Isbranna 1 A Webben
Pontus Franzén tittar vad som finns under isskorpan på hans odling av höstkorn. Största delen av odlingen är täckt av is och snö.
Tema

Stor risk att höstgrödorna
drabbas av isbränna i vår

Vinterns omväxlande väder med snöfall och kyla varvat med regn och blidväder i flera omgångar har orsakat exceptionellt stor isbildning på åkrarna i Åboland. Risken är nu stor att höstgrödorna drabbas av isbränna.

Största delen av åkrarna ligger under ett täcke med snö och is. På vissa områden har åkrarna förvandlats till veritabla halkbanor, som efter den senaste nederbörden täckts av ett tunt lager med snö.

Jordbrukaren Pontus Franzén i Nagu, liksom många andra odlare i regionen, lever nu i ovisshet om hur det går med grödorna.

Fritzén odlar höstvete och höstkorn, men har aldrig upplevt något liknande när det gäller förhållandena för grödornas övervintring. Merparten av hans odlingar ligger under is.

Åkrarna var som en isbana

När läget var som värst var åkrarna som en isbana där barnen skrinnade och åkte med hundsläde. På vissa åkerområden där vatten hade samlats i svackor och sedan frusit till var isen 15 centimeter tjock.

– Förhållandena är spektakulära, risken för isbränna är stor. Men ännu är det för tidigt att säga något. Först senare i vår vet vi hur grödorna har klarat sig, säger Franzén.

Han är beredd på att tvingas så om åkrarna med höstgrödor i vår helt eller delvis beroende på hur mycket växterna tagit skada under vintern.

– För tillfället ser det åtminstone mera positivt ut jämfört med tidigare. På vissa ställen där snön och isen har smultit ser man att brodden är vid liv ännu och att den klarat sig relativt bra. Men som sagt det är för tidigt att säga något ännu, säger han.

Hårda köldknäppar senare på våren kan ställa till problem.  Och Franzén är hur som helst beredd på att delvis så om höstgrödorna med tanke på hur det ser ut på åkrarna för tillfället.

– Det kräver en extra arbetsinsats och extra kostnader. Redan nu är kostnaderna för jordbruket höga, säger han.

Isbranna 2 Webben
Så här såg en av Pontus Franzéns odlingar ut i mitten av februari. Hela åkern var som en isbana. FOTO: Börje Franzén

Har sått mera höstsäd än vanligt

Franzén har sått mera höstsäd än vanligt till följd av att fjolårets vårsådd gav en dålig skörd på grund av torkan.

– Jag känner till flera odlare som har gjort likadant, säger han.

I år är 90 procent av Franzéns spannmålsodling höstsäd jämfört med 40 procent i fjol. Av arealen med höstgrödor är 60 procent höstkorn av sorten Kosmos och 40 procent höstvete av sorten Skagen.

Det är första gången som Franzén har sått höstkorn. Han beslöt att satsa på höstkornet då försök visat tecken på goda skördar.

– Med tanke på att vårsådden gav en dålig skörd i fjol får man hoppas att höstsäden, även om den inte skulle lyckas helt och hållet, ändå ger en bättre skörd, säger han.

En annan orsak till att han satsat på att så mera höstsäd är att det minskar på arbetstoppen i vårbruket och samtidigt frigör resurser för odlingen av tidig potatis.

– Det är odlingen av tidig potatis som ger de största inkomsterna. I år hoppas vi kunna sätta den första tidiga potatisen i början av april, säger Franzén.

Situationen är utmanande

Växtodlingsrådgivare Peter Fritzén vid Finska hushållningssällskapet konstaterar att situationen är utmanande när det gäller höstsgrödornas övervintring.

– I höstas såg allt bra ut. Men nu är risken för isbränna stor då största delen av åkrarna i landskapet ligger under is.

Situationen varierar lokalt. Men på de värst utsatta åkrarna är förhållandena exceptionella.

Fritzén säger att han aldrig upplevt något liknande.

– Isen finns överallt. Det är ingen skillnad om åkrarna är platta, sluttande eller väldränerade.

Han befarar att många odlare får det knepigt eftersom det har såtts exceptionellt mycket höstsäd i Åboland till följd av fjolårets torka som gav dåliga skördar från vårgrödorna.

Isbranna 3 Webben
På de områden där snön och isen har smultit kan man se att broddarna kommit upp.

Stor ökning av höstvete

För höstvetets del är ökningen 50 procent jämfört med året innan. Sådden av höstkorn är däremot blygsam.

– I Åboland är det endast en handfull odlare som har sått höstkorn, säger Fritzén.

Höstkornet är en relativt ny spannmålsväxt som testats på finländska åkrar de senaste åren. Hittills har erfarenheterna visat att höstkornet inte övervintrar lika bra som höstvete och råg.

– Det ger inte heller lika goda skördar som vårkornet, säger Fritzén.

Men i fjol gav höstkornet en lyckad skörd. Något som gjorde extra skillnad i och med att vårsådden gav dåliga skördar. Det fick odlare att nappa på kroken och pröva höstkornet eftersom höstgrödorna överlag ger större skördar än vårgrödorna.

Men hittills är användningen liten.

– Höstkornet är vanligare i Sverige och i Mellaneuropa jämfört med hos oss. Här konkurrerar det varken med höstvete eller råg som båda ger större skördar än kornet, säger Fritzén.

Enligt Fritzén används höstkorn överlag främst för att det möjliggör en tidig sådd av höstoljeväxter.

– Kornet brukar skördas i slutet av juli och då kan man så de tidiga höstoljeväxterna i augusti, säger han.

Mycket beror på hur våren blir

Men det är långt till hösten. Först måste höstgrödorna klara av vintern och för tillfället är läget ovisst. Risken är stor att höstgrödorna kvävs under isen på de värst utsatta områdena.

Fritzén säger att mycket nu beror på hur våren avancerar. Han hoppas att det inte blir några hårda köldknäppar framöver som förvärrar situationen och orsakar isbränna.

– I april ser vi hur det har gått. Det som nu behövs är en jämn snösmältning och inga stora variationer i temperaturen.

En fördel är att det finns tjäle i marken.

– Tjälen gör jorden porösare vilket underlättar tillväxten. Det kan också vara en fördel med direktsådd. Där man har direktsådd kan det bildas luftkanaler längs halmstråna som tillför höstgrödorna syre, säger Fritzén.

Isbranna 4 Webben
På en del åkrar i sluttningarna mot söder har isen börjat smälta. Ännu för några veckor sedan var hela åkern täckt av is.