemska spannmålsprisets utveckling i förhållande till världsmarknadspriset, säger han.
Blir det en normal spannmålsskörd i år, beräknat på ett medeltal på 3,4 miljoner ton i år, förstärks balansen. Men enligt Korkman leder redan en minskning på 10-20 procent till att spannmålsbalansen försvagas ytterligare.
Sannolikt kommer produktionen att minska till följd av de höga gödselpriserna.
– För en fungerande marknad är det nu viktigt att höstens spannmålspriser sporrar till en produktion som täcker behovet 2022/23, påpekar Korkman.
Se över kostnaderna
Hur ska odlarna tänka inför odlingsåret 2022? Rådet som Korkman ger är att försöka hantera riskerna genom att verkligen nu se över produktionskostnaderna.
– Men det är också en utmaning med tanke på hur priserna skenat på den sista tiden. Kalkylen påverkas mycket av gödselpriset, som varierar mycket beroende på inköpstidpunkt. Men det som också är väldigt viktigt är att odlarna är skärpta och följer med marknaden och noggrant beräkna vilket pris som de behöver för att kunna odla utan att gå på förlust, säger han.
Enligt Korkman vore det viktigt att utöka kontraktsproduktionen mellan odlare och uppköpare samt mellan växtodlings- och husdjursgårdar.
– Det skulle skapa bättre balans mellan utbud och efterfrågan och säkra tillgången, vilket gynnar användarna. På en turbulent marknad blir det bara viktigare med kontraktsproduktion och det här är något som vi definitivt borde bli bättre på för alla gynnas, menar han.
Från uppköparna på den inhemska spannmålsmarknaden var budskapet till deltagarna rakt och tydligt. Efterfrågan på allt är stort och budskapet är därför att odlarna bör satsa på årets skörd.
– Vi hoppas att odlarna verkligen satsar på växtodlingen i år för behovet av foderspannmål är mycket stort. Och gör gärna upp kontrakt för det ger många fördelar, säger Sören Stenroos från A-foder.
Samma budskap gav Hankkija, Lantmännen och Avena Berner.