Svanholm 1
Huvudgården på storkollektivet Svanholm. Dessutom har en del av invånarna bostäder i det tidigare häststallet, eller bor i omkringliggande hus.
Jordbruk EU Livet på landet

Storkollektivet på Svanholm firar 40 år

Danska storkollektivet Svanholm blev etablerat för 40 år sedan och lever i bästa välmåga.

De lokala olyckskorparna kraxade, när en flock långhåriga unga människor år 1978 köpte godset Svanholm för att odla ekologiska grönsaker. Man slog till och med vad om hur länge experimentet skulle överleva.

– De mest optimistiska gav oss tre år, berättar Poul Henrik Hedeboe, när vi träffas i anslutning till 40-årsfirandet.

Det hela började med en annons i tidningen Information i maj 1977. ”Vem vill vara med och starta ett storkollektiv med ekologisk livsmedelsproduktion, gemensam ekonomi, bärkraftigt tänkande och jämställdhet?” Stället skulle ligga nära Köpenhamn men ändå på landet.

Många var intresserade. Arbetsgrupper tillsattes. Småningom hittade man godset Svanholm på nordvästra Själland, som var till salu för 30 miljoner danska kronor.

Köpet förverkligades, efter att en bank slutligen beviljade lån. I maj 1978 flyttade 83 vuxna och ett femtiotal barn in. Poul Henrik Hedeboe, utbildad lantbrukare, var en av dem. I dag är han 71 år, och en av de nio som varit med ända från starten och fortfarande bor på Svanholm.

Svanholm 2
Elsebeth Lægaard och Poul Henrik Hedeboe har båda varit med i storkollektivet Svanholm ända från början. Här hälsar de välkommen vid 40-årsjubileet.

Trög början

I början gick det knaggligt. Avdelningschefen för frukt och grönsaker i FDB (nuvarande Coop) var intresserad av de obesprutade grönsakerna, men många hinder skulle överkommas innan alla avtal var på plats.

År 1981 landade de första ekologiska grönsakerna äntligen i Brugsen (det danska namnet på FDB:s butiker). Men de sålde inte sig själva. På 1980-talet, ”fattigfirserne” som de kallas på danska, var det knappt om pengar i många familjer, även om idealismen och intresset för ekologi hade börjat spira. Det tog därför tid att få konsumenterna intresserade.

I gengäld gick det snabbt med försäljningen av ekologiska varor, när den kom i gång i början av 1990-talet. Då var konsumenterna redo att köpa obesprutat. År 1991 fick eko-varor ett rött Ø-märke (ekologiskt heter økologiskt på danska).

Danmark var det första landet i världen med en oberoende statskontroll av ekologiska varor. Och nu har Danmark världens högsta konsumtion av ekologiska varor per invånare.

Svanholm 3
Ladugården på Svanholm hyser 120 jerseykor.

Omfattande specialodlingar

Svanholms ägor omfattar 420 hektar. Ungefär 260 av dem är uppodlade, omkring 20 hektar är ängsmark.

Huvudgrödorna är potatis och rödbetor som odlas på 28 hektar. Lök, morötter och allehanda blandade grönsaker produceras dessutom i stor stil.

Man har eget packeri och levererar till supermarketar, små butiker, restauranger och storkök. En betydande uppköpare är nemlig.com, som säljer ekogrönsaker och -frukt till fördelaktiga priser via nätet.

I Svanholms fähus finns 120 jerseykor. De har fått en ny ladugård, eftersom den ursprungliga är ombyggd till matsal. Man har också nyligen köpt 300 höns.

En av invånarna på Svanholm är fårfarmare och håller cirka 300 får. Några andra sköter ett tiotal sommargrisar, som slaktas till jul. Dessutom bor en flock getter på gården. Samt några hästar, plus kattor, hundar och kaniner.

Det här berättar Elsebeth Lægaard, som liksom Poul Henrik Hedeboe bott på Svanholm ända från starten. Hon är i dag 68 år och pensionerad läkare. Numera har hon en liten akupunkturklinik på gården. Klienterna kommer till stor del utifrån.

Elsebeth Lægaard mötte sin man, lantbrukaren Bo Læssøe, på Svanholm. Han är faktiskt den av invånarna som bott här allra längst: Han var traktorförare på gården våren 1978, då kollektivisterna ryckte in.

Svanholm 4
På Svanholm finns både butik med café och grönsaksförsäljning – här handlar många av gästerna.

80 procent av lönen

– När man flyttar in på Svanholm betalar man 50.000 danska kronor (lite på 6.700 euro) i insats per vuxen – dem får man tillbaka om man flyttar ut. Man bor först tre månader i kollektivet, innan man bestämmer sig slutgiltigt för om man vill satsa på det, berättar Elsebeth Lægaard.

För det handlar om ett helt nytt tänkande, inte minst ekonomiskt sett. Alla som bor här ger drygt 80 procent av sin inkomst till Svanholms gemensamma kassa, oberoende av om man arbetar på gården eller har jobb i det omgivande samhället. Man behåller knappt 20 procent av sin bruttolön till fickpengar, resor, nya kläder, medicin och annat privatbruk.

Men så är också allt annat betalt för de 85 vuxna och 46 barn som bor på Svanholm just nu – allt ifrån mat, bostad, el, vatten, skatt, försäkringar, avdrag på skulder, gemensamma utrymmen och dagis, till fickpengar åt barnen. Dessutom står kollektivet för bland annat telefon och bredband, kontorsartiklar och rengöringsmedel.

Vill man fira bröllop eller födelsedag betalar den gemensamma kassan räkningen. Svanholm har också flera elbilar i gemensamt bruk.

Bra alternativ för barnfamiljer

Inte minst barnfamiljer upplever stora fördelar med att bo här. Det är gemensam kvällsmat sex dagar i veckan, så föräldrarna behöver inte stå i kassakö med griniga ungar, för att sedan stå och stressa vid spisen.

En gång i månaden är varje vuxen med om att laga middag, två gånger i månaden sköter man disken efteråt. Alla andra dagar kan man sätta sig vid ett dukat bord med ekologiska läckerheter – eller hämta maten, om man hellre vill äta hemma hos sig själv.

Nya kläder behöver man sällan handla, eftersom Svanholm har en egen ”Genbrugs”, där alla kan fynda till garderoben. Begagnat, men tvättat och färdigkrympt.

Det är tydligt att invånarna på Svanholm trivs. Nykomlingar är välkomna, men de ska helst vara under 50 år gamla – så det inte utvecklar sig till ett pensionärskollektiv. Just nu är den äldsta invånaren knappt 80 år, den yngsta bara några månader.

– Man ska vara både känslig och robust för att bo på Svanholm, säger Bo Læssøe. Men har man varit här i fem år, stannar man resten av livet.

Svanholm

• Svanholm är självförsörjande i fråga om en lång rad livsmedel, också med energi från vindmöllor och solfångare. Man använder dessutom flis från egen skog till värmepanna. En invånare på Svanholm ger årligen upphov till 1,8 ton koldioxidutsläpp, mot genomsnittsdanskens 6,2 ton.
• Svanholm har en avancerad sortering av avfall. Så mycket som möjligt återanvänds. Bärkraftighet är ett av de genomgående nyckelorden.
• Förutom de fasta invånarna har godset volontärer från hela världen. De arbetar sex timmar om dagen för kost och logi. Vägen till Svanholm finner de via http://wwoof.net/
• Större frågor behandlas en gång i månaden på gemensamma stormöten. 
• Man kan komma på rundtur på Svanholm, se hemsidan svanholm.dk
Svanholm 5
Svanholms ekologiska öl bryggs i ett lokalt bryggeri, Hornbeer. Det görs på Svanholms råg och vete, och på krossade valnötter från träden i allén som för upp till godsets huvudbyggnad.