Det svenska verktyget Försörjningsbalans Kommun presenterades på ett beredskapsmöte i Vasa. Möjligheterna till utbyggt samarbete mellan Finland och Sverige var ett diskussionsämne under tillställningen.
Representanter från svenska Hushållningssällskapet medverkade i ett beredskapsmöte som arrangerades inom ProAgria-projektet Beredskap i Österbotten 2.0:s regi i Vasa i början av juli.
Hushållningssällskapet i Sverige har cirka 25.000 medlemmar och tusen anställda. En huvudfråga är tryggandet av livsmedelsförsörjningen. Olika rådgivningstjänster, projekt och skapande av nätverk är andra viktiga grenar.
På mötet kretsade innehållet i huvudsak kring det svenska innovativa verktyget Försörjningsbalans Kommun som lanserades 2021. Hittills har information om 54 svenska kommuners försörjningsbalanser tagits fram.
– Med hjälp av verktyget kartläggs nuläget i kommunerna med oberoende statistik om livsmedelsproduktion och konsumtion. Då får vi fram en nulägesbild, varifrån diskussionerna fortsätter när vi ordnar en workshop tillsammans med centrala aktörer i kommunerna, säger Sofia Alriksson nationell samordnare för Försörjningsbalans Kommun.
Vill generera diskussioner och idéer om fortsatt utveckling
Med hjälp av statistiken görs en risk- och sårbarhetsanalys där man analyserar och identifierar eventuella sårbarheter eller oberoenden i kommunerna.
Resultatet blir en analys där man till exempel anger hur mycket livsmedel och foder som behövs för ett års konsumtion, foderbalanser, vattenbehov och befolkningsstatistik.
– I diskussionerna med kommunerna identifieras centrala frågor som är viktiga för just dem. Det kan vara frågor kring markanvändning, om man ska reglera byggandet på åkermark, behovet av generationsväxlingar inom lantbruket eller vikten av att öka dialogen mellan livsmedelsproducenterna och kommunerna, berättar Alriksson.
Till exempel behovet av vatten och dricksvatten har också utretts i samband med kartläggningarna.
Kommunernas försörjningsbalanser uttrycks i både procent och antalet dagar. Vid sidan av kommuner har även vissa svenska län fokuserat på försörjningsfrågorna i viss mån.
– Det är bra eftersom kommunerna inte på något vis är isolerade enheter i sammanhanget, säger Alriksson.
Mera samarbete mellan Sverige och Finland behövs
Karlstadsdeklarationen, som undertecknades av de nordiska jord- och skogsbruksministrarna den 19 juni, flaggar för effektiverat samarbete över landsgränserna, bland annat inom livsmedelsförsörjningen.
– Försörjningsfrågor diskuterades flitigt även under Almedalsveckan i slutet av juni, säger Sofia Alriksson.
I beredskapsmötet på restaurang HEJM deltog företrädare för en del österbottniska kommuner, landsbygdsförvaltningen och riksdagen.
Hur kan man öka samarbetet mellan Sverige och Finland i försörjningsfrågor?
– Det behövs framför allt mera kunskap på alla nivåer och kontakter över gränserna. Det är ett tag sedan Finland var i krig senast. Det är viktigt att kunna hantera situationer där det uppstår brist på mat och energi, säger Niclas Sjöskog, fullmäktigeordförande i Pedersöre, vice ordförande för ÖSP och första vice ordförande SLC:s fullmäktige.
Bo Selerud, förbundsdirektör på svenska hushållningssällskapet, framhåller att samarbetsbehovet är ömsesidigt.
– Finland har den försörjningskunskap som man har tappat i Sverige för länge sedan. Men samtidigt är landet också beroende av oss i ett svårare läge. Länderna behöver varandra.
– Sverige har vaknat upp och börjat tänka mera på försörjnings- och säkerhetsfrågor först under de senaste åren, efter pandemin och krigsutbrottet. Landet är idag indelat i sex försörjningsområden, säger Selerud.