Virkesproduktionen och skogsbruket är viktigt eller mycket viktigt för största delen av skogsägarna men naturen, rekreation och landskap är värden som kommer tätt efter. Det visar en studie som Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT har gjort för Skogscentralen. Många skogsägare har flera viktiga värden och mål för skogen.
Skogsägare har kunnat anteckna sina mål för skogsägandet i Skogscentralens e-tjänst MinSkog.fi sedan år 2017. Skogsägare har ombetts att på skalan 0-5 uppge hur viktiga mål virkesproduktion, biologisk mångfald, insamling av naturprodukter, jakt, landskap, friluftsliv och rekreation är för dem.
PTT:s studie visar att virkesproduktion är ett viktigt eller mycket viktigt mål för 87 procent av de skogsägare som besvarade enkäten om mål i skogsbruket i MinSkog.fi. Största delen av skogsägarna såg också naturvärden, rekreation och landskap som viktiga mål. Speciellt gällde det här de 66 procent av skogsägarna som uppgav flera mål med sin skog.
Resultaten visar att de svarande kan delas in i fyra grupper: skogsägare med flera mål (33 %), skogsägare med flera mål som betonar jakt (33 %), skogsägare som betonar virkesproduktion (23 %) och skogsägare som inte vet eller som har andra mål (11 %).
Medelåldern bland de 21.888 skogsägare som uppgav sina mål i MinSkog.fi var 56 år och de ägde i genomsnitt 80 hektar skog.
Skogsvård går hand i hand med avverkning
Enkätsvaren visar att av alla som besvarade enkäten hade 88-90 procent gjort en anmälan om användning av skog eller Kemera-ansökan eller både och under de senaste åren. Bara bland de mer osäkra skogsägarna var andelen mindre.
Av de svarande hade bara 2-5 procent endast sökt Kemera-stöd för skogsvårdsarbeten.
– Det syns i den praktiska verksamheten på det sättet att det är effektivast att marknadsföra skogsvårdsåtgärder samtidigt som skogen ger avverkningsintäkter, säger Veikko Iittainen, servicechef för skogsägartjänster vid Finlands skogscentral.
Bland skogsägarna med flera mål kunde man se två grupper som skiljer sig från varandra: de som betonar jakt och de för vilka jakt inte är så viktigt. I den senare gruppen finns det många kvinnliga skogsägare. Av alla kvinnor som besvarade enkäten hörde nästan hälften (47 %) till den här gruppen. De som hörde till den här gruppen ägde också ofta skog med tätt bestånd.
I gruppen med flera mål som betonar jakt fanns det mest män (89 %) och skogsägare med stora fastigheter. I den här gruppen ägde 28 procent av de svarande över hundra hektar skog och över hälften bodde på sin skogsfastighet.
De som betonar virkesproduktion är aktiva
De aktivaste skogsägarna finns i den grupp som betonar virkesproduktion. Bara två procent av de svarande i den gruppen hade inte gjort en anmälan om användning av skog eller Kemera-ansökan under de senaste tio åren. Däremot hade 56 procent av skogsägarna i gruppen gjort båda. Hälften av gruppen var under 55 år och den genomsnittliga fastighetsstorleken 96 hektar.
De som betonade virkesproduktion hade skogsfastigheter med större avverkningsförslag även om de hektarspecifika avverkningsförslagen var nära enkätens medeltal.
Bland de skogsägare som ej visste vad de vill göra med sin skog var det inga svarsalternativ i MinSkog.fi-enkäten som var viktiga. Resultatet kan tolkas så att de svarande inte visste vilka mål de har eller som att deras mål inte fanns bland alternativen.
De skogsägare som inte visste vad de vill med sin skog var lite äldre än medeltalet bland de svarande, ägde mindre skogsfastigheter och bodde längre från sin skog. Av gruppens medlemmar bodde kring en tredjedel över hundra kilometer från sin skogsfastighet. De var inte heller aktiva i sitt skogsbruk jämfört med andra grupper.