Intresset för solkraft har ökat mycket på djurgårdar i Österbotten. De två senaste åren har närmare femtio investeringsbeslut godkänts av NTM-centralen i landskapet. En av de som har investerat i solpaneler är mjölkproducenten Johannes Stenmark i Överpurmo.
– Jag ångrar definitivt inte att jag investerade i solpaneler. Med facit på hand var det en mycket bra investering och tekniken har fungerat i enlighet med vad tillverkaren utlovade. Så jag är nöjd, säger Johannes Stenmark.
År 2019 installerades 230 solpaneler på taket till Stenmarks anläggning för ekologisk mjölkproduktion i Överpurmo i Pedersöre. Omvandlat i effekt är det fråga om en anläggning på 63 kilowatt.
– Det betyder att anläggningens teoretiska toppeffekt är 63 kilowattimmar, men i praktiken är verkningsgraden cirka 98 procent, vilket innebär att maxeffekten är cirka 59 kilowattimmar när förhållandena är goda, förklarar Stenmark.
Hans anläggning som omfattar två mjölkningsrobotar och en besättning på totalt 230 djur har en årsförbrukning på cirka 500 kWh per dag. Under goda förhållanden, det vill säga soliga dagar på våren, genererar solkraften cirka 400 kWh.
– Sådana dagar producerar solkraften cirka 70 procent av min dagliga elförbrukning, men under vintern och i synnerhet under solfattiga perioder är produktionen betydligt mindre. Men slår man ut det på ett år har min konsumtion av el minskat med 25-30 procent på årsbasis efter att solpanelerna installerades, berättar han.
Optimera effekten
När det gäller solkraft är det viktigt att optimera effekten enligt förbrukningen. Enligt Stenmark bör man sträva efter en elproduktion som är cirka 25 procent av årsförbrukningen.
– Orsaken till det är att det blir mest ekonomiskt vettigt, säger han.
Det han syftar på är att det inte lönar sig att producera för mycket el eftersom lagringen med dagens teknik är för dyr.
– När solkraften är som effektivast i april och maj skulle jag vilja kunna lagra ström eftersom jag då producerar mer än jag använder. Men i dagens läge är det inte ekonomiskt möjligt att investera i batterier som är för dyra.
– I stället säljer jag då el till elnätet, men priserna är mycket låga så därför lönar det sig inte att producera för mycket utan optimera produktionen till cirka 25 procent av årsförbrukningen, förklarar Stenmark.
Kostnadsförslaget när han gjorde investeringen låg på cirka 1.000 euro per kWh, vilket innebar att den totala investeringen i solkraften blev kring 60.000 euro. Vanligen är återbetalningstiden cirka fem år, enligt Stenmark.
– Men i och med att jag valde att ha en något för stor anläggning och säljer mer el till elnätet så kommer jag att ha en återbetalningstid på cirka 6,5 år.
Intresset ökar
Stenmark är inte ensam jordbrukare i Österbotten om att investera i solkraft. Enligt NTM-centralen i Österbotten har intresset ökat mycket utifrån beviljade investeringsstöd.
– Sedan 2016 har NTM-centralen i Österbotten och Mellersta Österbotten beviljat investeringsstöd för 62 ansökningar. Det är främst de två senaste åren som antalet ansökningar har ökat märkbart. Merparten av dessa är från 2019-2020 då sammanlagt 48 ansökningar behandlades, säger Frank Norrén, företagsanalytiker på NTM-centralen i Österbotten.
En orsak till det stora intresset är att investeringsstödet uppgår till 40 procent av kostnaden. Stödet gäller enbart för bygginvesteringar som behövs vid en gårdsbruksenhets energiproduktion, enligt Livsmedelsverket.
– Stödmedel har funnits tillräckligt de senaste åren och i princip har det funnits pengar till alla de som har beviljats investeringsstöd. Jag råder alla som funderar på att göra investeringen att ansöka om stödet. För det kommer inga pengar om man inte ansöker, säger Norrén, som tillägger att ansökan görs via Hyrrä, den elektroniska ansökningen om landsbygdsstöd.
På sikt tror Stenmark att intresset för solkraft kommer att öka ytterligare. Det sker med säkerhet när priset på batterier kommer ner, vilket han tror sker inom 3-5 år. Då blir det möjligt att på gårdsnivå lagra el.
– Jag tror det kommer att ändra mycket de kommande åren när batterierna blir billigare. Då kan vi producenter lagra el när den egna produktionen är som störst och använda den elen till fullo innan man köper in el. Och när produktionen är högre än användningen säljer man överskottet till elnätet.
Över förväntan
Han tar fram sin smarttelefon och öppnar en app som ger en massa olika uppgifter om hans egen elproduktion. För tillfället, en mulen mörk decemberdag, är produktionen mycket låg.
– Det här är något helt annat än på våren när produktionen är som störst. Och siffrorna över produktionen hittills visar att jag i år kommer att ha en produktion av el på cirka 58.500 kWh, vilket är högre än vad tillverkaren lovade. Det beror naturligtvis på att förhållandena har varit goda, men överlag är jag är mycket nöjd med tekniken, säger Stenmark.
Trots att priset som han får för elen som han säljer till elnätet är för lågt gläder det honom att de närmaste grannarna troligen använder hans el först.
– Elen som jag säljer far till en transformator och troligen vidare till mina närmaste grannar. Det brukar jag tänka på ibland, att elen som jag producerar används av dem så i praktiken handlar det då om lokalproducerad el.
Att han som jordbrukare också minskar koldioxidavtrycket genom att öka användningen av el producerad av förnybar solkraft känns också bra.
– Alla åtgärder där vi jordbrukare kan minska vårt kolavtryck är positivt. Också för vår egen del men också för vår image, säger han.