På Nötö i Åbolands skärgård driver Ingrid och Jimmy Sundbom ekologisk får-, ägg- och växtproduktion. Gården är liten, men verksamheten omfattar allt från fårskötsel och grönsaksodling till butik och landskapsvård. För familjen har flytten till skärgården blivit ett nytt sätt att leva.
Ute i Åbolands skärgård söder om Nagu ligger Nötö. Båtresenären som fortsätter mot sydväst kommer vidare till Jurmo och därefter Utö, varefter endast Östersjöns böljor står i sikte.
I kontrast till de karga öarna längre ut erbjuder Nötö möjligheter till jordbruk, som också traditionellt har idkats på ön. Idag står Norrgrannas Bruksgård för den aktiva djur- och växtproduktionen – samt för en betydande del av livet på ön.
– Vi är en mikrogård med väldigt många ben kan man väl säga.
Det säger Ingrid Sundbom sedan jag väl klivit i land på bryggan i den lilla skärgårdshamnen, som domineras av Nötöboden och en reslig väderkvarn.
Norrgrannas drivs av Ingrid och Jimmy Sundbom. Ingrid har rötter på Nötö, och för fyra år sedan beslöt paret att flytta från Sverige och ge sig in på ekologisk får-, ägg- och växtproduktion i den finska skärgården.
– Vi trivs här ute. Nu är det nästan som att vi aldrig lämnar ön, säger hon glatt.
Från Sverige till Nötö
Ingrid är född och uppvuxen i Sverige, men hennes far är från Nötö. Han kom aldrig att driva gården som hans föräldrar hade gjort, men idag blomstrar gårdslivet igen.
– Vi gjorde vårt beslut då pandemin hämtade med sig en längtan om något annat. Jag har tidigare arbetat inom psykiatrin, men har alltid haft ett intresse för djur och trädgård. När jag fick möjlighet att ta över min farbrors hus bestämde Jimmy och jag oss för att flytta hit, berättar Ingrid medan vi vandrar genom Nötös idylliska skärgårdslandskap i augustisolen.
Hon gick en kurs i ekologisk växtodling och en utbildning i fårskötsel innan flytten, och senare även Axxells vuxenutbildning i lantbruk.
De två yngsta av Ingrid och Jimmys fyra barn följde med dem till Finland. Och så bor Ingrids far kvar. Han hälsar oss välkomna när vi nått Norrgrannas odlingar och hagar.
Sedan vi bänkat oss bland växter, blommor och en hel del fjärilar berättar Ingrid om produktionen.
– Vi inledde verksamheten med växthus. Sedan köpte vi först fem får som gått här på sommarbete och därefter ytterligare sju.
Flocken utökades med renrasiga finska lantrasfår samt texelblandningar och omfattar idag totalt 110 får.
Därefter skaffades kläckägg av piikkiöhöns. Idag strosar 35 hönor och 6 tuppar omkring i hagen. 10 hektar egen vallodling i Nagu ser till att fodersidan fungerar.
Odlingarna är småskaliga men mångsidiga. Här odlas bland annat potatis, jordgubbar, bönor, kål, tomat, gurka, rabarber, rödbeta, men även kapkrusbär och örter som förädlas till olika kryddlandningar.
– Det är lite jobbigt när ekogranskaren kommer, men det är roligare på det här sättet, skrattar Ingrid.
Fungerande betesrotation och slakt
Fårköttet och de övriga produkterna säljs i Nötöboden, som Ingrid och Jimmy tog över 2023, och där de säljer även andra livsmedel. Åtgången är god framför allt under sommaren, men butiken är öppen året runt.
– Nyligen sålde vi 20 livdjur till slakteriet, men i övrigt säljer vi allt kött vi producerar i butiken, berättar Jimmy.
Fåren skickas till fastlandet för slakt varefter köttet transporteras tillbaka för försäljning. I år säljer gården för första gången även korv.
Enligt Ingrid fungerar transporterna bra.
– Det går väldigt smidigt. Vi för fåren med förbindelsebåten på vår kärra, varefter de transporteras vidare till slakteriet med lastbil.
Även betesgången fungerar enligt paret väl.
– Vi har högt betestryck på ett mindre område och så flyttar vi djuren oftare. På det sättet får fåren mera näringsrikt gräs, säger Jimmy.
Betesrotationen är kritisk. Ingrid berättar att baggarna har flyttats till magrare beten efter problem med gasbrand.
– Vi fick lära oss den hårda vägen att baggarna inte skall ha det bete som är här ute eftersom det är för starkt. Med förändrad betesrotation har vi fått bra resultat.
Djurhållningen grundar sig på lösdrift. De dräktiga tackorna lammar i stallet och baggarna har tillgång till en båghall i skogsbrynet, men annars rör de sig enligt tycke.
– Djuren går ute året runt. De ligger gärna ute i tio minusgrader och gnistrande snö och har det gott. Det är främst hårt regn och vind som de ogillar. Och så hade vi tur att inte vargen kom över hit från Aspö i vintras, för då hade vi fått hålla djuren inne hela tiden.
Vårdbiotoperna allt svårare att sköta
Fåren hjälper även till att upprätthålla värdefulla vårdbiotoper på Nötö och andra holmar i närheten.
– På den här lilla ön känner man att man faktiskt gör en skillnad. Man ser ju livet runtomkring sig och myllret av insekter. Och så får man återskapa en miljö som vuxit igen, säger Ingrid.
Nya hårdare krav och strikta individuella granskare gör dock landskapsvården allt svårare i skärgården. Idag uppgår arealen vårdbiotoper där Norrgrannas djur betar till 8 hektar, vilket är en klar minskning.
– Den granskare som varit här verkar godkänna endast ren jordbruksmark. Men våra får går bland stenar och berg och äter allting som finns – ibland rör de inte ens ängarna.
Jimmy menar att olika myndighetsmål inte alltid går ihop i praktiken.
– Artspecialisten på Livskraftscentralen har en önskan medan den som granskar den stöddugliga arealen verkar ha en helt annan bild.
Han anser att myndigheterna i högre grad borde beställa skötseltjänster av jordbrukarna för enskilda objekt, i stället för att jordbrukaren själv ska ta initiativ och riskera att en skötselplan avslås på oklara grunder.
Paret nämner flera exempel. För ett Helmi-projekt på 13 hektar godkände granskaren endast 1,6 hektar trots att de ritat bort alla klippor. I ett annat fall godkändes endast 0,76 hektar av 9, och efter röjningsarbeten endast 2 hektar.
– Samma djurantal gäller, men man får betalt endast för en bråkdel av arealen. Om det inte sker en förändring här kommer det snart inte finnas bönder som vill ta hand om vårdbiotoperna. Vi drog redan tillbaka en plan eftersom föranalysen visade att endast en bråkdel av arealen var stödberättigad, säger Jimmy.
Nötö kan erbjuda en framtid för fler
Sommaren är höjdpunkten för livet på Nötö. Butiken är välbesökt och i juli ordnar Ingrid och Jimmy besöksdagar på gården.
Gårdsproduktionen utgör deras huvudsyssla, men under vintermånaderna kompletteras den med byggentreprenad och skogsarbete.
– Vissa rådgivare vi har pratat med har förhållit sig skeptiska till lönsamheten i vår modell. Men vi har betydligt mindre utgifter än de stora gårdarna och kan producera endast det vi tror att vi själv kan sälja, förklarar Jimmy.
Norrgrannasfamiljen är de enda åretruntbona på Nötö. Ändå är tron på skärgårdens möjligheter stark. Det går att bo, odla och producera ute i havsbandet.
– Visst har de det lättare på Aspö där sjöfarten alltid spelat en större roll. Där bor fler året runt, inklusive unga barnfamiljer. Men vi hoppas att fler skall hitta också till Nötö. En ny stugby är under uppbyggnad, vilket är positivt.
Två av parets egna barn har skaffat sig lantbruksutbildning, vilket bådar gott för den egna gårdens fortlevnad. Men vad önskar sig Ingrid och Jimmy annars av framtiden?
– Ett stall som inte är av modell 1700-tal skulle ge fler djurplatser och göra det bekvämare för oss, anmärker Jimmy.
Ingrid nickar. Men hon vill också se fler djur på ön.
– En dag kommer det att gå hästar här ute på Nötö.