Också i år finns det möjlighet för åländska skogsägare att få pengar av landskapet för att frivilligt skydda värdefulla skogsmiljöer.
– Men i år kräver vi att de områden som skyddas ska gå att nå via land. Vi kommer också att vara strängare med att ansökningarna måste vara kompletta, förklarar naturvårdsintendent David Abrahamsson som handlägger ärendet vid landskapets social- och miljöbyrå.
Årets ansökningar ska lämnas in senast den 29 juni och liksom de två senaste åren finns det i landskapsbudgeten 100.000 euro för det frivilliga biotopskyddet.
Via 21 frivilliga fredningsavtal skyddades i fjol 80 hektar skog med ekonomiskt stöd från landskapet.
Ersättningen gäller för tio år och betalas enligt en fastslagen ram vilket betyder att skogsägarna inte kan förhandla om summans storlek. Däremot kan man diskutera storleken på de områden som skyddas.
Sanka skogsområden och stor artrikedom
Inför årets ansökningar har landskapsregeringen slagit fast nya kriterier för vilka livsmiljöer som kan få pengar inom programmet för frivilligt biotopskydd.
Stödvillkoren delas in i tre huvudgrupper:
1) Sanka skogsområden med trädbevuxna myrar och kärr samt sumpskogar där marken är fuktig och där bottenskiktet till stor del utgörs av vattenälskande arter som exempelvis mossa, ormbunkar och starr eller alternativt risväxter som skvattram, odon eller pors.
2.1) Barrskog med hög artrikedom där skogen är självföryngrad, men kan ha brukats så att speciella naturvärden bevarats. Mänsklig påverkan bedöms inte vara så omfattande att beståndets naturvårdskvaliteter har gått förlorade.
2.2) Lövskog med hög artrikedom Största delen av virkesförrådet utgörs av lövträd och området har en karaktär av naturskog med träd i varierande ålder. Påtaglig rikedom av svamp och död ved i olika former. Det kan också förekomma kulturspår som exempelvis odlingsrösen, gamla åkertegar, torpruiner och stengärdesgårdar. Även mer eller mindre igenväxta ängs- eller hagmarker får ingå.
2.3) Blandskogar med hög artrikedom Domineras av två eller fler trädslag. Blandskogen behöver inte ha en långvarig trädsuccession men däremot hög biodiversitet gällande flora och fauna. Blandskogen kan fläckvis vara mycket tätbevuxen med buskage som till exempel vide.
3) Områden i direkt närhet till skyddade biotoper och arter Detta skydd är till för att motverka en splittring av arters livsmiljö, förstora befintliga skydd för att undvika kanteffekter och för att underlätta för arter att förflytta sig mellan biotoper.
Som exempel inom denna huvudgrupp nämns att trygga tillrinningen av vatten till en skyddad mosse.
Större områden behöver skyddas
Den grundläggande målsättningen med programmet för frivilligt biotopskydd är att skydda värdefull natur på Åland, men dessutom kan markägarna få intrångsersättning eller låta landskapet lösa in ett område för att inrätta naturreservat.
Sedan 1 november 2023 har Åland en ny landskapsförordning om naturvård som säkerställer skydd för ett flertal av de biotoper som tidigare endast skyddades mot skogsbruksåtgärder.
I årets villkor för det frivilliga biotopskyddet påpekas att det finns behov att skydda mer natur såväl lokalt som på nationell och europeisk nivå.
Där framhålls också att en av målsättningarna i det åländska skogsprogrammet SkogsÅland2027 är att utveckla ett stödsystem för bevarande av de mest hotade livsmiljöerna inom skogar vilket i sin tur stöder målsättningarna i Utvecklings- och hållbarhetsagendan för Åland.