Strukturkalk och gips
ska förbättra vattenkvaliteten
i Raseborgsån

Inom ramen för ett projekt för att förbättra vattenkvaliteten Raseborgs å sprids i höst totalt 300 ton gips och strukturkalk på sammanlagt 70 hektar odlingsmark i Raseborg. Hälften av området kalkas och andra hälften gipsbehandlas.

Syftet är att minska näringsbelastningen som kommer från åkrarna till ån och vidare ut i Finska viken. Sammanlagt fem lokala bönder deltar i pilotprojektet som pågår till slutet av 2020 och leds av Raseborgs stads miljövårdsbyrå. Projektet är en del av regerings spetsprojekt.

Förra veckan gipsbehandlades en av Mårten Holmbergs arrendeåkrar i Konungsböle i Raseborg. Åkern ligger invid Kvarnbäcken, det vill säga en av Raseborgs ås sidofåror, och lämpar sig bra för jordförbättringsmedel eftersom fåran inte svämmar över.

Huvudfåran Raseborgs å är däremot känslig för översvämning, vilket gör att fasta partiklar och näringsämnen i samband med regn och snösmältning spolas från åkrarna till ån. Raseborgs å rinner i sin tur ut i Landbofjärden, som hör till Barösunds havsområde.

Förbättrar markens struktur

Behandlingen med gips och strukturkalk förbättrar lermarkens struktur och förhindrar urlakning av fosfor från åkern till vattendraget. Gips har visat sig ha en förmåga att minska urlakningen av fosfor och fasta partiklar med upp till 50 procent direkt efter behandlingen.

– Vattenvårdseffekten är en annan fördel, berättar projektchef Minttu Peuraniemi.

Gips har använts som vattenvårdsmetod bland annat vid Vanda å samt vid Savijoki å i Egentliga Finland.

– Strukturkalk passar särskilt bra på sura jordar eftersom det höjer markens pH-värde. För åkrar som redan har ett tillräckligt högt pH-värde lämpar sig behandling med gips bättre.

Kaj Björklöf på Karis Järn levererar det kalk och gips som används i pilotprojektet. Gipset kommer från Yaras fabrik i Siilinjärvi.

Thomas Lindqvist som kör ut gipset på Holmbergs åkrar har själv använt strukturkalk de senaste fyra åren.

– Det förbättrar nog helt klart markstrukturen.

Mårten Holmberg har nyligen strukturkalkat 15 hektar, där han sedan sådde höstråg.

– Det var första gången jag använde strukturkalk. På det skiftet var marken sur och då behövs det kalk. Gips har däremot ingen pH-höjande effekt, så marken måste ha ett bra pH från början då man gipsbehandlar, säger han.

Den åker som nu gipsbehandlas har högt pH-värde men dåligt svavelvärde.

– Därför är gips bra på det här skiftet. Det fungerar både som kalcium- och svavelgödsel. Både gips och kalk förbättrar markens växtskick, vilket gör medlen attraktiva för bonden, säger Holmberg.

Minttu Peuraniemi kommenterar att hon var verkligt överraskad över att de olika skiftena vid markkarteringen visade sig vara så olika och ha så olika behov.

Klarare vatten

Mårten Holmberg berättar att han kommer att odla ärter på det skifte som nu gipsbehandlas. Han odlar sammanlagt 145 hektar och bland annat mycket vall, eftersom han har mjölkkor.

– Jag försöker planera vallodlingen så att jag har den nära bäcken där det är känsligast. Jag har också spolat igenom alla täckdiken.

Minttu Peuraniemi konstaterar att Holmberg gjort allt precis rätt.

– Först skall man ha dräneringen i skick, sedan kan man kalka och gipsbehandla.

Enligt henne kommer man att kunna se effekter av behandlingen redan denna höst.

– Vattnet kommer att bli mindre grumligt i täckdiken och diken när det regnar.

Det finns dock vissa begränsningar gällande användningen av jordförbättringsmedel. Gips lämpar sig inte för åkrar som finns på tillrinningsområdet för en sjö och inte heller på grundvattenområden. I ekoodling får man varken använda strukturkalk eller gips, endast naturgips.

Åkern skall också ha en väl fungerande vattenhushållning för att det skall löna sig att behandla den med jordförbättringsmedel.