Att åkern har en fungerande dränering är viktigt för att odla effektivt. Och just nu är intresset för att förbättra dräneringen stort i Österbotten.
På ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskap har dräneringstekniker Mikael Blomqvist och hans manskap fullt upp.
– Vi har aldrig haft så här många projekt på vårt bord som nu, och det har skett ett stort uppsving. Det beror dels på att investeringsstödet är på en bra nivå och kanske också på en ökad medvetenhet om vikten av att dräneringen är i skick, säger Mikael Blomqvist, dräneringstekniker på ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskap i Vasa.
Att åkerns dränering är i gott skick är avgörande för både skörd, markhälsa och därmed också gårdens ekonomi. För det första förbättras växternas syretillgång och de får också ett starkare rotsystem som gör att växten bättre kan ta upp vatten och näring.
– En väl dränerad åker torkar också upp snabbare på våren och då kan jordbrukaren inleda vårbruket tidigare. Det leder också till mindre packningsskador som kan påverka skörden negativt i många år. Men viktigt är också att näringsupptaget förbättras. Är vattenbalansen rätt kan växterna effektivare ta upp näringsämnen, vilket är viktigt med tanke på de höga kostnaderna, förklarar Blomqvist.
Läge att satsa på dräneringen
Från ÖSP, SLC och rådgivningsorganisationerna har det framhållits att det nu är rätt läge att sätta dräneringen i skick på grund av de låga spannmålspriserna.
I stället för att odla något som kan ge ett minusresultat kan det vara bättre att satsa på markförbättrande åtgärder.
– Huruvida de låga spannmålspriserna inverkar på intresset för dräneringsåtgärder kan jag inte svara på. Men säkerligen finns det jordbrukare som resonerar i de banorna.
Blomqvist påminner om att en god vattenhushållning ger långsiktiga fördelar i form av bättre skördar. Det här är också något som djurgårdar har börjat inse.
– Intresset för täckdikning har ökat också bland husdjursproducenter som vill ha goda vallskördar och ett högklassigt foder. Det gäller speciellt stora gårdar som satsar på en effektiv produktion, konstaterar han.
För att nya dräneringsåtgärder ska vara effektiva krävs det att utfallen är i skick. Täckdikningen fungerar inte optimalt om vattnet inte kan rinna bort.
– En mycket viktig åtgärd är att ta rensa bort gräsväxtlighet i dikena. Gräs förhindrar vattnet effektivt från att rinna bort och vattnet kan snabbt stiga högt om det finns mycket av det. Här är dikessammanslutningen i en nyckelposition, säger han.
Och fortsätter:
– Vi kan också hjälpa till med kostnadsfördelningar och få igång gamla sammanslutningar eller sådana som är i dvala. De senaste åren har vi jobbat intensivt med dikessammanslutningar och speciellt byråkratin, som kan vara utmanande, kan vi ta hand om. Vi gör även kartläggning och 3D-modeller av rensningsdjupet.
Finns ett kontinuerligt behov
Enligt Blomqvist finns det alltid ett behov av täckdikning. Äldre system börjar med tiden fungera sämre och många av dem är också underdimensionerade med små rör och långa avstånd mellan dem.
Men vilka är de första stegen en jordbrukare som vill förbättra åkerns dränering ska ta?
– Det första är att ta kontakt med oss. Vi kommer ut och kartlägger åkern med GPS och kontrollerar markens genomsläpplighet och allt som kan påverka vattenflödet och gör en dikningsplan, berättar han.
Täckdikningsbidraget är 40 procent och grunden räknas ut på godtagbara kostnader som för täckdikning är 6 euro per löpmeter täckdike och för reglerad dränering maximalt 950 euro per reglerbrunn inklusive monteringskostnader.
Bidraget är maximalt 2,40 euro per löpmeter täckdike och 380 euro per reglerbrunn. Stöd kan sökas för nytäckdikning, omtäckdikning, kompletteringsdikning och för reglerad dränering.
– Minimibidraget är 3.000 euro så det innebär att kostnaderna måste uppgå till minst cirka 9.000 euro. Vanligen handlar det om projekt som omfattar mellan fem och tio hektar, men vi har också planer som är upp till 40 hektar. Att man satsar på reglerad dränering när man nytäckdikar har också blivit kutym, säger Blomqvist.
Vad kostar planeringen?
– Planeringskostnaden är rimlig och uppgår till cirka 5 procent av det totala kostnadsförslaget.
Intresset för underbevattning har varit ungefär detsamma. Det är huvudsakligen spannmålsodlare som är intresserade av den åtgärden. Som det är nu kan inte heller alla satsa på underbevattning.
– För att ha underbevattning måste det finnas tillgång till vatten i närheten. Något jag skulle vilja se i den kommande programperioden är investeringsstöd för vattenbassänger där vatten kan samlas. Vatten är en bristvara för många, speciellt på våren när det ofta är torka, säger han.
Ny ansökningstid har börjat
Ansökningstiden är fortlöpande och inkomna kompletta ansökningar behandlas i omgångar. Den senaste ansökningstiden avslutades den 15 mars och en ny fortsätter fram till den 15 augusti.
– Så det blir en väntetid nu. Vanligen mäter vi på hösten, planerar på vinter och lämnar in planen till ansökan. Sedan kan vi inleda arbetet på senhösten. Så väntetiden är i allmänhet ett halvt upp till ett år beroende på hur många projekt vi har på gång.
Planeringsarbetet har effektiverats de senaste åren och ny teknik som täckdikningsplaner i 3D börjar implementeras. Det kommer att påskynda arbetet ytterligare i framtiden.
– Dräneringsentreprenörerna får planen på sina skärmar och det kommer att göra att pålningen minskar i framtiden. Vi har en bra dialog med våra entreprenörer, men flaskhalsen just nu är att vi har så många planer som ska förverkligas.
Förutom Blomqvist arbetar Simon Nässlin och Marcus Gjäls med dräneringstjänsterna som ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskap erbjuder. På grund av den nu höga arbetsbördan anlitas också växtodlingsrådgivare Mattis Nysand för de tjänsterna.