SLC:s förbundsordförande Mats Nylund tog bland annat upp utredaren Reijo Karhinens rapport och Finlands nyinrättade tjänst som Livsmedelsombudsman när han vid Ålands Producentförbunds vårmöte informerade om den aktuella jordbrukspolitiken både på riksnivå och i EU. Men han började med att berätta om sitt besök i stormhärjade åländska skogar direkt efter flygets ankomst på förmiddagen.
– Jag har sett tidningsbilder och foton tagna med drönare, men att med egna ögon se förödelsen efter stormen Alfrida var en omskakande upplevelse, erkände Nylund.
Han påminde också om förra sommarens extrema torka.
– Och i båda fallen drabbades Åland värst!
Djurskyddslagens fall berör också Åland
SLC-basen beklagade att djurskyddslagen som man arbetat med i åtta år förföll på grund av regeringen Sipiläs ”envishet” att i onödan kopplade ihop lagen med den planerade landskapsreformen som en del av social- och hälsovårdsreformen Sote.
Djurskyddslagens fall får också indirekta effekter för Åland eftersom landskapsregeringen hade förklarat att den nya djurskyddslagen skulle sättas i kraft på Åland som en så kallad blankettlag. Det innebär att lagtinget skulle ha fattat beslutet att rikets lag ska gälla också på Åland.
Den föreslagna djurskyddslagen skulle jordbrukarna ha kunnat leva med, men nu finns en ”möjlighet” att Finland får en betydligt ”skarpare lag” med Nylunds formulering. Det besvärliga med ovissheten den framtida djurskyddet är att ingen vet hur läget ser ut om fem år. Vem vågar då investera stort exempelvis i en ny ladugård?
Också den nya livsmedelslagen förfaller till nackdel för jordbruket eftersom lagen skulle ha medfört förenklad myndighetsövervakning och mera fokus på egen kontroll.
Också den planerade höjningen av utjämningsreserveringen förfaller vilket man däremot enligt Nylund inte kan skylla på regeringen Sipilä.
– Men reserveringarnas nuvarande maxbelopp på 13.500 euro tre år i rad är ju ganska litet. Den föreslagna höjningen till 25.000 euro skulle ha gjort en markant skillnad.
Slår undan benen för producenterna
Mats Nylund berättade också om de förväntade nedskärningarna av EU:s framtida stöd till jordbruket och den nya tjänsten som Livsmedelsombudsman, med det ”uttryckliga syftet att förbättra producenternas ställning”.
Beträffande utredaren Reijo Karhinens rapport som tidigare utförligt presenterats i LF betonade Nylund att den innehåller flera förslag till bättre lönsamhet och även betonar jordbruket som en framtidsnäring.
I rapporten påpekas bland annat att ägarstyrningen måste stärkas i de producentägda företagen. Samtidigt konstateras också att prisbildningen för livsmedel är det största problemet.
– När handeln konkurrerar om att sälja billig mat slår det undan benen på oss. Förädlingskedjan håller inte. Vi måste bryta det här, slog SLC- basen fast.
Öka exporten och marknadsintäkterna
Euron i stället för produktionsmängder ska enligt Karhinen vara det gemensamma språket med målet att göra Finland till en global exportör av trygg mat.
Som ett inspirerande exempel tog Mats Nylund fram Danmark, som i stor utsträckning lever på sitt jordbruk. Han har nyligen besökt Danmarks nya innovationscenter där många olika instanser med koppling till livsmedelsproduktion drar till sig experter inom skilda specialområden.
Målet enligt Karhinens rapport är att höja det finländska lantbrukets marknadsintäkter med 150-200 miljoner euro per år.
Nylund poängterar att producentorganisationerna är en ”outnyttjad resurs”. Han pekade också på odlarägda Ålands Trädgårdshall och Närpes Grönsaker som med sina särskilda möjligheter att få stöd från EU kan fungera som modeller.
I dagsläget ligger det finländska jordbrukets lönsamhet bara på 25:e plats bland EU:s 28 medlemsländer.
– Men vi har EU:s sjätte högsta arrendepriser. Där kan vi inte skylla på någon annan. Men om vi lär oss att samarbeta bättre vinner alla i stället för att vi tar av varandra.
Välskötta skogar bästa kolsänkorna
Vilseledda miljöaktivisters krav på köttskatt gynnar inte jordbruket och enligt Nylund svarar köttproduktionen för en ganska obetydlig del av Finlands koldioxidutsläpp.
– Kolutsläppen är problemet och kolbindningen är lösningen. Skogen är den överlägset största och enda fungerande kolsänkan, men den måste skötas för att fungera. Om vi klarar av att höja tillväxten i våra skogar som planerat kommer Finland att vara koldioxidneutralt år 2035, påpekade SLC-ordföranden.
Anders Portin som den 1 april började jobba som SLC:s nya skogsombudsman berättade om sin tidigare yrkeserfarenheter. Han räknade upp fyra tyngdpunktsområden för sitt arbete.
Det handlar om arbete med skogspolitik, att informera och tala om vilken nytta skogen för med sig, följa med samhällsplaneringens inverkan på skogsbruket framför allt i de stora tillväxtregionerna samt att arbeta med skogscertifieringen.
– Men det är ni medlemmar som ska berätta vad jag ska göra. Nu när tjänsten är på heltid finns det möjlighet att forma uppgiften och göra det som bra som möjligt, kommenterade Portin.