Årets stödansökan medför inga stora förändringar jämfört med i fjol. Men det gäller som alltid att vara noggrann när ansökan ifylls. Landsbygdssekreterare Jonny Kronqvist påminner också om att de som har fått begäran om utredning ska ta foton och skicka in dem senast den 22 maj.
– Det är viktigt att man gör det här inom utsatt tid för om man inte svarar på begäran om utredning av växttäcke vintertid bryter man mot villkoren. Så glöm inte att göra det här i VIPU-mobilen direkt nu och svara, säger Jonny Kronqvist.
Kronqvist, landsbygdssekreterare i Pedersöre, betonar också vikten av att nu göra eventuella skiftesändringar. Har det tillkommit skiften eller delningar och sammanslagningar är det bra att göra det innan stödansökan görs.
– Då hinner de behandlas så är alla skiftesnummer är rätt före stödansökan fylls i, säger han.
Stödansökan ska vara gjord senast den 17 juni och ändringar kan göras ända fram till den 1 oktober. Men Kronqvist tycker inte man ska vänta för länge om ändringar planeras.
– Blir man uttagen till granskning så låses stödansökan för den gården. Då är det alltså inte längre möjligt att göra ändringar och har man gjort det, men väntat på att meddela, så blir det konsekvenser. Det bästa är att göra eventuella ändringar snabbt så att inget är avvikande om det blir en granskning, förklarar han.
Två olika system
Jonny Kronqvist konstaterar att det inte är så stora förändringar jämfört med fjolårets stödansökan. Tvärtom, har byråkratin underlättat en aning eftersom det nu inte är ett måste att uppfylla växtföljdskravet där en tredjedel av ettåriga grödor måste bytas varje år och maximalt tre år samma ettåriga växt på ett skifte.
I år finns diversifieringen som ett alternativ.
– Växtföljdskravet har skapat huvudbry för en del, men nu blir det enklare när diversifieringen också är ett alternativ, konstaterar Kronqvist.
De som vill fortsätta odla enligt kravet på växtföljd kan göra det. Andra som vill frångå det kan i stället odla diversifierat, vilket i praktiken innebär att gårdar på 10-30 hektar ska ha två olika grödor. Huvudgrödan får maximalt uppgå till 75 procent.
– Gårdar med över trettio hektar ska ha tre grödor så att huvudgrödan maximalt är 75 procent och de två huvudgrödorna kan tillsammans uppgå till maximalt 95 procent medan den tredje grödan då ska vara minst fem procent. Det är ett betydligt lättare system än det tidigare kravet på växtföljd och en positiv sak ur byråkratiskt perspektiv, menar Kronqvist.
Han betonar att den som ansöker om stöd inte väljer ett visst system i stödansökan.
– Man väljer indirekt genom att man skriver in vilka grödor som ska odlas. VIPU-programmet meddelar slutligen i vilket system som kraven är uppfyllda, förklarar han.
Han poängterar också att om man till exempel har korn och havre och anmäler vall som är permanent gräsmark, så kan inte vallskiftet räknas till godo i diversifieringen som den tredje grödan.
– Om skiftena med vall inte klassas som permanent gräsmark kan de däremot räknas med, säger han.
Och fortsätter:
– Men så länge det inte finns något återställningskrav är det möjligt att plöja åkern som har permanent gräsmark och så en ettårig gröda i stället för vall och då försvinner permanent gräsmark gräsmark-statusen.
Han konstaterar att begreppet permanenta gräsmarker nog har vållat en del huvudbry.
– Det har varit en del förfrågningar om det här och det är ganska komplicerat.
Frågor om ekonomin
Kronqvist berättar att det i år kommit många förfrågningar om spannmålsodlingens dåliga ekonomi. Många funderar på vad de ska odla för att optimera lönsamheten.
– Det finns frågetecken kring lönsamheten och vi har många som ringt och vill fundera med oss, och har frågor om stödnivåer. Så ekonomin oroar många just nu, vilket ju inte är någon överraskning med tanke på de låga spannmålspriserna, säger han.
Att ha en klar adress på vart åtminstone en del av skörden ska levereras är därför viktigt.
– Man måste faktiskt fundera på om det som ska odlas har en efterfrågan. Så det vore viktigt att man har avtalat om åtminstone en del av skörden. Det är också positivt att gå in för andra grödor som exempelvis ärter som behövs som proteinfoder.
– Tiden för när vi odlade det som man alltid gjort är förbi. Som exempel vet jag att det finns många som har foderhavre i lager och det finns just nu ingen köpare. Det är viktigt att utgå från vad som behövs och som ger bästa tänkbara lönsamhet för gården, säger han.