Brådmogna och nästan vita böjde sig sädesfälten för vinden när Lasse Löfman i Finström Stålsby förra veckan gjorde sig beredd att påbörja årets tröskning.
– Skörden blir inte bra, men det går ännu inte att säga något säkert om nivån. Det är svårt att tröska med ögat, kommenterar han.
Varningen för skogsbrand har gällt på Åland i stort sett hela våren och sommaren. Meteorologiska institutet i Helsingfors har slagit fast att lilla kommunen Lumparland på fasta Ålands östra sida är den plats i Finland som i år har fått allra minst med regn.
Och även om det finns områden där det regnat lite mer så är hela Åland drabbat av torkan.
Enligt Lasse Löfman är det ändå rätt stor skillnad jämfört med det supertorra året 2018, då många åländska djurgårdar tvingades till nödslakt till följd av brist på foder.
– I år har grundvattennivån varit betydligt högre. Och den blöta snö som kom just före vårbruket var guld värd när vätan blev liggande kvar på marken. Det blev ett märkligt vårbruk när man ställvis fick köra i krok runt snödrivorna.
Måste så om stor del av höstvetet
Tidigt i år såg det faktiskt riktigt bra bra ut för vårsådden, men sedan länge har högsommarens torka och värme grusat alla förhoppningar om en bra spannmålsskörd.
Lasses och pappan Sven Löfmans grova uppskattning är det för sädens del kan bli cirka 60-70 procent av normal skörd.
Dessutom var det en utmanande åländsk vinter med isbränna på många platser eftersom vädret växlade mellan töväder och hård kyla.
– Själv fick jag i våras så om 20 procent av höstvetet.
Hälften spannmål
Med arrendemarker odlar Lasse Löfman totalt 140 hektar. Gårdens huvudgröda är chipspotatis på 27 hektar. Exakt hälften eller 70 hektar av den totala arealen är spannmål fördelat på cirka 50 hektar vår- och höstvete samt 6-7 hektar råg och 14 hektar korn.
Med undantag för något enstaka lass säljer gården all sin spannmål via Ab Lantbruk.
– Annars tvingas man betala dyrare lastbilsfrakt bort från Åland. Vi betalar för frakten oavsett, men den blir billigare om säden skeppas med Ab Lantbruks chartrade fartyg.
Dessutom odlar Löfmans hästhö och har oljerättika som saneringsgröda. Stora blommande arealer med oljerättika har varit en källa till glädje för det växande antalet åländska biodlare samt ett oändligt antal fjärilar och andra pollinerande insekter.
– I fjol hade vi också honungsört som blommar ännu mer, men det har vi inte i år, inflikar Sven, som sedan 2018 är pensionär men fortfarande jobbar nästan heltid med gårdens sysslor.
Bevattning men inte på spannmålen
Sven och Lasse Löfman har varit något av åländska pionjärer beträffande jordbrukets vattenhushållning i form av täckdikning och bevattning. De har bevattningsmöjligheter för ganska stora odlingsarealer, men tills vidare har de inte testat bevattning av spannmål.
– I somras fanns helt enkelt inte tid. Viktigast var att hinna bevattna potatisen och dessutom måste vi i samma veva ta hand om hästhöet.
Det finns ålänningar som testat bevattning också av spannmål, men bevattningspumparna kräver dyr diesel eller elektricitet och bevattningen förväntas ge betydligt bättre effekt på grödor som potatis och vall.
– Och börjar man vattna vallarna krävs det dessutom tillgång till enorma mängder vatten. Vallarna får inte torka upp när man en gång har börjat vattna.
Utspridda åkerskiften problem för många
Liksom för andra gårdar med betydande arealer arrendemarker är det också för Löfmans ett problem att odlingsskiftena blir väldigt utspridda. Även på lilla Åland handlar det ofta om närmare 20 kilometer från hemgården och ibland ännu mera.
Förutom åkerskiften i byarna Pålsböle och Svartsmara i hemkommunen Finström odlar Löfmans också i Saltvik på Hagaslätten, som brukar kallas Ålands kornbod.
– Det gäller att planera odlingarna så att man har lite av samma sort runt de skiften som ligger längst bort, påpekar Lasse Löfman.
