Genom att börja arrendera ett stort torvbrytningsområde i Lappo har Vöråföretaget Keskis Torv kunnat öka sin produktion av strötorv med hela 200 procent under det innevarande året.
I våras tog Vöråföretaget Keskis Torv ett klart steg framåt när det gäller den egna torvproduktionen. Keskis Torv började då arrendera det 120 hektar stora torvbrytningsområdet Riihineva av EPV Bioturve. Det fyra år gamla produktionsfältet ligger på gränsen mellan Kauhava och Lappo.
– Sedan tre år tillbaka har vi haft transportverksamhet i området. Nu sker alltså även torvbrytningen i egen regi, säger Andreas Renfält som tillsammans med sin bror Fredrik Renfält driver Keskis Torv, som i sin tur är en del av företagsgruppen Keskis Group.
Strötorv till djurgårdar
På cirka 15 kilometers avstånd från Lappo bryter och producerar Keskis Torv strötorv som förmedlas till djurgårdar och stall i axeln Karleby-Seinäjoki-Närpes.
Det handlar om en årlig produktion på 42.000 kubikmeter. Under de gångna sommarmånaderna har 4-5 personer varit sysselsatta på Riihineva-mossen.
– Vi har kunnat öka vår volym på strötorvsidan med 200 procent i år. På det här viset är det framför allt möjligt för oss att utvidga vår kundkrets. Vi kan också satsa på att utveckla kvaliteten på produkterna, säger Andreas Renfält.
– När vi hade mindre områden till vårt förfogande var den allmänna pressen på att producera tillräckligt med strötorv klart större för oss, tillägger Renfält i samma veva.
Renfält påpekar samtidigt att brytningen av strötorv från ytligare markskikt i Riihineva inte kommer att vara någon oändlig historia.
– Om uppskattningsvis 6-8 år kommer strötorvslagren att vara uttömda. Därefter är det djupare marklager och energitorv som gäller, säger han.
Avbrott medför frustration
Keskis Torv – med 22 anställda för närvarande – bedriver torvproduktion på en sammanlagd yta på cirka 250 hektar. Förutom Riihineva-området är aktiviteterna koncentrerade till Isoneva i den östra utkanten av Vörå kommun.
– På Isoneva-området börjar vi ha nått ner till djupare markskikt där det finns energitorv, säger Andreas Renfält.
Den energitorv som Vöråföretaget alstrar transporteras till Vaskiluodon Voima och Alholmens Kraft samt kraftverket i Seinäjoki. Deras energitorvproduktion motsvarar totalt 35-40.000 megawattimmar per år.
– En frustrerande omständighet i fråga om energitorv är det faktum att det händer att leveranserna till kraftverken stoppas tillfälligt ibland på grund av olönsam elproduktion. Produktionen har som längst kunnat stå stilla upp till tre månader, säger Tobias Hästbacka, delägare i transportföretaget Keskis Logistics inom Keskis Group.
Vid sidan av strötorv och energitorv säljer Keskis Torv också bittorv som riktas till växthus och värmecentraler, säger Fredrik Renfält.
Torvbrytningssäsongen pågår under ett par intensiva månader – vanligen från maj till slutet av augusti.
Hur har torvåret 2018 varit generellt?
– Det är den torraste sommar som vi har varit med om på 12 år. Det torra och blåsiga vädret har förstås varit positivt för själva torvproduktionen och även en bra kontrast till de regniga somrar som kännetecknat 2010-talet i övrigt. Samtidigt har ökad brandfara varit en utmaning att ta på allvar, säger Andreas Renfält.
Hur ser de allmänna utsikterna ut för den här branschen?
– Lönsamhetsmässigt är det inte fråga om någon guldgruva. Vad gäller framtiden ser det lite osäkert ut, men man får hoppas på det bästa. Utsikterna för strötorvsproduktion är lite bättre än för energitorvproduktion. I det senare fallet är fortsättningen i hög grad är beroende av politiska linjedragningar, säger Fredrik Renfält.
De byråkatiska utredningar som föregår inledande av torvbrytningsverksamhet är inte sällan mycket utdragna. Brytningens inverkan på naturmiljöer, grundvattenområden och rekreationsmöjligheter kartläggs noggrant i samband med tillståndsprocesserna.
Härom året strandade EPV Bioturves planer på storskalig torvbrytning i Kaurajärvi i östra Vörå efter en femårig myndighetsprocess. Därmed gick flera lokala arbetsplatser förlorade.
I miljödiskussioner brukar det framhållas att även torv förorsakar utsläpp av koldioxid i atmosfären.
– Jämfört med kol och olja är torv ändå en ganska ren form av energi. Också i obrukad och odikad form släpper torvområden ut koldioxid och metan. Det finns för övrigt inte en enda energikälla som är helt befriad från utsläpp – inte ens vindkraftverk, säger Andreas Renfält.
– Den teknologi som används vid torvbrytning är dessutom till 95 procent av inhemskt ursprung, tillägger Renfält.
Mångsidigt företagande kännetecknar Keskis Group
Vid sidan av Keskis Torvs torvproduktion driver Keskis Group transportföretaget Keskis Logistics samt verkstaden KH Fordonsservice och lunchkaféet Kaffikåppin.
– Förutom torv är vi inriktade på transporter av flis och brännbart avfall. Kunderna finns i huvudsak mellan Ylivieska i norr, Närpes i söder och Seinäjoki i öster, säger Tobias Hästbacka.
– Transportföretaget sysselsätter ett tiotal chaufförer, säger Hästbacka.
För två och ett halvt år sedan tog Keskis Group dessutom över en verkstad och ett lunchkafé i centrala Vörå.
KH Fordonsservice med tre anställda reparerar och servar i princip allt från personbilar och traktorer till tunga jordbruksmaskiner såsom skördetröskor.
– Ibland utför vi också verkstadsarbeten på andra ställen och med annan personal, säger Fredrik Renfält.
Lunchkaféet Kaffikåppin har i sin tur fem personer på sin lönelista.
– Det är alltså vitt skilda branscher som vi har gett oss in i. Jag cirkulerar mellan ställena till vardags. Det är en utmaning att tankemässigt växla om från ett område till ett annat jämt och ständigt, säger Andreas Renfält.