För att försäkra framtiden för den inhemska växtförädlingen är det igen dags att se över TOS-avgiften. De senaste åren har de inhemska spannmålsskördarna ökat stadigt tack vare förädlingsarbete, men för att effektivera arbetet hoppas växtförädlingsbranschen på grönt ljus för genredigering också inom EU.
Förhandlingarna om TOS-avgiften, ersättning för nyttjanderätt till förädlaren av sorten, drar igång igen på måndagen.
– Med de hotbilder klimatförändringen för med sig är arbetet viktigare än någonsin, konstaterar Bengt Nyman, ordförande för SLC:s spannmålsutskott. Nyman representerar SLC i TOS-förhandlingarna tillsammans med SLC:s spannmålsombudsman Rikard Korkman.
– De senaste tre åren har avgiften hållits oförändrad eftersom det varit exceptionellt dåliga år för spannmålsodlingen, säger Nyman.
– De två senaste kontrakten har varit ettåriga, men nu är vi från producenthåll beredda på att förhandla om ett treårigt kontrakt som skulle låsa avgifterna på en skälig nivå.
Det betyder en nivå som odlarna kan acceptera, men som samtidigt är tillräcklig för att garantera ett effektivt förädlingsarbete.
Hälften till inhemska växtförädlingen
Enligt Nyman har man kunnat känna ett visst tryck från de inhemska växtförädlarna på en höjning av avgiften. Siffrorna som diskuterats är ändå betydligt lägre än till exempel i Sverige.
– Eftersom TOS-pengarna går till förädlaren av varje sort betyder det att en stor del av de insamlade medlen försvinner utomlands. I synnerhet i kustområdena använder många odlare sorter som utvecklats till exempel i Sverige.
Ungefär hälften av medlen går till den inhemska växtförädlingen. Royaltyn som man betalar på köpt certifierat utsäde är cirka 45 euro per ton.
– Boreal växtförädling gör ett mycket viktigt jobb med att utveckla sorter för våra finländska förhållanden. De stora växtförädlingsjättarna i världen intresserar sig inte för en så liten nischmarknad, utan arbetet måste göras i här.
En annan orsak till att de insamlade medlen inte räcker till återfinns bland odlare som kringgår betalningen.
– När man inte betalar för den sort man använder flyttas tyvärr ansvaret över på en ännu mindre grupp odlare som får stå för räkningen. Den aspekten borde ses över och systemet göras sådant att det inte går att fuska.
Numera är Boreal ett aktiebolag där staten äger 60,7 och statens direkta andel av budgeten har upphört.
– TOS-avgiften som insamlas av odlarna är endast en del av bolagets inkomster, men är den den delen i deras budget som visar en nedåtgående trend.
Från odlarnas sida har det förts fram att staten kunde stöda arbetet till en större grad än de gör idag, i synnerhet som lönsamheten på gårdarna är så dålig.
Allt går till själva förädlingsarbetet
De senaste 15 åren har spannmålssorternas avkastningen ökat märkbart tack vare förädlingsarbete. Mari Raininko, ombud vid Utsädeshandlarnas förening, har jämfört de genomsnittliga avkastningsnivåerna för 10 spannmålssorter med högst avkastning i officiella sortförsök, först för 2003-2010 och sedan 2011-2018.
Till exempel kornskördarna har stigit med över 1.000 kg per hektar.
– Sorterna har i dag betydligt högre avkastning och är av bättre kvalitet än de första jämförelseåren, säger Raininko.
– Jag förstår att många kan se TOS-avgiften som ytterligare en räkning som pressar gårdens ekonomi, men pengarna möjliggör långsiktigt arbete som har en bevisad positiv effekt på det finländska jordbrukets lönsamhet.
TOS-pengarna försvinner inte i stora insamlingsutgifter, som Raininko ibland hört spekulationer om.
– Allt går till själva förädlingsarbetet. Avgifterna samlas in med förskräckligt små resurser via vårt förbund, och kostnaderna för insamlingen faktureras skilt av varje uppdragsgivare. Det vi nu hoppas på är att nya växtförädlingsmetoder skulle tillåtas också inom EU, vilket ytterligare skulle underlätta och effektivera förädlingsarbetet.
Det behövs, eftersom klimatförändringen är ett faktum, säger Raininko.
– Med klimatförändringen följer många hot som extremt väder, nya växtsjukdomar och skadedjur. Förändringarna är snabba, men det är inte förädlingsprocessen. Vi kan bara hoppas på att EU-kommissionen ändrar sitt förhållningssätt till genredigering.
Bengt Nyman håller med.
– Idag kan det ta 15 år innan man får fram en sort med en önskad egenskap, och den tid som skulle sparas in med gensaxen kunde medföra kostnadsbesparingar. Kolbindning är en egenskap som kunde utvecklas, likaså hur grödan klarar torka eller väta. Även falltalsegenskaperna måste förbättras ytterligare.
Resultatet av TOS-förhandlingarna klarnar under slutet av året. I dag är avgiften 4,60 euro per hektar + moms för spannmål och baljväxter samt 24,50 euro för potatis.