Moa Sunabacka som är projektanställd i ÖSP:s växthusprojekt Lyftkraft redogör för en studieresa till Stavanger nyligen i projektets regi.
I slutet av september ordnade projekt Lyftkraft och ÖSP en resa till Stavanger för odlarmedlemmar och trädgårdsutskottet. Tanken var att bekanta oss med dagsläget i den norska växthusbranschen, hur marknaden styrs och hur man följer upp produktkvaliteten.
Vi inledde med besök till Nibio (Norsk institutt for bioøkonomi). Rådgivare Henk Maessen informerade om de preliminära resultaten från Greencap-försöken (slutet växthus, komprimering av CO2 från utomhusluft), medan forskare Michel Verheul introducerade BioFresh-projektet.
Bjarte Åsbø från GrøntProdusentenes Samarbeidsråd (GPS) fungerade som guide på vår växthusbesöksrunda. GPS satsar på sammanhållningen inom branschen, marknadsbalans och en ökad norsk handel.
Åsbø poängterade att en stor fördel inom denna bransch är att grönsaker är så kallad ”ja-mat”, med andra ord råvaror vi kan äta nästan hur mycket som helst av utan att det påverkar hälsan negativt.
En utmaning är däremot att norska konsumenter i dagsläget inte hinner vänja sig med och känna igen den norska kvaliteten på tomat och gurka eftersom självförsörjningsgraden är rätt låg utanför säsongen.
Våra besöksmål
Norsk Agurk odlar belyst gurka och har nyligen generationsväxlat. Gartneriet plockar gurkor sju dagar i veckan och är tvunget att använda skuggardin nattetid på grund av läget nära flygfältet.
Jone Wiig Gartneri odlar belyst gurka året runt och använder Kekkilä växtsubstrat. Gurka och flera andra grönsaker säljs per styck och inte enligt vikt.
Miljøgartneriet är den enda aktören som odlar spetspaprika kommersiellt i Norge. Gartneriet har säsongsodling och använder spillvärme från Tine mejeri.
Kryddergården odlar tomat och örter, sallat, ätliga blommor och prydnadsväxter. Varorna säljs till både dagligvaruhandeln och restauranger.
Skavland Gartneri har belyst tomatproduktion med klas- och specialtomat. Gartneriet byggde ut till denna säsong och överväger för tillfället olika typer av recirkulation.
Hanasand Gård & Gartneri odlar gurka och tomat, både konventionellt och ekologiskt. Planteringen är förhållandevis tät med nästan fem planttoppar per kvadratmeter.
Ryfylke Fellespakkeri bedriver packeriverksamhet i liten skala, förpackar rundtomat, sköter en del transporter samt har hand om mellanlagring av odlarpackade specialtomater före vidare leverans till uppköpare. Många odlare i Norge har dock egna packhallar.
Det norska växthussystemet
I Norge har man ett annat utgångsläge i växthusproduktionen, vilket i praktiken innebär både för- och nackdelar i jämförelse med Finlands system. Produktionsmängderna regleras enligt årliga prognoser på efterfrågan. Den låga självförsörjningsgraden gör att de norska producenterna hela tiden måste samarbeta för att ”överleva”.
Eftersom Norge inte hör till EU kan politik, lagar och tullar utnyttjas för att dra vissa fördelar inom näringen. Växthusbranschen får däremot inga direkta nationella stöd. Alla producenter får samarbeta om priset på växthusgrönsaker, åtminstone på gurka och tomat. Detta innebär att oberoende var i Norge gurkan eller tomaten produceras så får alla producenter samma pris.
De flesta odlare har kontrakt (produktionsavtal) med antingen Nordgrønt som levererar till Coop och mindre butiker eller Gartnerhallen som levererar till BAMA. NYT Norge-märket liknar Gott från Finland-märket eller grobladsmärket, men etablerades först för cirka fem år sedan. Den norska märkningen är rätt diskret och samma butikspris gäller för både norsk och importerad tomat och gurka.
Det finns runt 40-50 gurkodlare och 70-80 tomatodlare i Norge. Producenterna och producentorganisationerna samarbetar med storkök, restauranger och kockar som sätter mattrenderna. I Norge odlas i huvudsak tre olika sorter rundtomat kommersiellt. Produktionen av specialtomater har även i Norge växt mycket de senaste åren, speciellt småtomater, till exempel pärltomat. All specialtomat beställs av den kedja som säljer produkten ifråga, sortval kan odlaren delvis påverka, medan mängd, förpackningens storlek och utseende styrs av kedjorna.
”Den norske tomaten” är ren vad gäller energi och kemi samt etisk i fråga om vatten, transport och arbetsvillkor. Dess fotavtryck ska kunna konkurrera med vem som helst närsomhelst enligt Bjarte Åsbø från GPS.
Trots att Norge känns nära är förutsättningarna och rådande system väldigt annorlunda än i Finland. Det blev en mycket lyckad resa tack vare engagerade resedeltagare och det varma och öppna välkomnandet vi fick i Norge. Många intressanta och roliga diskussioner uppstod under de fullspäckade dagarna i Rogaland och jag tror att alla inblandade lärde sig mycket nytt!
Moa Sunabacka
