Stigande olje- och gaspriser har fått igång diskussionen om biogas på allvar. I Österbotten har det redan skett mycket och mer är på gång. Nu bygger Vörå Biogas Ab en tankstation i Vörå och målet på sikt är att också producera gasen. Att jordbrukarna själva får en del av kakan är viktigt.
I vår färdigställs en tankstation för biogas i Vörå och bakom satsningen står Vörå Biogas Ab. Till en början köps biogasen av det etablerade bolaget Jeppo Biogas, men på sikt är målet att bolaget i Vörå ska ha egen gasproduktion.
– Vi jordbrukare borde slå vakt om biogasen nu och säkerställa att eventuella intäkter och nyttan av den stannar kvar på landsbygden. Som jag ser det finns intresse från stora bolag i att ta tillvara energin som finns på landsbygden men det här är något som vi själva borde ta hand om, säger Per-Johan Grannas, delägare och styrelseordförande för Vörå Biogas Ab.
Han får medhåll av Niclas Sjöskog, viceordförande för SLC, som i flera år engagerat sig inom frågor som rör biogas. Han ser biogasen som en outnyttjad resurs i Finland och därmed också en outnyttjad potential som primärproduktionen kunde dra nytta av.
– Biogasanläggningar som producerar biogas av gödsel och andra råvaror ska ägas av jordbrukarna – ingen annan. Om någon annan äger produktionen går också vinsten någon annanstans. Nu är det momentum att kraftigt öka produktionen av biogas och vi ska inte låta någon annan ta vinsterna av råvaran som vi har, säger Sjöskog.
Stor investering
Investeringen som Vörå Biogas Ab, som bildats på initiativ av Vörå Energiandelslag tillsammans med bland annat fyra svingårdar, har gjort handlar om cirka en halv miljon euro. Det är således fråga om en stor satsning och ännu i dag är det inte ekonomiskt möjligt för delägarna att också satsa på en egen produktionsanläggning.
– Politiskt har det varit tal om en form av inmatningsstöd för gödsel i biogasanläggningar men något sådant finns inte i dag. Därför är det svårt att få lönsamhet i och med att energiinnehållet i sväm är litet. Ett högre gaspris som också göra produktionen värdefullare, men det styr marknaden. Men ett ekonomiskt stöd för lokalproducerad biogas skulle naturligtvis göra det lättare för en eventuell satsning i framtiden av egen biogas, konstaterar Grannas.
Sjöskog ser också den dåliga lönsamheten inom jordbruket som en orsak till att det stått stilla.
– Husdjursproduktionen har gått dåligt ekonomiskt i mer än tio år och därför finns inte kapital på gårdarna att investera. Men satsningen som nu görs i Vörå är mycket välkommen och ger nytt hopp, säger han.
Orsakerna till att Sjöskog valde att köpa en biogasbil 2016 var både ekonomiska och ideologiska.
– Då jag köpte bilen för sex år sedan var jag nästan ensam varje gång jag tankande. Men jag köpte gasbilen för att det började komma gasstationer och jag tycker det är positivt att utnyttja ett inhemskt bränsle framom importerad olja, säger han.
Och fortsätter:
– Som jag ser det är det många fördelar med att köra på biogas. Det är billigare än att köra på fossilt, det är ett miljövänligt och inhemskt bränsle. Även bilarna som körs på biogas är relativt förmånliga. Det är vanliga bensinmotorer som kan konverteras till biogas. Alltså beprövad teknik, och bilar finns i alla prisklasser. Enda nackdelen i dagsläget är det låga antalet tankstationer.
Utnyttjar inte resurserna
Ungefär i samma stil resonerar Henrik Ingo, som för tre år sedan köpte en fabrikstillverkad gasbil. Enligt Ingo skulle Österbotten i stort sett kunna vara självförsörjande på energi om viljan fanns.
– Vi har vind, sol och biomassa, men utnyttjar inte den potentialen. Jag tankar mycket hellre gas som produceras av österbottniska jordbrukare än kör på fossila bränslen, säger Ingo.
I Nyland finns möjligheter att tanka gasbilen både med biogas och naturgas. Det alternativet finns inte i Österbotten där all gas som säljs som drivmedel är biogas.
– Förr då jag tankade i Helsingfors var det billigare att tanka naturgas, men nu har det svängt. Nu är biogasen billigare och det visar också hur sårbart samhället är om det är beroende av importerade drivmedel, säger han.
Ingo, tidigare fårproducent i Korsholm, ser i likhet med Sjöskog och Grannas stora möjligheter för landsbygden gällande satsningar på biogas och produktionen av den. Förutom sväm från svingårdar finns köks- och slaktavfall samt gräs.
– Energiinnehållet i gräs är högre än sväm och därför ser jag att mer vall kunde odlas för produktion av biogas. Det kunde vara ett ypperligt läge i Sydösterbotten där det inte finns så många husdjursgårdar.
– Odling av vallväxter passar också in i växtföljden och minskar ensidig spannmålsodling. Så jag ser vallodling med syfte att producera gas som en möjlighet. Det har man gjort i Tyskland i 20 år, säger Ingo.
Grannas ser också vall som ett ypperligt komplement till sväm.
– En ökning av vallodlingen skulle också gynna kolbindningen och förbättra markstrukturen. Vi behöver odla mera fleråriga grödor och därmed kan vi öka vallarealen och göra biogas av gräset.
Intresset ökat kraftigt
Sedan oljepriset började stiga under hösten och skjutit i höjden efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina har många fått upp ögonen för biogas som alternativ.
– Speciellt efter årsskiftet har många ringt mig för att fråga om erfarenheter med biogas. Det är helt klart de enorma höjningarna på bränslepriserna som gjort det. Nu finns ett intresse för att köpa biogasbilar och konvertera befintliga bilar till biogas, säger Sjöskog.
Grannas fortsätter:
– Den senaste tiden har intresset ökat enormt och kontakterna varit många. Så intresset för biogas har ökat enormt.
Ingo konstaterar att det också vore viktigt att användningen av biogas som drivmedel ökar inom jordbruket.
– Bland annat har Snellman en del av transportbilarna som drivs med gas och inom jordbruket borde vi också gå in mera för gasdrivna traktorer. Här finns mycket arbete att göra ännu, säger han.
I Österbotten finns biogasstationer i Jeppo, Jakobstad, Korsholm, Vasa och Storkyro och snart i Vörå. Niclas Sjöskog hoppas på fler i framtiden.
– Som jag ser det är den enda nackdelen med att äga gasbil det låga antalet tankstationer. Men allt tyder på att det ökar kraftigt i framtiden. I synnerhet nu när vi ser vad ett stort oljeberoende kan betyda i praktiken, säger han.