Det osäkra världsläget avspeglas
också på skogssektorn

Tilltagande inflation, stigande räntor, energikris, hot om recession, eventuell utbredning av kriget i Ukraina och en allmän brist på förtroende inverkar på efterfrågan, produktionen och exporten av skogsindustrivaror. Effekterna avspeglas på avverkningsuttaget och rotpriserna i Finland. Konsekvenserna varierar visserligen en hel del beroende på sektor, vilket framgår av Naturresursinstitutets konjunkturrapport för skogssektorn.

Under början av 2022 var exportefterfrågan på sågvaror fortfarande livlig och priserna steg. Osäkerheten i världsekonomin avspeglas dock redan på byggaktiviteten inom många viktiga exportmarknader under slutet av innevarande år och nästa år.

I år förväntas exporten av sågade varor backa med tre procent och produktionen med en procent. Även om exportpriset för finländska sågvaror antas sjunka ytterligare under slutet av året, är det genomsnittliga exportpriset för hela året 2022 ändå fem procent högre än i fjol.

Ny sågkapacitet som tas i bruk i slutet av innevarande år och under nästa år kommer att öka produktionen och exporten av sågvaror med 3-4 procent 2023. Det genomsnittliga exportpriset för sågvaror 2023 förväntas minska med en knapp fjärdedel jämfört med innevarande år.

Exportpriset på plywood har gått upp under början av 2022, och uppgången antas fortsätta under hösten. Det genomsnittliga exportpriset på plywood förväntas stiga med nästan en tredjedel i år jämfört med ifjol.

År 2023 kommer det genomsnittliga exportpriset på plywood att sjunka med fem procent, medan produktions- och exportvolymerna kommer att ligga kvar på ungefär samma nivå som 2022.

Höga priser på kemiska sidan

Trots det osäkra ekonomiska läget är efterfrågan på kartong fortsatt hög. Trots att den rejäla exportprisuppgången under början av året planar ut i slutet av året, blir det genomsnittliga exportpriset för kartong för innevarande år ändå 19 procent högre än ifjol. Produktions- och exportvolymerna för kartong ökar med två procent.

År 2023 kommer produktionskapaciteten för kartong i Finland att öka något tack vare investeringar, och produktionen och exporten av kartong förväntas öka med ytterligare ett par procent.

Pappersproduktionen är i år betydligt mindre än i fjol. Detta beror särskilt på arbetskonflikterna på UPM:s bruk i Finland i början av året, men även på nedläggningen av Stora Ensos bruk i Veitsiluoto i höstas. Nästa år kommer produktions- och exportvolymerna att återhämta sig och bli större än för innevarande år.

Efterfrågan på papper fortsätter att minska på de viktigaste exportmarknaderna. Priserna på papper har i Europa varit exceptionellt höga till följd av stigande produktionskostnader och minskande utbud.

Det genomsnittliga exportpriset på papper stiger i år med nästan 40 procent. Priserna antas sjunka nästa år, men stanna på en hög nivå.

Arbetskonflikterna i början av året inverkar också på produktions- och exportvolymerna för massa i år, som landar på 15-17 procent lägre än i fjol. Nästa år kommer exporten från Finland att återhämta sig från nedgången, men ändå stanna något under exportvolymen 2021.

I Finland ökar produktions- och exportvolymerna när Metsä Group tar i bruk den nya biofabriken i Kemi hösten 2023. Det genomsnittliga exportpriset för massa är i år omkring 20 procent högre än i fjol. Trots att priset kommer att sjunka nästa år, stannar det ändå på en hög nivå.

Tryck på att höja rotpriserna på massaved

Omställningen från coronapandemins konjunktureffekter i fjol till Ukrainakrigets konsekvenser har gett upphov till en högkonjunktur på marknaden för rundvirke 2021 och 2022.

Till följd av en hög utgångsnivå och de arbetskonflikter i början av året som minskade skogsindustrins virkesanvändning och som ökade virkesförråden förväntas uttaget av industrivirke i år minska med sex procent från i fjol till 61,9 miljoner kubikmeter.

Virkeshandeln, som tar fart mot slutet av året, höjer på årsnivå de genomsnittliga rotpriserna för timmer med 6-8 procent och för massaved med 3-8 procent. Importen av råvirke backar med 70 procent till 3,5 miljoner kubikmeter som en följd av att rundvirkesimporten från Ryssland har upphört.

År 2023 kommer efterfrågan och priserna på skogsindustrivaror att minska, men ökningen av bearbetningskapaciteten och den allt hårdare konkurrensen om virke kommer att öka priset på massaved med 2-6 procent. Uttaget av massaved kommer att öka med 13 procent genom det görs mer beståndsvårdande avverkningar.

De genomsnittliga rotpriserna på tall- och barrsågtimmer minskar med 2-4 procent i takt med prisnedgången för sågvaror.

Det är svårt att ersätta virkesimporten från Ryssland med import från andra länder. Därför förväntas importen av rundvirke att fortsätta minska till 2,5 miljoner kubikmeter. Uttaget av industrivirke förväntas öka till 66,4 miljoner kubikmeter nästa år.

År 2022 kommer uppgången av rotpriserna och ökningen av avverkningsuttaget 2023 att öka bruttorotprisinkomsterna från privatskogar till inemot 2,5 miljarder euro. Även om inkomstbeloppet i euro är högre än för år 2021, kommer de reella inkomsterna att minska.

Ökande användning av trädbränsle

Även om den totala förbrukningen av trädbränslen antas minska 2022, ligger förbrukningen av skogsflis i Finland på samma nivå som i fjol, till följd av att energiimporten från Ryssland upphört.

År 2023 kommer förbrukningen av skogsflis öka med 2-3 procent. Priset på skogsflis vid värmeverken antas stiga med 20-30 procent i år.

Importstoppet från Ryssland påverkar också den finländska marknaden för pellets, eftersom det inte går att snabbt ersätta importen genom att öka den inhemska produktionen.

Detta kan leda till högre priser och problem med tillgången på pellets under eldningsperioden 2022-2023.

Källa: Naturresursinstitutet