Jordbruk
Flinck
Årets totala fångst av barkborrar i feromonfällorna verkar bli bara en fjärdedel jämfört med i fjol, berättar skogsbruksingenjör Mats-Johan Flinck vid landskapsregeringens skogsbruksbyrå.
Tema

Stor minskning av
granbarkborrar på Åland

TEXT: Rolf-Lennart Witting

witting@aland.net

FOTO: Rolf-Lennart Witting

Granbarkborrens angrepp verkar i år ha minskat ganska radikalt i de åländska skogarna.

– Jag skulle helst vänta ett år med att dra säkra slutsatser, men årets totala fångst av barkborrar i feromonfällorna verkar bli bara en fjärdedel jämfört med i fjol, berättar skogsbruksingenjör Mats-Johan Flinck vid landskapsregeringens skogsbruksbyrå.

Det är han som ansvarar för de nio fällor som landskapsregeringen de senaste fem åren haft utplacerade på olika platser runt om på Åland.

– I år hade vi som mest 31.000 barkborrar i fällorna under en vecka och det var i samband med svärmningen i slutet av maj. Alla tiders åländska rekord slogs i fjol, då det under en vecka fastnade mer än 75.000 barkborrar i fällorna mitt på sommaren.

Flinck kontrollerar fällorna en gång i veckan och låter dem vara ute ännu ett tag.

Angrepp i cyklar

En förklaring till barkborrarnas dramatiska minskning kan enligt Flinck vara att Åland den här sommaren inte har haft några längre sammanhängande perioder med riktigt varmt väder.

Men han påpekar också att erfarenheterna från Sverige visar att förekomsten av granbarkborrar går i vågor.

Normalt minskar skadeinsekterna några år efter svårare stormar och oväder som sätter fart på barkborrarnas angrepp.

– På Åland var sommaren 2018 extremt torr före den svåra stormen Alfrida som den 1 januari 2019 medförde enorma skador i de åländska skogarna. Barkborrarna kan lukta sig till var det finns torra och skadade träd med sämre motståndskraft medan friska granar tar kål på barkborrarna med hjälp av kåda.

Sprids från många naturskyddsområden

Från nationalparker i östra Finland har det i år kommit rapporter om väldiga skador från granbarkborrar och Mats-Johan Flinck är inte förvånad.

Också på Åland har han märkt att granbarkborrar ofta sprids just från naturskyddsområden där man inte får ta bort omkullblåsta eller andra skadade granar.

Men även om han själv ännu inte vill glädja sig alltför mycket över det minskade antalet granbarkborrar i fällorna har Flinck också från skogsindustrin och enskilda skogsägare fått signaler om minskade skador.

– Och säkert har det haft en viss effekt för att stoppa barkborrarna nu när många skogsägare varit kvicka att ta bort skadade träd.