Jordbruk
Trosk1 aug26
Odlare Tom Jansson kollar vad som finns i axen på en av gårdens odlingar med höstvete. Han ser fram emot en hyfsad skörd i år och att priserna på spannmål stiger.
Jordbruk

Tröskningen är i full gång – odlare hoppas att spannmålspriserna stiger

TEXT: Jan-Ole Edberg

janole.edberg@gmail.com

FOTO: Jan-Ole Edberg

Spannmålsodlare Tom Jansson i Västanfjärd på Kimitoön är i full färd med skördearbetet. Spannmålsskörden har kommit i gång på allvar i Åboland och tröskorna rullar för fullt på fälten.

En stor del av höstspannmålen har skördats och man har nu börjat tröska de tidiga sorterna av vårgrödorna. De odlare som var tidigast ute började tröska råg och kummin redan första veckan i augusti.

Då startade också Jansson skördesäsongen med att tröska kummin och råg. Han har förhoppningar om en ljusning på spannmålsmarknaden, att man får i gång exporten och att priserna stiger.

– Nu är lagren fulla och priserna är därefter. Men i år odlas det mindre arealer med spannmål i landet jämfört med i fjol. Dessutom väntas skördarna i Europa bli mindre till följd av torkan och Rysslands anfallskrig i Ukraina. Det här borde öka chanserna att få igång exporten. Och då lagren minskar finns det hopp om att spannmålspriserna stiger, säger Jansson.

Han ser försiktigt positivt på läget.

– Priserna på den europeiska spannmålsbörsen har redan börjat stiga, säger han.

Trosk2 aug26
Jonna Blomster-Jansson deltar i skördearbetet med att köra skördetröskan. Ett uppdrag hon trivs med.

Hälften av arealen är höstgrödor

Då LF besöker Janssons gård håller man på med tröskningen av höstvete. Höstsgrödor odlas på hälften av gårdens 240 hektar stora odlingsareal. Största delen av odlingarna består av arrendemark.

Jansson säger att skördearbetet är lite jäktigare än vanligt då man är färre som jobbar på gården i år.

– Sonen brukar också hjälpa till med skördearbetet, men nu är han i Sverige på praktik så vi får klara oss utan honom.

Men Jansson har stor hjälp av hustrun Jonna Blomster-Jansson som kör skördetröskan. Hon har vid det här laget fler års erfarenhet av att köra tröskan och rattar den med van hand.

– Jag trivs i tröskan. Den är lätt att manövrera då man lärt sig var alla knappar sitter, säger hon.

Toms far Kurt Jansson, som fyller 90 i höst, hjälper också till på gården. Han sköter det mesta av stubbearbetningen.

På gården har man utöver höstvetet också tagit itu med en del maltkorn. Ett område med maltkorn som lagt sig till följd av en kraftig åskskur skördades redan tidigare.

Resten av kornet är klart att tröskas när som helst då man är klara med höstvetet. Liggsäden togs bort närmast med tanke på att eventuella regn inte ska försämra skörden.

– Man hade lovat regn men det kom inget, säger Jansson, som är nöjd med skörden hittills.

Trosk3 aug26
Här skördas det sista partiet av en odling med höstvete. Hälften av gårdens odlingsareal består av höstgrödor.

Ingen toppskörd väntas i år

Han noterar att vårspannmålen verkar ge en bättre skörd än höstspannmålen. Det är intressant med tanke på att läget var tvärtom i fjol. Då gav höstgrödorna större skördar än vårgrödorna.

Enligt Jansson beror det här på att höstgrödorna har övervintrat dåligt i år.

– Grödorna har haft det kämpigt i vinter på grund av att det har varit för lite snö som skyddat mot kylan. Det gjorde att växterna var ganska glesa på våren, säger han.

Men tack vare en gynnsam växtperiod med passliga regnmängder har växterna vuxit ordentligt och bestockat sig bra. Det här gäller både rågen och höstvetet.

– Som det ser ut nu blir skörden hyfsad, men någon toppskörd blir det inte, säger Jansson.

Han uppskattar att årets skördemängd för höstspannmålens del överstiger fem ton per hektar.

– I fjol var hektarskörden över sex ton, men dit når vi inte i år, säger han.

Hurudan kvalitet det blir på årets skörd låter han vara osagt, det är svårt att säga något om kvaliteten innan allt är tröskat.

Trosk4 aug26
Tom Jansson väntar på att odlingen med växten camelina snart ska bli skördemogen. Camelina är en oljeväxt som han odlar i stället för rybs och raps.

Några motgångar kom emot

Men i fråga om rågskörden fick han ett tråkigt besked efter leveransen. Det ena av två levererade rågpartier innehöll för stora mängder av svampen mjöldryga, vilket resulterade i att rågen inte dög till brödsäd. Det andra partiet däremot godkändes som brödsäd.

Jansson drabbades ytterligare av en motgång då skördetröskan plötsligt gick sönder mitt i tröskningen.

– Kedjan i inmatningselevatorn brast, men vi lyckades reparera den provisoriskt. Nu får vi hoppas att den håller hela skördesäsongen ut.

Utöver kummin råg, höstvete och maltkorn odlar Jansson också ärter och camelina. Camelina är en oljeväxt som han odlar sedan ett antal år tillbaka som alternativ till rybs och raps.

– Växten är ganska ovanlig. Mig veterligen finns det ingen annan odlare på Kimitoön som odlar den, säger han.

Camelina ger inte lika stora skördar som raps, men Jansson föredrar den ändå. Det beror på att han tröttnat på att rapsodlingarna ofta drabbades av rapsbaggen som äter växtens blomknoppar.

– Rapsbaggen är en besvärlig ohyra som kan drabba rapsen trots att man besprutat flera gånger. Camelinan däremot angrips inte av rapsbaggen och det gör att man sparar på kostnaderna för växtskyddet, säger Jansson.

Trosk5 aug26
Paret Jonna Blomster-Jansson och Tom Jansson hjälps åt i skördearbetet. Gårdens odlingsareal omfattar 240 hektar.

Hoppas på bra väder framöver

Ännu är camelinan inte mogen för tröskning. Men när växten är skördad levererar han skörden till företaget Suomen kasviöljyt Oy i Janakkala som pressar fröna till bland annat matolja. Camelinaoljan är känd för att innehålla mycket omega-3.

Jansson hoppas på bra väder under resten av skördeperioden.

– Några regnskurar gör inte så stor skada, Ihållande duggregn är betydligt värre. Det gör att grödorna blir mycket fuktiga och våta och tröskningen försvåras.

På tal om regnväder hoppas Jansson kunna skörda ärterna innan det börja regna.

– Det är krångligt att tröska när de är våta. Risken finns för stockningar i tröskan, och ärterna kan också bli mosiga.

Beträffande prisutvecklingen är han besviken över att priserna på ärter har gått ner.

– Det är konstigt med tanke på att man strävar till att landet ska bli självförsörjande på protein. Å andra sidan är det förståeligt då det finns rekordstora arealer med ärtodlingar i år. Men det är ändå trist att man dumpar priserna. Det är viktigt att vi kan bli självförsörjande på protein i stället för att importera soja, säger Jansson.

Bränslekostnaderna oroar

Han är också oroad över de höga bränslekostnaderna. Han hoppades att kriget mellan USA och Iran skulle ta slut och väntade på att bränslepriserna skulle sjunka.

Men när han beställde brännolja för att fylla gårdstanken inför skördesäsongen råkade priset vara som högst: 1,78 euro litern. Det är stor skillnad jämfört med då han beställde brännolja i mars strax innan USA anföll Iran. Då var literpriset 1,25 euro.

Till all lycka drivs inte torken med oljejpanna. Den drivs med flis som kommer från egen skog.

– I dag känns det bra att ha en tork med fliseldning, säger Jansson.