Sorter Svingel Minto Webben
Svingelsorten Minto. FOTO: Anna Kujala
Tema

Svingelsorterna i de
officiella sortförsöken

Under de fem senaste åren har sex nya svingelsorter godkänts i den officiella sortförteckningen. Santtu och SW Tored godkändes år 2017 medan Vester, Vidvin och Cosmopolitan godkändes år 2019. Det senaste tillskottet är den inhemska rörsvingeln Eleanora, som upptogs i den officiella sortförteckningen år 2021.

Att bygga upp en fröproduktion av vallväxter är ett tidskrävande arbete. Därför tar det flera år att etablera nya sorter i praktisk odling. Att introducera utländska sorter är förstås ett undantag, då de tidigare godkänts i officiell sortförteckning i något annat EU- land. Frön av sådana sorter kan med mycket kort varsel tas in för att odlas här.

Odlingsarealerna för vallväxter kan uppskattas med hjälp av certifierings- och importstatistik. Enligt dem har SW Minto, Valtteri, Klaara och Ilmari varit de mest odlade ängssvingelsorterna i Finland. Karolina är namnet på den mest odlade rörsvingelsorten.

I tabellerna anges försöksuppgifter för de sorter som varit med i försöksverksamheten under åren 2014–2021. I sortbeskrivningen nedan anges bara de sorter för vilka det finns resultat att få för denna period. Sorterna Furen, Kalevi, och Salten har strukits från förteckningen och marknadsföringen av dem upphör under de närmaste åren.

Rörsvingel

Eleanora (Boreal 2021) har i de officiella försöken visat sig vara en odlingssäker sort med hög avkastning. Totalskörden har i försöken i genomsnitt varit 20 procent större än för sorten Kasper som är mätarsort för ängssvingel. Dess totalskörd är också 8 procent större än för rörsvingelsorten Retu. Dess vårskörd når inte upp till de allra bästa sorterna, men tack vare sin goda återväxtförmåga är den en av de bäst avkastande svingelsorterna vid sidan av Karolina och Kora. Eleanora har klarat sig bra på alla odlingszoner. För den nordligaste odlingszonen finns dock inte ännu försöksresultat. Utvintringen har varit mycket liten på alla odlingszoner. Dess växttid (axgång) är ungefär i samma klass som övriga rörsvingelsorter. Fodrets smältbarhet har för Eleanora varit bättre än för Retu och Karoliina både i vår- och höstskörd.

Karolina (Boreal 2005) ger en nästan lika stor totalskörd som Eleanora. Vårskörden är lägre men tack vare den goda återväxtförmågan är totalskörden hög. Karolina är en vinterhärdig sort. Fröförsäljningen av Karolina har ökat under de senaste åren.

Swaj (Lantmännen 2011) är en sort med ursprung i Sverige. Dess totalskörd har inte helt nått upp till samma nivå som de övriga rörsvingelsorterna. Under de senaste åren har stor utvintring förekommit i synnerhet på odlingszonerna II och III, vilket sänkt totalskörden betydligt. Fröförsäljningen av Swaj har varierat under åren.

Retu (Boreal 1994) är en gammal rörsvingelsort. Dess vinterhärdighet är god och den har trivts bra på alla odlingsområden. Retus totalskörd har dock varit en aning lägre än Karoliinas och Eleanoras. Under de senaste åren har fröodlingen av Retu minskat och Karoliina har delvis ersatt den i den praktiska odlingen.

Rajsvingel

Hykor (DLF 2007) är för närvarande den enda rajsvingelsorten i sortförteckningen. Nya försöksresultat för perioden 2014–2021 saknas. Den har, precis som rörsvingel, en utmärkt återväxtförmåga. Enligt tidigare försöksresultat har totalskörden varit lägre än för rörsvingelsorterna då vårskörden varit liten på grund av stora utvintringsskador. På grund av den svaga vinterhärdigheten rekommenderas Hykor för odling bara på de tre sydligaste odlingszonerna. Tillgången till frö har varit rätt liten under de senaste åren.

Ängssvingel

Santtu (Boreal 2017) är en rätt ny inhemsk sort som har en mycket hög avkastningspotential. I synnerhet vårskörden är stor och dess återväxtförmåga är en av de bästa bland våra ängssvingelsorter. Tack vare sin goda vinterhärdighet har den trivts mycket bra på alla odlingszoner. Kommersiell fröproduktion håller på att inledas.

Tored (Lantmännen 2017) är en rätt ny rikssvensk sort, vars totalskörd är stor. Vårskörden är svag men dess mycket goda återväxtförmåga höjer totalskörden rejält. Utvintringsskadorna i norr har varit större än i genomsnitt vilket gett en en lägre totalskörd i försöken i Lappland. Tillgången till frö på marknaden har tillsvidare varit knapp.

Vestar (Lantmännen 2019) har en tämligen god avkastningspotential. Vårskörden är något svag, men en god återväxtförmåga höjer totalskörden betydligt. Vinterhärdigheten är något under genomsnittet vilket sänker odlingssäkerheten i norra Finland. Tillgången till frö har tillsvidare varit svag.

Valtteri (Boreal 2010) är en vinterhärdig sort som trivts bra i synnerhet i de krävande förhållandena i norra Finland. Sorten ger en hög vårskörd och dess återväxtförmåga är någorlunda god. Vallskördens kvalitet har varit hög både i vårskörd och höstskörd.

Eevert (Boreal 2015) har lyckats bäst på de tre odlingszonerna i södra Finland. Utvintringen har varit rätt liten med undantag för Lappland. Avkastningsförmågan har tyngdpunkten på vårskörden och återväxtförmågan är medelmåttig. Skördens kvalitet har i försöken också varit medelmåttig. Fröproduktion håller på att inledas.

Vidvin (Lantmännen 2019) har en mycket god vinterhärdighet, vars utvintringsskador har varit små ända upp i norr. Vårskörden är en av de största för våra ängssvingelsorter, men återväxtförmågan är medelmåttig. Kvaliteten både på vår- och höstskörd har varit hög. Tillsvidare ingen fröförsäljning i Finland.

Ilmari (Boreal 1999) är en tidig sort med en tämligen god vinterhärdïghet. Dess avkastningsförmåga är medelmåttig. Ilmari har i många år varit en av de dominerande sorterna i Finland.

Inkeri (Boreal 2002) är en sen vinterhärdig sort som i genomsnitt har en god avkastningspotential på vallodlingar i hela landet. Dess återväxtförmåga är medelmåttig. I synnerhet vårskörden har haft en god kvalitet.

Klaara (Boreal 2011) är en vinterhärdig sort vars avkastningsförmåga har tyngdpunkten på den första skörden. Dess återväxtförmåga är en aning under genomsnittet. Klaara har ökat sin andel i vallodlingen under de senaste åren.

Kasper (Lantmännen 1989) är en äldre sort vars avkastningspotential är på en genomsnittlig nivå. Kasper har länge varit den mest odlade ängssvingelsorten, men under de senaste åren har fröodlingen klart avtagit, då nyare sorter med högre avkastning vunnit terräng.

Cosmopolitan (Saatzucht Steinnach, 2019) är en sort med ursprung i Mellaneuropa. Den passar bäst för odling i södra Finland. Dess återväxtförmåga är god. Utvintringsskadorna i norr har varit större än i genomsnitt vilket ökar odlingsrisken där. Cosmopolitan är mogen för slåtter 1–2 dagar tidigare än andra sorter, vilket medför att skördens kvalitet sjunker då slåttern fördröjs. Tillgången till frö har tillsvidare varit begränsad.

SW Minto (Lantmännen 2013) är en sen sort med en god skördekvalitet både i vår- och höstskörd. Vårskörden är dock ganska liten och återväxtförmågan medelmåttig. Utvintringen i norr är något över genomsnittet. SW Minto är en av de sorter som under de senaste åren odlats allra mest i Finland.

Markku Niskanen
Naturresursinstitutet

Resultat från svingelsorternas officiella sortförsök åren 2014–2021 hittar du här. Sorterna i tabellen enligt totalskörd. Sorterna Kora, Hykor, Fure, Kalevi, Salten och SW Revansch finns också på Finlands växtsortslista, men för dem finns inga resultat åren 2014–2021.