I flera år har stödinfon lockat många deltagare till de olika tillfällena som ordnas runt om i Österbotten. Några som var på plats i Lappfjärd var Jonas Lillgäls och Simon Ingves. Det är här vi lär oss spelreglerna, säger de.
Trots att det inte har skett så många förändringar i stödsystemet jämfört med ifjol, finns det alltid saker att repetera och ha koll på. Att jordbrukarna vill vara uppdaterade är tydligt varje vår när Livskraftscentralen, de kommunala landsbygdsenheterna och ÖSP ordnar stödinfon.
Tillfällena som ordnas på flera orter runt om i landskapet lockar årligen ett stort antal deltagare. Det var inget undantag när stödinfot i Lappfjärd ordnades för ett par veckor sedan.
– Förra året ordnades inget tillfälle här och det närmaste var i Närpes och då deltog jag inte. Därför var det viktigt att jag var på plats i år för stödinfon är viktiga eftersom jag alltid lär mig något nytt. Det är viktigt uppdatera kunskaperna så att man inte missar något när stödansökan ska lämnas in, säger Simon Ingves, dikoproducent i Skaftung, Kristinestad.
Han får medhåll av Jonas Lillgäls, potatisodlare i Lappfjärd.
– Det är här man lär sig spelreglerna och vad som gäller. Det fanns en del nya saker som jag inte visste om, så det var bra att jag deltog, konstaterar han.
Fyller också en social funktion
Ulf-Erik Häggvik, gruppchef och ledare för övervakningsgruppen vid Livskraftscentralen i Österbotten, har varit med som föredragare på många stödinfon. Han konstaterar att tillfällena alltid lockar en stor publik.
– Förhoppningsvis kommer de hit av intresse för att lära sig något nytt, men jag tror också att tillfällena fyller en social funktion. Många kommer hit för att träffa likasinnade, säger Häggvik.
I sitt föredrag tog han bland annat upp vikten av att kraven i de stöd som ansöks uppfylls. Annars kan det hända att det blir påföljder.
– En påföljd kan innebära att stödet blir procentuellt mindre än ansökt. Det kan vara en brist i ett villkor och det här kan påverka alla stöd negativt. Stora påföljder och allvarliga försummelser kan i värsta fall leda till att stöd inte betalas alls och även tidigare och kommande års stöd kan påverkas, säger han.
Den vanligaste bristen är att jordbrukaren inte har skött ett skifte så att det är möjligt att producera en marknadsduglig skörd eller att växtligheten inte har grundats senast den 30 juni med tillräcklig mängd frö eller plantor.
Det är också viktigt att vall bärgas eller slås senast den 15 september.
– 15 september är ett viktigt datum. Då ska skiftet senast ha slåttats eller betats och samma datum ska det också konstateras att skörd på skyddszoner och torvåkrar har bärgats. Samma datum gäller också för att växtbeståndet på mångfaldsåkrar har bevarats.
– Den 15 september är det sista datumet för att göra dessa åtgärder, men det får göras tidigare, men bilden måste vara tagen senast det datumet och bilden ska därefter skickas in senast den 13 oktober. Ni ska inte vänta på satellitens slåtterobservationer, förklarar han.
Stöter oftare på bedrägerier
Påföljder kan ske till följd av åkerövervakning, dokumentövervakning, administrativa kontroller och satellituppföljningen.
Något som enligt Häggvik har ökat är regelrätta bedrägerier.
– Vi stöter oftare på bedrägerier och i sådana fall gör vi anmälning till polisen om begäran om förundersökning. Jag har inget bra svar på varför de ökar, men sannolikt är den dåliga lönsamheten inom jordbruket en delfaktor. Vanligen finns det många problem på en gård som försöker få stöd som de inte är berättigade till.
Han tycker det är bra att de som fuskar åker fast. En orsak som gör att antalet bedrägerier ökar kan också vara bättre övervakning, och då tänker Häggvik närmast på satellituppföljningen.
– Jag skulle säga att jordbrukarnas inställning efter fyra år med satellituppföljning är positiv. Systemet utvecklas hela tiden och från och med i år kommer det att göras automatiserad bildbedömningen på svaren som skickas in. Det är således inte längre en fysisk person som gör det utan algoritmer som gör bedömningen, berättar han.
Något han också betonar är att det är viktigt på att reagera på en utredningsbegäran som kommer till Vipumobilen.
– Det är viktigt att läsa vad som står och vilken typ av begäran som efterfrågas. För det andra är det viktigt att reagera och göra det man bli ombedd om för en utredningsbegäran skickas ut av en orsak, förklarar han.
Finns tid att korrigera
Enligt Häggvik finns flera saker som kan göras för att undvika påföljder. För det första ska man inte ange areal som inte är jordbruksmark.
Det är också viktigt att växter och åtgärder anges korrekt. Det underlättar också att bekanta sig med stödvillkoren så att man vet vad som gäller innan man förbinder sig till åtgärder.
– Gör ändringsanmälan i tid ifall fel upptäcks eller att växtligheten inte har lyckats. Har något lämnat oförverkligat, så finns tid på att ändra fram till den 1 oktober. Då undviks eventuella påföljder.
En annan sak som han vill betona är just att växter gällande mångfaldsåkrar anges korrekt.
– En av de största förändringarna från i fjol är just mångfaldsåkrarna. Det räcker inte med att försöka odla det som anges utan det också ska lyckas.
De senaste åren har Ingves och Lillgäls fått flera utredningsbegäran i Vipumobilen.
De tycker det känns som onödigt att ta foton på sådant som är självklart, men är ändå positivt inställda till satellituppföljningen.
– Jag tycker det är en bra sak att alla blir granskade, konstaterar Lillgäls.
– Jag tar hellre en bild än att granskare kommer ut. Det är viktigt att man följer instruktionerna om man får en utredningsbegäran och det är bara att ta några foton om det krävs. Att systemet övervakar alla känns rättvist, säger Ingves.