Betesrotation 1 Webben
Den mobila mjölkningsstationen har rum för två gånger sexton kor.
Jordbruk EU Tema

Nästan hundra jerseykor i lönsam betesrotation

För snart fyra år sedan startade Barteles och Rianne Holtrop, båda lite över trettio, sin egen mjölkproduktion i Rotstergaast, Friesland i Nederländerna. Boer Bart heter deras gård, det betyder Bonden Bart.

– Vår avsikt var att bygga upp ett system som fungerar helt i samförstånd med naturen och där miljön beaktas, säger Barteles.

– Vi ville också leverera mat av hög kvalitet, men samtidigt vara lönsamma. Vi ville vara djurvänliga och producera utan användning av kemikalier. Orsaken till att vi vill ha det så här är att produktionssystemet måste hålla ännu tusen år. Vi talar om att vi måste fram till ursprunget, inte tillbaka dit.

För två år sedan kunde Barteles och Riannes gård göra ett avtal med det lokala ysteriet. Nu används gårdens mjölk för att tillverka osttypen De Tjonger, namnet är efter floden de Tjonger, eller de Tsjonger som den heter på frisiska.

– Vi ville gå längre, det räcker inte att vara ekologisk, vi ville ha vårt eget varumärke, berätta vår historia.

Betesrotation 5 B Webben
Jerseykorna väntar lugnt på sin tur att bli mjölkade.

Mobil mjölkningsstation

De knappa hundra jerseykorna betar ute dygnet runt under största delen av året, men är nog inomhus i perioden oktober-februari.

När de är ute mjölkas de på en mobil mjölkningsstation av fiskbensmodell med sammanlagt 32 platser.

– Vi köpte mjölkstationen som begagnad, säger Barteles. Under den första tiden började jag snabbt förstå varför den varit till salu, skämtar han, men numera har vi lärt oss hantera den.

Avkastningen är 4.400 liter per ko med en fetthalt på 5,2 och en proteinhalt på 4,1 procent.

Gårdens areal är helt och hållet vall, sammanlagt 57 hektar, medan nitton hektar är fuktig ängsmark, som bara kan slås en gång per år. Av arealen är knappa tio hektar arrenden.

Några av arrendeåkrarna står nu inför att klassas som permanent betesareal.

– Men det har jag nog ingenting emot.

Barteles betalar i övrigt inte arrende för just de åkrarna, utan markägaren är nöjd när de hålls i skick.

Betesrotation 3 Webben
När korna flyttats från en betesfålla är det hönsens tur att komma ut för att picka sönder och sprida gödseln. Barteles Holtrop visar med händerna hur det borde gå till.

Marken är indelad i fållor

Arealen är indelad i någorlunda lika stora fållor, kring 4-5 hektar. Korna betar i en fålla under en knapp månad och flyttas sedan till följande. Den mobila mjölkningsstationen följer med.

– Det här är också ett sätt att spara kostnader för vägar och annan infrastruktur, säger Barteles.

När korna har betat färdigt och flyttat till följande fålla, släpps hönsen ut i fållan och pickar i marken. De sprider kornas spillning, så att gödslingen fungerar på ett större område. Hönsen hålls 3-4 dagar på samma plats.

– Sedan kommer vi ut på morgonen vid halvfemtiden och flyttar hönsen tillsammans med det mobila hönshuset. Hönsens ”städning” av fållan fungerar inte helt som den ska ännu, men jag tror det blir allt effektivare, säger Barteles.

De cirka 400 hönorna lägger ägg, som ger gården en tilläggsinkomst.

Betesrotation 4 Webben
Så här ska det helst se ut när hönan är färdig med sitt jobb.

Gamla vallar ger mer

Torrsubstansen från vallen är kring 5,5 ton per hektar och år.

Barteles berättar vidare att han inför fjolårets odlingssäsong försökte med att öppna vallen på ett skifte och så in en ny blandning med utsäde som skulle hålla för olika odlingssäsonger.

– Men det blev betydligt sämre än de andra skiftena under den torra sommaren, så det tar nog en tid innan jag gör ett nytt försök.

Normalt kan man hålla ett vallskifte i Nederländerna i tio års tid, innan det behöver förnyas.

Helt räcker inte arealen till för utfodringen.

– Jag köper vad jag behöver av grannar enligt en kalkyl jag gör upp, säger Barteles. Men vi brukar inte göra förhandskontrakt.

I anslutning till mjölkningen får korna ett fodertillskott.

Har egna tjurar

När kobesättningen skulle byggas upp köpte gården djur från elva olika besättningar. Det har inte hittills varit brist på djur.

Ungdjuren är fyrtio till antalet.

Korna semineras inte, utan gården har tjurar.

– Vi brukar ta ut tio tjurkalvar i året, varav vi väljer ut två som avelstjurar. Resten säljer vi till den lokala slaktaren.

Av kokalvarna väljs de bästa ut till mjölkkor.

Betesrotation 2 Webben
Korna får ett tillskott med kraftfoder i anslutning till mjölkningen.

Mjölkens nollpunkt är 38 cent

Gårdens kostnader för att producera en liter mjölk går på cirka 38 cent per liter. Genomsnittspriset per liter 2017 var 59 cent.

Ysteriet kommer och hämtar mjölken.

Innan paret började bygga upp Boer Bart var Barteles konventionell bonde och jobbade tillsammans med sina föräldrar.

– Det gjorde jag i sju år utan att förtjäna något, och jag undrade varför.

Utöver själva mjölkproduktionen har Boer Bart gårdsförsäljning med egna produkter. Här kan man bland annat köpa ost och ägg, 2,70 euro för tio ägg. Paret ordnar också föreläsningar och hjälper till med att bygga upp marknader för andra som vill sälja direkt till konsumenterna.

De har tre söner, Lützen, Minne och Tjitte.