Stigande kostnader och låga producentpriser. Samtidigt har nya regler som styr finansieringssektorn ytterligare försvagat jordbrukarnas rörelseutrymme. LF har träffat en jordbrukare som försöker styra upp sin ekonomi – men bankens bemötande förbryllar.
Investeringarna inom lantbruket har minskat mycket de senaste åren. De bakomliggande orsakerna är den lönsamhetskris som jordbruket genomgått i många år. Producentpriserna har stampat på stället samtidigt som kostnaderna för olja, förnödenheter samt räntor har skjutit i höjden.
Något som ytterligare har försvårat jordbrukarnas rörelseutrymme är bankernas nya krav, vilket LF rapporterade om i våras (LF 10/2025). Nya regler styr finansieringssektorn och det krävs mer dokumentation om kundernas betalningsförmåga, vilket gör låneprocesserna krångligare.
I samma artikel konstaterades att lånestocken för jordbruksföretagen i dagsläget är runt 4,5 miljarder euro. Finansieringssektorn ser de oreglerade skulderna – alltså skulder som inte betalas tillbaka enligt plan – som ett problem.
Bankens råd: Avsluta produktionen
Men vad får det här för konsekvenser för det dagliga arbetet på gården? Till LF har det i flera år kommit kritik mot bankerna. Dialogen med de tidigare uppskattade lokala banktjänstemännen är numera i princip noll, enligt många.
– Min banktjänsteman sa att det är bäst att jag avvecklar mitt jordbruk och slutar, så att det inte blir ett livslångt lidande. Det var en smäll i ansiktet att få höra det av en person som borde vara stödjande. Jag blir upprörd då jag tänker på det.
– Jag – och många av mina kolleger – upplever att man inte längre får personlig kundbetjäningen av banken. Den har försvunnit helt. Det går knappt längre att prata om en dialog med banken eller den lokala tjänstemannen.
Det säger en jordbrukare som LF har träffat. En jordbrukare som berättar om hur hans vardag har påverkats av de nya kraven från finansieringssektorn. Han är verksam i en av de sektorer som länge dragits med de sämsta producentpriserna och på grund av de stigande kostnaderna har han försökt omförhandla lånen med sin nuvarande bank.
Men det går alltså inte den nuvarande banken med på, och därför förhandlar han som bäst med en annan bank.
– Jag har förhandlat med tre andra banker, varav en av dem har visat förståelse för min situation och nu återstår det att se hur det går, säger han.
På grund av att förhandlingarna pågår kan den processen försvåras om han han går ut med sitt namn. Därför tillåter LF att han i den här artikeln vara anonym.
– Jag fick rådet att vara anonym eller inte alls ställa upp på intervju av min ekonomirådgivare. Speciellt när jag är i ett skede när jag förhandlar med en annan bank, säger ”Jonas”, som vi här kallar honom.
Vill förlänga återbetalningstiden
Hans lån uppgår till cirka 280.000 euro. Det som han vill göra är att komma överens med sin nuvarande bank om förlängd avbetalningstiden för lånet, vilket skulle innebära att amorteringarna minskar med cirka 10.000 euro per år. Avbetalningstiden skulle öka med cirka fem år.
– Mindre amorteringar skulle underlätta min ekonomi som påverkats mycket på grund av yttre omständigheter som den höga inflationen under de senaste åren. Det skulle ge mig möjligheter att bygga upp en kassa, vilket har varit omöjligt nu, säger han.
Och fortsätter:
– Utrustning och maskiner går sönder och en buffert skulle behövas, men jag med många andra har nu inte den möjligheten. Det behövs mer investeringar i jordbruket, men som systemet är uppbyggt nu riskerar sektorn att stanna i utvecklingen, påpekar han.
Enligt de ekonomiska siffrorna som Jonas visar har han skött sin ekonomi. Så vad är då problemet?
Några egentliga svar har han inte fått från banken annat än att det inte går att omförhandla lånen. Det han tror påverkar beslutet är att han genomgick en skilsmässa för några år sedan.
Det andra som har påverkat hans rörelseutrymme, tror han beror på bankens ratingsystem som avgör kundens kreditvärdighet. Han berättar om ett räntestödslån som han var tvungen att skjuta upp för några år sedan på grund av en senarelagd stödutbetalning.
Ingen insyn i bankens resonemang
Banken gick med på att flytta fram avbetalningen – men den åtgärden kan ha varit negativ för honom. Med det kan hans rating påverkats retroaktivt när den infördes.
– Jag måste ha fått sänkt kreditvärdighet på grund av att jag flyttade fram den avbetalningen. Trots att avbetalningen gjordes enligt överenskommelse måste systemet ha betraktat det som att jag ändå var försenad. Men hela den här processen är höljd i dunkel och som kund har man ingen insyn i hur hur ens kreditvärdighet rankas, menar han.
Något han också frågar sig är om kreditvärdigheten kan påverkas om förfallodatum för andra räkningar framflyttas.
– Ibland blir man tvungen att skjuta fram betalningstiden för exempelvis foder eller andra förnödenheter med ett par veckor om stöden kommer senare än planerat. Det som jag skulle vilja veta är om bankens system registrerar den betalningen som försenad om samma referens används.
– Den här frågan har jag försökt få ett svar på av min bank, men utan framgång, säger han.
Han är medveten om att bankerna inte längre har samma rörelseutrymme och att finansieringsbeslut i allt högre grad fattas centralt.
– Jag är medveten om det här, men det som är hemskt är att man som kund inte får någon information om varför man får negativt beslut om ett lån eller vilken kreditvärdighet man har. Det här bidrar till en massa spekulationer och uppgivenhet att bli behandlad som skit.
Det här är en diskussion som han ofta för med sina kolleger. På fältet spekuleras det om det är så att finansieringssektorn betraktar jordbruket som en form av krisbransch.
– Bankerna har gjort kreditförluster på pälsbranschen och det kan hända att det har påverkat synen på jordbruket. Det här är något som vi jordbrukare sinsemellan funderar över, men som vanligt fås inga svar, säger ”Jonas”.
Psykiskt påfrestande
Han skulle vilja att finansieringssektorn kunde komma jordbrukarna bättre till mötes.
– Att lönsamheten inom jordbruket har försämrats är ingen hemlighet. Men de flesta av oss försöker sköta våra företag enligt bästa förmåga, men vi har påverkats mycket negativt av yttre omständigheter de senaste åren. Är det inte då bättre ur ett samhällsperspektiv med tanke på beredskapen att vi jordbrukare bemöts med förståelse? I dagens läge verkar bankerna helt ha tappat förtroende för vår bransch, menar han.
Helst av allt skulle han inte vilja byta bank. Det finns förmåner hos den nuvarande banken som andra banker kanske inte kan erbjuda. Att jämföra rakt av vad ett byte av en bank innebär är svårt, menar han.
– En sak som kan påverka är hur mycket det kostar att flytta inteckningar till en annan bank. Det beror helt på det avtal man har med banken och just den här biten utreder min ekonomirådgivare just nu.
Hur har du upplevt den här tiden som jordbruksföretagare?
– Jag är en ganska stark i mig själv, men nog har det varit psykiskt påfrestande. Speciellt att bli betraktad som en enda stor risk av banken. Det tar på att bli bemött på det här viset.