Åländskt smör och unika honung samt Sundoms rökta fisk enligt en mer än hundra år gammal metod finns bland 24 finländska livsmedelsprodukter som nu är aktuella för EU:s skyddade ursprungsbeteckning.
– Det kan bli ett stort lyft för både den åländska livsmedelsbranschen och bilden av hela Åland, tycker landsbygdsutvecklaren Lena Brenner, som har koordinerat de åländska ansökningarna.
Sedan tidigare finns det 15 finländska produkter som fått EU-märkning. Det handlar bland annat om äkta basturökt skinka och renkött av olika slag samt piroger, kalakukko och andra bakverk från östra Finland.
Tills vidare har inga produkter från landets svenska regioner fått denna EU-märkning, men nu finns det ansökningar för åtta åländska produkter samt österbottnisk Sundomböckling och Sundomrökt fisk.
Det handlar alltså om två olika produkter fast de tillverkas enligt samma rökningsmetod som utvecklades i Sundom för mer än 100 år sedan.
– Rökugnens unika konstruktion och de behandlingssteg som fisken genomgår skiljer Sundomböcklingen från annan rökt strömming. Ugnen eldas med alved, fisken träds först på spett genom ögonen och hängs sedan upp i träramar, berättar Österbottens fiskarförbunds verksamhetsledare Marina Nyqvist.
Unik rökugn och rörlig eldkorg
Namnet Sundomböckling blev känt genom torghandeln i Vasa, där Sundomborna genom tiderna har sålt sina fångster. Också Sundomrökt fisk tillverkas i samma unika rökugn som böcklingen.
– Fisken röks på galler eller hängs på spett. Beroende på fiskens storlek kan den rökas som hel, som filé eller i bitar så att en optimal slutprodukt uppnås, förklarar Marina.
Det speciella med Sundomrökt fisk är att rökugnen har oisolerade väggar av plåt vilket medför effektiv avfuktning av utrymmet. I rökugnen finns dessutom en rörlig eldkorg som flyttar sig mekaniskt.
Den rörliga eldkorgen möjliggör en högre temperatur med jämnare värme- och rökfördelning vilket enligt Marina Nyqvist är en kritisk kvalitetsfaktor.
Hon berättar att ett varumärkesskydd för Sundomböcklingen och Sundomrökt fisk varit aktuellt under mer än 30 år eftersom andra böcklingprodukter sålts med namnet Sundomböckling.
– Nu har vi fått finansiering från Fiskeleader i Österbotten för att få ansökningarna skrivna.
Viktigt kunnande skapar mervärde
Ett av EU-godkänt namnskydd förväntas ge produkter ett mervärde samt öka efterfrågan och stabilisera försäljningskanalerna.
– Namnskyddet innebär också en försäkran om kvalitet för konsumenterna och kan öka möjligheterna att nå internationella marknader, påpekar Marina Nyqvist.
Lena Brenner tycker att arbetet för åländsk del redan har varit värdefullt oavsett om ansökningarna godkänns eller inte.
– Att ansöka om skyddade ursprungsbeteckningar handlar om att kunna förklara och bevisa vad som gör produkterna unika. Att vi nu skaffat oss mer kunskap om detta är väldigt värdefullt i den framtida marknadsföringen, säger Brenner.
Hon tar den åländska honungen som exempel. Den skiljer sig i princip från all annan honung i Europa genom att den produceras av bin på Åland, som EU för tio år sedan erkände som unionens enda region som är fritt från kvalstret varroa, som dödar hela bisamhällen på bara något år.
Och landskapets stora biologiska mångfald är givetvis sedan länge känt för ålänningarna själva.
– Men ni vet vi tack vare analyser i ett franskt laboratorium att åländsk honung innehåller pollen från nästan hundra olika växter, vilket gör den unik, förklarar Brenner.
Starkaste skyddet för tre produkter
Förutom att EU:s skyddade ursprungsbeteckningar skulle ge de åländska produkterna en högre status innebär de enligt Lena Brenner också ett skydd mot missbruk av produkternas goda rykte.
De tre produkterna åländskt smör, åländska äpplen samt åländsk honung har ansökt om det starkaste skyddet, ”skyddad ursprungsbeteckning”.
För rökt fisk från Sundom och de åländska produkterna svartbröd, hemvete, lammkött och Ålandspannkaka gäller ansökan ”skyddad geografisk beteckning”.
Det innebär att själva produktionen måste ske i Sundom respektive på Åland, medan råvaran nog kan komma från annat håll.
Traditionellt uppfött Ålandsfår har ansökt om att bli en ”garanterad traditionell specialitet”.
Det finns redan nästan 4.000 produkter som fått EU:s skyddade beteckning och av dem är 15 produkter godkända i Finland.
Under 2024 lämnades det in totalt 24 nya ansökningar från Finland inklusive de tio från Åland och svenska Österbotten.