I början av sommaren såg det ut som att årets vallskörd skulle torka bort. Men med facit på hand blev slutresultatet i synnerhet i de norra delarna av Österbotten relativt bra. En god tredje skörd har räddat grovfoderbehovet för många producenter.
– Det här är den bästa tredje vallskörden som jag kan minnas att jag fått någonsin. Så jag kommer att klara mitt foderbehov den här gången. Men det började mycket dåligt, säger Niclas Sjöskog.
Sjöskog är mjölkproducent i Purmo och kan med många andra av sina kolleger pusta ut en aning. Som det ser ut nu – efter att de flesta tagit den sista vallskörden för i år – ser slutresultatet ändå rätt bra ut.
– Den första skörden blev mycket dålig, knappt hälften av vad den brukar. Andra skörden blev därefter normal, men även i det skedet kunde jag inte tro det skulle gå så här bra. Det har kommit tillräckligt med regn, varit varmt, vilket gjort att gräset har vuxit mycket bra och det bidrog till en mycket bra tredje skörd för mig, konstaterar han glatt.
Vanligen brukar den första skörden vara den bästa. Men nu gick det precis tvärtom.
– Ljuset brukar inte riktigt räcka till, men det gjorde det i år.
Mängden under det normala
Mängdmässigt är årets vallskörd ändå under det normala. Men vad är egentligen normalt efter först tre regniga somrar och en mycket varm och torr? frågar sig Sjöskog.
– Det var länge sedan vi hade ett normalt år. Det här året blev bättre än i fjol men jämfört med ett normalt år blir den här skörden också mindre. Huvudsaken är att vi ändå lyckades få tillräckligt med grovfoder, säger han.
Sjöskog valde också att bevattna några hektar vall i somras.
– Den här åkern närmast gården bevattnades med en gammal anläggning som jag inte använt på femton år. Det är förstås arbetsamt och dyrt, men just här blev skörden mycket bra. Jag tror jag använde systemet senast 2002.
Vet du något om kvaliteten på de tre vallskördarna?
– Den första hade ett D-värde på kring 700, medan den andra hade kring 680. Jag har inte lämnat in något prov för tredjeskörden men smältbarheten på de två första verkar riktigt bra. Proteinhalten är hög.
I somras började Sjöskog förbereda sig på att bli tvungen att slakta bort några djur för att fodret skulle räcka till nästa säsong.
– Som det såg ut då var jag inte ensam om att börja fundera på det. Men det hade blivit att slakta ut djur om tredjeskörden inte hade blivit så här bra.
Sjöskog är också nöjd med skörden av helsädesensilage, som består av ärtblandning och vete.
– Resultatet för den skörden blev också helt okej. Jag ser det som viktigt att ha bra helsädesensilage i foderblandningen eftersom fibrerna bidrar till högre fettprocent.
Fettets värde i mjölken stiger
Efter årsskiftet kommer mjölkens fetthalt att ha ett större värde.
– Grundpriset ändras inte, men det blir viktigare att leverera mjölk med hög fett- och proteinhalt. Med fiber i foderstaten går det att höja fettprocenten, säger Sjöskog.
Han tillägger att den regniga hösten i fjol påverkade årets vallskörd negativt. Många av de vallar som blev insådda i fjol blev sönderkörda när spannmålen tröskades.
– De sämsta vallarna plöjde jag upp på våren och förnyade dem i stället. Det här kommer att påverka vallskörden för många nästa år och året därpå med tanke på att de flesta vallar är treåriga. Det märks tydligt att en del vallar inte har producerat optimalt på grund av fjolåret, menar han.
Vallskörden verkar utifrån rapporter ha lyckats bäst just i Österbotten, från Vasa norrut. Situationen i Sydösterbotten är inte lika givande – trots att den tredje vallskörden blev bra där.
– Den tredje skörden blev den absolut bästa här i Sydösterbotten, intygar Jussi Murto-Koivisto, ekologisk mjölkproducent i Närpes.
Enligt honom verkar gårdarna i hans region klara sig med nöd och näppe.
– Andra och tredje skörden har varierat kraftigt och klövern med sitt djupare rotsystem verkar ha klarat sig bäst samt åkrar med fukthållande mark. Men det finns också åkrar där skörden nästan helt uteblivit. Nu hoppas vi på ett bra vallår nästa år så reservlagren kan byggas upp igen så vi har en buffert mot missväxt, säger Murto-Koivisto.
Viktigt att sända in foderanalyser
Carola Kankkonen, mjölkinstruktör vid Maitosuomi, konstaterar att variationen gällande vallskörden är stor, både lokalt och regionalt.
– Det finns de som också fick bra första och andra skörd, så det gäller inte för alla att tredje skörden blev bäst, poängterar hon.
Det viktiga nu är att producenterna tar ut foderprov och sänder in till Valio.
– Det är mycket viktigt att prover tas så att producenterna vet vad de utfodrar med. Utifrån analyserna kan man göra en utfodringsplan för vintern, påpekar Kankkonen.
Hittills har Valiogruppen fått in 1.800 prov från första skörden och drygt 550 från den andra från hela landet. Men få slutsatser kan dras i det här skedet.
– Vi behöver mer prover, men om trenden utifrån de prover vi har nu håller så ser den första skörden ut att vara kvalitetsmässigt mycket bra. Fodret är också mycket torrare i år, vilket betyder att torrsubstansen per kilo är högre än i fjol, vilket är positivt.
