EU anser att palmolja är skadlig för miljön och hotar regnskogar. Därför ska importen av palmolja fasas ut fram till 2030. Men de stora palmoljeproducenterna Indonesien och Malaysia anklagar EU för protektionism och hotar med en WTO-process.
Indonesiens president Joko Widodo och Malaysias premiärminister Mahathir Mohamad delar inte EU:s åsikter. I ett ilsket brev till EU-rådets ordförande Donalt Tusk och parlamentets talman Antonio Tajani hotar länderna med svåra konsekvenser.
EU-kommissionen anser att palmolja inte längre ska definieras som uthålligt biobränsle i förnybarhetsdirektivet RED II. I beslutet hänvisas till att palmoljan bidrar till att hugga ned regnskogar genom påverkan av indirekt förändrad markanvändning (ILUC).
Vid certifieringen av biobränslen klassar kommissionen palmolja som ett biobränsle med hög risk (high-ILUC). Påverkan på den indirekta markanvändningen är så stor, att den motiverar en utfasning fram till 2030.
Biobränsle med hög risk
De båda sydostasiatiska statscheferna anklagar EU för en uppenbar diskriminering av palmolja. Regeringarna i Indonesien och Malysia tolkar EU:s beslut som en uppsåtlig, kalkylerad och ekonomisk strategi med målet att stryka palmoljan från marknaden.
I motsats till soja klassificerar EU palmoljan som ett biobränsle med hög risk. Påståendet är orättvist och saknar vetenskaplig grund, då palmoljeplantagerna knappast alls har utvidgats sedan 2015, argumenterar asiaterna.
Mer än 13 miljoner människor i Indonesien och Malaysia får direkt eller indirekt sin utkomst av palmolja. Enligt statscheferna skadar EU ländernas nationella nyckelintressen. Det kan inte accepteras.
EU förnekar anklagelserna och hänvisar till en klausul med särskilda lättnader. Kommissionen beviljar undantag för småbrukare, som också i fortsättningen kan räkna med ett miljöcertifikat. Vi förbjuder inte palmolja, replikerar kommissionen.
Hotar med WTO och sanktioner
Det räcker inte för att reparera de ansträngda handelsförbindelserna med Indonesien och Malaysia. Tvisten kommer olämpligt, då EU med alla medel försöker sluta nya handelsavtal i alla delar av världen, också med länderna i Sydostasien.
Asiaterna tror inte på de vetenskapliga grunderna som Bryssel hänvisar till. I sitt brev betvivlar de EU-kommissionens argument om vetenskapliga rön. Den faktiska orsaken torde vara politisk och ekonomisk protektionism, hävdar statscheferna.
Regeringarna hotar redan att se över sina handelsrelationer med den europeiska unionen och dess medlemsländer i sin helhet. Det kan i så fall bli aktuellt att ifrågasätta leveransavtal och viktiga importprodukter från EU.
Enligt tidningsuppgifter har förtullningen av europeiska importprodukter redan blivit långsammare. Regeringarna utesluter inte ett klagomål till världshandelsorganisationen WTO. Därutöver hotar länderna att lämna klimatavtalet från Paris.