Tre fårgårdar, tre strategier

I samband med de nationella fårdagarna ordnades en exkursion till tre gårdar. Den gemensamma nämnaren är ekologisk fårproduktion, men strategierna för att uppnå lönsamhet är olika.

På Kalliomäki gård i Kotka är det husbonden Tuomas Mattila som tar emot besökarna, en busslast fårbönder och rådgivare. Gårdens historia sträcker sig ända till 1736 och fåren kom åter i gårdens produktion 1996.

Åkrarna var i ekoproduktion redan 1995, men fåren först 2015 i samband med en generationsväxling, berättar Mattila.

Fårhus som en hästsko

Från 150 tackor har man de senaste åren ökat till 300, vilket är möjligt i och med den stora satsningen på ett nytt fårhus. Tuomas Mattila arbetar med fåren på heltid, medan hans fru Viivi sommartid har ett annat arbete. Brodern Markus Mattila arbetar också på gården, men utför maskinentreprenad på deltid.

– Vi tog i bruk det nya 1.300 kvadratmeter stora fårhuset i januari, berättar Mattila och visar runt.

Byggnaden är byggd som ett u, eller en hästsko, för att passa in i den befintliga gårdsmiljön och utnyttja byggplatsen till fullo samtidigt som den är ändamålsenlig.

– Byggnadens form medförde en högre kostnad, men vi har å andra sidan sparat på att göra så mycket som möjligt av arbetena själva. Den ena längan är för baggarna och den kan också användas som en avdelning för sintackor.

Det oisolerade huset har en stålstomme från Weckman och är klätt med rödmålad träpanel, av virke från egen skog. Golvet inomhus består av asfalt, som också lagts utanför byggnaden på gården.

– Takplåten är kondensskyddad, och den lösningen verkar fungera bra.

Naturlig ventilation

Ventilationen är naturlig. Den friska luften kommer in via de springor som uppstår mellan stomme och takfot, medan frånluften går ut via taknockens vävbeklädda sidor.

Inredningen kommer från Retronik, drickhoarna från DeLaval. Inredningen är planerad så att det är enkelt att möblera om beroende på behovet – hälften av gårdens tackor lammar på hösten och den andra hälften på våren.

Förutom att det nya stallet är fräscht och trivsamt, har det underlättat det dagliga arbetet: tidigare var fåren i fem olika byggnader, i dag i två.

Följande projekt är att renovera den intilliggande gamla, 300 kvadratmeter stora ladugården till ett isolerat fårhus.

Om själva produktionen berättar Mattila att målet är en jämn kvalitet på både tackor och lamm.

– Vi strävar efter goda modersegenskaper, inte stora lammkullar. Fodret producerar vi till största delen själva.

De flesta av gårdens får är av finsk lantras, en liten del pälskorsningar.

– För oss är gårdsförsäljningen av kött en viktig stöttepelare. Vi låter också spinna den bästa ullen och bereda de bästa fällarna, som vi sedan säljer.

Noggrann uppföljning av produktionen

Följande besöksobjekt är Södra Rönnäs Gård i Isnäs. Samuli Näris gård har varit i ekoproduktion sedan 1996. Beslutet att övergå till fårproduktion förverkligades 2002, då med åttio tackor i en byggnad som bestod av två enkla maskinskydd placerade mot varandra.

Näris linje är att investera måttligt och hålla utgifterna i schack, samtidigt som han noga följer upp produktionen med hjälp av statistik.

Näri berättar om studieresor till Sverige 2005 och 2006, som gav inspiration bland annat till ett nytt stall: ett växthus med lätt konstruktion.

– Jag retade mig tidigare på hur mycket foder som gick till spillo, minns han.

Lösningen var att placera foderborden utanför byggnaden, längs med långsidorna. Foderborden skyddas av lock, som är kopplade till en vajer, så man enkelt kan lyfta dem när det är dags att fylla på foder. Påfyllningen sker utifrån med hjälp av en traktorbogserad fodervagn.

Det plastbeklädda bågväxthuset är 36 meter långt och tio meter brett, så det finns plats för cirka 120 tackor. Golvet består av asfalt.

Ovanför foderborden på långsidorna finns dessutom en ungefär en meter hög sektion som är klädd med vindnät, som går att öppna. Resultatet är ett fårhus med mycket naturligt ljus, bra luftkvalitet och maximalt med plats för djuren under tak.

Hur ser årets planer ut på Södra Rönnäs?

– Jag har 160 tackor som är betäckta, av dem ska tjugo lamma för första gången. För tillfället finns inte behov för större investeringar, förutom två nya baggar som ska skaffas för höstens betäckningar.

Gården har femtio hektar åker, med vall på alla skiften. Dessutom har gården avtal om fyrtio hektar landskapsvårdsområden, av vilka en del ligger ute på holmar. I fjol måste Näri för första gången sedan starten köpa grovfoder.

Södra Rönnäs har produktionsavtal med Vainios slakteri och dessutom går ungefär en femtedel av produktionen direkt till slutkunderna via ett styckeri som så kallade lammboxar.

Satsar på ullen

Granne med Södra Rönnäs Gård ligger Idlax Gård, där Näris bror Mikko Idlax tar emot. Där Näri satsar fullt ut på kött är Idlax intresserad av att få ett mervärde från ullen.

Han kör med korsningar mellan finsk lantras, oxford down och rygia och har idag ungefär hundra tackor.

Gårdens gamla ståtliga tegelladugård rymmer fåren i nedre våningen och på vinden har Idlax inrättat ett spinneri. Ullmaskinerna har han köpt begagnade och med hjälp av dem tar han vara på all ull som gårdens får producerar, närmare 500 kilogram per år.

Ullen tvättas och förädlas till kardflor, som är luftiga mattor av kardad ull. Kardflor används till exempel till tovning eller vidareförädlas till fyllning för västar eller täcken. Av den sämre ullen tillverkar Idlax täckmaterial för trädgårdsodlingar.

Idlax berättar att det på gården också pågår en miljöreform, med målet att med små investeringar bli klimatneutral. Bland annat har gården övergått till att använda ekodiesel och man odlar energiskog för flis. Den inköpta elen är till hundra procent förnybar.

Vallen är i kontinuerlig odling, så den plöjs aldrig upp, för trafik inom gården finns en elskoter och elaggregaten för fårens elstängsel har solceller, för att nämna andra exempel.

Idlax gård har fjorton hektar åkermark och dessutom tio hektar skogsbetesmark. En viktigt del av verksamheten är landskapsvården av femtio hektar mark.