I många år har skogsägare via Kemera-lagen fått ekonomiskt stöd för att rensa diken. Den 1 januari 2024 är det slut med det när det nya incitamentsystemet Metka träder i kraft. Det innebär en kraftig förändring, säger skogsvårdsinstruktör Kristian Gäddnäs.
Som bäst är förordningar som gäller det nya incitamentsystemet för skogsbruket på remiss. Om allt går planenligt är tanken att det nya systemet ska ersätta nuvarande Kemera-stödsystemet den 1 januari 2024.
Målet med reformen är att uppmuntra skogsägare till åtgärder som ökar skogarnas tillväxt och skyddar den biologiska mångfalden. Även vattenvården inom skogsbruket ska främjas – men något som inte finns längre finns med som stödberättigande åtgärd är iståndsättningsdikning.
– Enligt utkastet tas iståndsättningsdikning bort som en åtgärd som får ekonomiskt stöd. Det är en kraftig förändring i och med att det innebär att det blir betydligt dyrare nu att rensa diken för skogsägare. Det är en stor stödpott som försvinner, säger Kristian Gäddnäs, skogsvårdsinstruktör på Skogsvårdsföreningen Österbotten i Pedersöre.
Stödet har sporrat till rensning
I många år har skogsägare inom ramen för Kemera fått ersättning för sextio procent av kostnaden för att rensa diken som grävdes tidigare för att öka tillväxten på torvmark. Med tanke på att dylika projekt kan omfatta många skogsägare och stora ytor är det ofta frågan om höga kostnader.
– I dag får skogsägarna ersatt 60 procent av kostnaden för planeringen och lika mycket för själva verkställandet. Det har sporrat skogsägare att ha en bra dränering på sina torvmarker och vi räknar med att den nya lagen kraftigt kommer att minska ivern att iståndsättningsdika, säger Gäddnäs.
Han betonar att det även när den nya lagen träder i kraft är tillåtet att iståndsättningsdika.
– Men skogsägarna får alltså inget ekonomiskt stöd av staten för den åtgärden om lagen klubbas igenom i nuvarande form.
Som ansvarsområden har Gäddnäs bland annat dikning som är en viktig tjänst som SVF Österbotten erbjuder sina medlemmar. I de norra delarna av Österbotten har det genomförts många dikningsprojekt under senare år. Tyngdpunkten är därmed mera på de södra delarna där behovet är större. Årligen iståndsätts cirka 300 kilometer diken i Österbotten, enligt Gäddnäs.
Hur blir det nu med nya projekt?
– Vi färdigställer de områden där vi har planering på gång med den gamla finansieringen (60 procent stöd av totalkostnaderna). Då deadline för inlämnande av planer enligt den gamla finansieringslagen är 1 oktober 2023 måste vi noggrant överväga områdesvis huruvida det är möjligt att få dikeslinjer avverkade och planerna inlämnade inom utsatt tid, säger han.
Tillväxten minskar
Vad tror du den nya lagen får för konsekvenser om färre skogsdiken rensas i framtiden?
– Vi vet inte ännu, men risken finns att tillväxten på torvmarker minskar om nödvändiga dikesrensningar inte blir gjorda. Vi kommer helt klart att se negativa effekter för tillväxten på dikade torvmarker och tydligen är staten beredd på att låta det ske, säger Gäddnäs.
Gäddnäs har läst utkastet till förordningarna som gäller det nya incitamentsystemet för skogsbruket. I den föreslås stöd för vård av plantbestånd och ungskog, stöd för vitaliseringsgödsling, stöd för en plan för vård av torvmarksskog och vattenvårdsåtgärder. Med finns också miljöstöd, stöd för vård av skogsnaturen och stöd för hyggesbränning.
– Klimatperspektivet finns starkt med eftersom man tydligt vill minska dikningarnas omfattning. Sedan verkar tanken också vara att söka fram områden där tillväxten på torvmarker ska bibehållas med gödsling, säger Gäddnäs.
Gällande stöd för en plan för vård av torvmarksskog är stödet för planen 60 procent om planen omfattar mindre än 50 hektar eller högst tre fastigheter ingår i projekt. Stödet är 70 procent om planen omfattar 50-150 hektar eller 4-10 fastigheter ingår i projektet och 80 procent om planen omfattar över 150 hektar eller över 10 fastigheter ingår i projektet.
Blir svårt hitta områden
Enligt Gäddnäs finns inget stöd för verkställandet frånsett stödet för vattenvårdsåtgärder som är 100 procent. Därtill finns ett stöd på 1,35 euro per meter för byggande av väg på dikesren.
– Min bedömning är att det utan ändringar av villkoren i nya lagen inte hittas många områden där man är beredd att starta dylika samprojekt då kraven på planen är rätt omfattande. Vi hjälper nog ändå fortsättningsvis våra medlemmar när det gäller planering och verkställande av dikesrensningar, men jag utgår ifrån att det blir mindre rensningar och främst i samband med gallring och förnyelse, säger han.
Och fortsätter:
– Jag tror också att dikesrensningen görs antagligen helt utan statsstöd och styrs till de områden där skogsexperter bedömer att dikesrensning är oundviklig för att virkesproduktionen ska kunna bibehållas.
Viktor Harvio, skogsombudsman på SLC, kommenterar så här:
– Vi hoppades att stödet för iståndsättningsdikning kunde ha fortsatt i den nya incitamentsystemet, men i den nuvarande miljöbetonade politiska atmosfären som strålar ända från EU till oss var det inte möjligt.
Åtgärder som också föreslås stödas är byggande av vägar på dikesrenar och skogsbrukets vägnät. Dessutom ska stöd också betalas för hopsamling av klenträd från objekt där det utförs vård av plantbestånd och ungskog.