Jonas och Josefine Edman är inne på sitt första produktionsår som självständiga jordbrukare. Syskonen odlar spannmål i hembyn Övermalax och några grannbyar. De tror och hoppas på goda framtidsutsikter för ekologisk produktion.
Sedan augusti 2022 har syskonen Jonas och Josefine Edman successivt tagit över familjebruket i Övermalax och bildat en sammanslutning efter att pappan Martin Edman har gått i pension.
– Generationsväxlingen hade varit påtänkt i cirka 3–4 år innan den blev av i praktiken. Det har bland annat varit en hel del pappersarbete att tampas med i början när alla kontrakt, inköpskanaler och försäkringar skulle gås genom, säger Jonas Edman.
– Att ta över ett sånt här jordbruk är en chans som inte alla får, konstaterar Jonas i samma veva.
– För mig har jordbruket kanske inte alltid varit nummer ett. Men det är absolut intressant att prova på någonting nytt och se vart det leder till, säger i sin tur Josefine.
Jonas och Josefine är uppvuxna med jordbruksverksamhet in på knutarna. De har genom åren deltagit regelbundet i familjens vår- och höstarbeten. Plockning av flyghavre har därtill varit en typisk sommarsyssla för dem.
Jonas Edman går en generationsväxlingskurs som bäst. I övrigt har syskonen inte några egentliga lantbruksutbildningar i bagaget. Tvärtom har de båda andra jobb att falla tillbaka på för närvarande.
– Jag har ett dagsjobb som försäljare på Malax byggmaskiner. Jag har studerat matematik vid Åbo Akademi och tagit ut en kandidatexamen, säger Jonas.
– Jag jobbar som närvårdare vid allmänmedicinska avdelningen på Malax HVC och studerar parallellt till merkonom, säger Josefine.
– Avsikten är att kunna kombinera jordbrukandet med övrigt arbetande på ett smidigt vis. Dessutom kommer jag att prioritera jordbruket i fortsättningen, tillägger och betonar Jonas.
Räknar med skördestart i slutet av augusti
Jonas och Josefine Edman odlar spannmål på omkring 100 hektar i år. Tyngdpunkten ligger på havre men även vete och ärter växer i deras fält som förutom i Övermalax är belägna i Yttermalax och Söderfjärden.
– Några oljeväxter odlar vi inte i det här skedet. Men det är möjligt att det blir aktuellt med höstrybs framöver. Grödan skulle passa på våra skiften, säger Jonas.
– Odlingsmässigt har det gått bra hittills i år. Våren var relativt skaplig. Regnperioden kom efter att vi hade sått. Därefter var det mycket torrt i juni. En del ställen på fälten har lidit av torkan på tydligt vis.
– Vi har också fått bekämpa en del ogräs såsom tistlar, baldersbrå och flyghavre.
– Småningom väntar höstskördandet. Eftersom det är första produktionsåret på egen hand är det viktigt för oss att bana väg för återkommande arbetsrutiner. Några höstgrödor kommer vi inte så in efteråt.
– Vi har satsat på en sen havresort i år och jag räknar med att vi sätter igång med tröskandet först i slutet av augusti, säger Jonas.
I det praktiska arbetet har syskonen god hjälp och assistans av pappan Martin Edman som har cirka fyrtio års erfarenhet av branschen.
Tror på ljusa utsikter för ekoproduktionen
Ett par investeringar i maskiner – en växelplog och en fräs – har syskonen Edman gjort på senare tid för att kunna effektivera det egna åker- och ogräsbekämpningsarbetet.
Den Edmanska spannmålsodlingen har varit ekologisk sedan 2015. Jonas Edman framhåller bland annat att den byråkratiska kontrollen överlag är något strängare inom ekosektorn. Årliga gårdsgranskningar hör till rutinerna.
– Positivt är att prisökningarna av gödsel för ekoproduktion varit mindre jämfört med motsvarande ökningar inom den konventionella produktionen.
Trots att både den ekologiska produktionen och konsumtionen har hamnat i en svacka på sistone på grund av den djupa ekonomiska inflationen ser syskonen Edman optimistiskt på nischens framtid.
– Till exempel har jag märkt att prisskillnaderna mellan konventionella och ekologiska produkter har minskat en del i affärerna. Fortfarande är dock ekoprodukterna dyrare, säger Jonas.
– Också i fortsättningen torde det finnas efterfrågan på renare matprodukter, säger Josefine.
Samtidigt har den största finländska ekoproducenten, med en odlingsareal på 1.500 hektar, nyligen växlat över till konventionell produktion, främst på grund av hårt tryck från EU-håll, tillägger Jonas.
Gällande den allmänna prisutvecklingen på spannmål finns det dessutom stora frågetecken i luften just nu.
– Hur kommer det faktum att Ryssland inte förlänger spannmålsavtalet med Ukraina att inverka på priserna på den inhemska marknaden, frågar sig Jonas.