Ny forskning belyser den viktiga roll som sura sulfatjordar spelar för att fånga och lagra kol och andra näringsämnen. Resultaten är ännu en pusselbit för att förstå vårt globala kol- och näringskretslopp.
Artikeln är publicerad i Environmental Science & Technology med Linnéuniversitetets forskare Changxun Yu som huvudförfattare samt kollegorna Mohammed E. Hefni och Mats Åström bland medförfattarna. Studien beskriver varför sur sulfatjord, som har ett pH lägre än 4 och är vanlig i världen, kan vara en viktig kolsänka.
Jordtypen finns i många låglänta kustslätter, inklusive längs Östersjön i Europa. Till skillnad från andra jordar som lagrar kol och näringsämnen huvudsakligen i de tunna toppskikten, lagrar sur sulfatjord dessa föreningar i tjocka underjordsskikt.
Dessa underjordsskikt har också många makroporer (stora porer) med sekundära järnmineraler. Jord är som en gigantisk lagringsenhet för organiskt kol och näringsämnen som kväve och fosfor. Reaktiva järnmineraler i marken kan fånga dessa grundämnen, vilket påverkar hur mycket kol som lagras och hur näringsämnen används i markens ekosystem.
Detta är viktigt eftersom markens ekosystem hjälper till att kontrollera mängden växthusgaser i atmosfären.
– Att förstå hur dessa järnmineraler påverkar kol och näringsfördelning och lagring i dessa underjordslager är avgörande av miljöskäl, säger Changxun Yu.
Forskarna fann bland annat att under de 70 år som jorden har bildats, hade mängden, sammansättningen och reaktiviteten hos det bundna kolet inte märkbart förändrats. Dessutom hade de järnhydroxider som hade ackumulerats på ytorna av reaktiva makroporer fångat in betydande mängder kol och fosfor från toppjordarna.
– Dessa fynd tyder på att, åtminstone på kort sikt, sura sulfatjordar fungerar som globala sänkor för kol och näringsämnen, säger Changxun Yu.